Sparvