Den generella samhällsutvecklingen visar på ett minskat kontantanvändande och Sverige utgör ett unikt exempel på detta i ett internationellt perspektiv. Minskningen är också synbar i hälso- och sjukvårdens kassor i och med att patientavgifterna nästan uteslutande betalas med kort eller faktura. Möjligheten till kontantbetalning får emellertid inte begränsas. I de fall medborgare önskar betala sin patientavgift med sedlar och/eller mynt har de laglig rätt till det, vilket fastslogs i ett mål Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde 2015. Hur motiverar ansvariga beslutsfattare en praktiskt taget kontantlös hälso- och sjukvård i ljuset av den vägledande domen? Syftet med den här studien är att reda ut vilka skäl som företrädarna anger vara de främsta till att receptionernas kassor ogärna hanterar kontanter; hur de resonerar kring pådrivandet av en utveckling som går i motsatt riktning till existerande juridiska ramverk. Har lagen någon effekt på kassautformningen och finns det ekonomiska incitament till uteslutandet/begränsningen av kontanter? Genom en enkätundersökning riktad till receptionspersonal och intervjuer genomförda med företrädare för primärvården, sjukhusvården och regionen landar den här studiens resultat i att motiven främst är praktiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska. Kontanter är svårhanterliga och kostsamma. De utgör därför ett bekymmer i de offentliga tjänstemännens uppgift att balansera demokrati- och ekonomivärden i det här avseendet.

Studiens syfte är att undersöka vilken typ av ärenden som de sittande oppositionspartierna i Västerbottens regionfullmäktige väljer att framföra i fullmäktige och vilka kategorier de olika ärendena tillhör. Fallstudien syftar även till att undersöka vilka partier som framför flest ärenden och vilka kategorier de ärendena tillhör. De frågeställningar som studien ska besvara är: Vilka kategorier inom hälso- och sjukvården är de som lyfts mest frekvent? Vilka partier är mest aktiva med att framföra olika ärenden som berör hälso- & sjukvården? Vilka kategorier är viktigast för vardera parti? Studien har genomförts i form av en fallstudie av Region Västerbotten. För att kunna analysera det insamlade materialet har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag använts. Materialet som legat till grund för studien har utgjorts av motioner, skrivna frågor och interpellationer från deaktivt sittande oppositionspartier i regionfullmäktige under perioden 2019-2021. Resultatet visar att det parti som framför flest ärenden är Moderaterna med 58 st ärenden. Denkategori som de initierat flest ärenden inom är den som handlar om vårdkön. Resultatet visar även att det parti som framfört minst antal ärenden under den undersökta perioden är Centerpartiet, som endast initierat 30 st ärenden med flest ärenden inom kategorin tillgänglig & jämlik vård inomregion/landet. Studiens resultat visar på att den kategori som är vanligast förekomna är resurser med 32 st framförda ärenden. Den kategori som är vanligast förekomna efter resurser och som även handlar om hälso- och sjukvårdsfrågor är tillgänglig & jämlik vård inom region/landet.

Syftet med denna studie är att identifiera politiska ideologier och se hur de påverkar diskussioner och beslutsfattande relaterade till vårdgarantin i region Västerbotten. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: - Vilka politiska ideologier går att identifiera i debatten om vårdgarantin i regionfullmäktige Västerbotten? - Hur ser diskussionen och beslutsfattande ut angående vårdgarantin i regionfullmäktige Västerbotten? Studien har genomförts i from av en idéanalys med beskrivande inslag och analysen är genomförd med idealtyper som analysverktyg. Materialet som använts till studien har utgjorts av motioner, frågor och interpellationer från regionfullmäktige i region Västerbotten under perioden 2019-02-26 till 2022-11-29. Resultatet visar på att oppositionen i regionfullmäktige för den främsta diskussionen och beslutsfattande bland interpellationerna, frågorna och motionerna. Kategorier som framgick under insamlandet av materialet var vårdplatser, vårdköer och väntetider och tillgänglighet. Av dessa var tillgänglighet den mest diskuterade kategorin med Moderaterna som mest aktivast parti med en sammanslagning av interpellationer, frågor och motioner på 13st. Den ideologi som tolkades förekomma mer utöver de andra ideologierna var modern liberalism.

In March of 2017, Northvolt announced at a press conference in Skellefteå that they had received the green light on their factory Northvolt Ett, a lithium-ion battery factory running on 100 per cent renewable energy. The industrial establishment has meant a great increase in population and a consequent increase in demand for housing and services. Skellefteå kommun (municipality), located along the Baltic Sea coast, has had a long history of population- and demographic decline. Northvolt is the first among many similar industrial strides in Northern Sweden (Norrland) promoted by the provincial government, the state, and the European Union. The establishment of Northvolt is part of a larger vision for the entirety of Norrland, a move towards reindustrialisation and urbanisation - all in the name of sustainable development. This thesis aims to examine the role of spatial visions in policy within the multilevel governance system in the matter of urbanisation and green industrialisation. A study into the prevailing discourse into the development in Norrland and Skellefteå in light of historical and realistic conditions through a thorough theoretical- and empirical investigation into what the establishment of a large employer entails for the local community. Through a qualitative content analysis of seven policy documents from all levels of governance; transnational, state, region, and municipality, accompanied by a set of four interviews with local municipal politicians this thesis will test the two hypotheses formulated to be accepted or rejected: I. Policy documents on supra-municipal level are not in line with local, realistic-, and historical conditions for Norrland, II. The current discourse does not highlight the contingent risks the large-scale industrial investment means for the local community The performed study shows that the green reindustrialisation in Norrland, as promoted by the Swedish government and the European Union, is one of the most ambitious visions for the future in modern day. The conclusion is that there is a disconnect between visions on municipal and supra-municipal level, in addition there is no sense of risk in the development at hand. / I mars 2017 meddelade Northvolt vid en presskonferens i Skellefteå att de fått grönt ljus på sin fabrik Northvolt Ett, en toppmodern litiumjonbatteri-fabrik som drivs på 100 procent förnybar energi. Industrietableringen har inneburit en stor befolkningsökning och en därav ökad efterfrågan på bostäder och tjänster. Skellefteå kommun har en lång historia av befolknings- och demografisk nedgång. Etableringen av Northvolt är den första av många liknande industriella framsteg i Norrland som främjas av regionen, staten och EU. Northvolt är en del av en större vision för hela Norrland, ett steg mot återindustrialisering och urbanisering – allt i hållbar utvecklings tecken. Denna uppsats syftar till att undersöka hur geografiska visioner ger sig tillkänna i policy inom flernivåstyrningssystemet i fråga om urbanisering och grön industrialisering. Genom en studie av den rådande diskursen kring utvecklingen i Norrland och Skellefteå i ljuset av historiska och realistiska förhållanden genom en grundlig teoretisk- och empirisk undersökning av vad etableringen av en stor arbetsgivare innebär för lokalsamhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju policydokument från alla styrelsenivåer; transnationella, staten, regionen och kommunen tillsammans med fyra intervjuer med politiker på kommunal nivå kommer denna uppsats att testa de två hypoteser som formulerats att antingen accepteras eller förkastas: I. Policydokument på överkommunal nivå är inte i linje med lokala, realistiska och historiska förutsättningar för Norrland, II. Den aktuella diskursen belyser inte de betingade riskerna de storskaliga industriella investeringarna innebär för lokalsamhället. Den genomförda studien visar att den gröna återindustrialiseringen av landsbygden i norra Sverige, som främjas av den svenska regeringen och EU, är en av de mest ambitiösa framtidsvisionerna i modern tid. Slutsatsen är att det råder en viss skillnad mellan visionen på kommunal- och överkommunal nivå, dessutom finns det ingen risk medvetenhet i den aktuella utvecklingen.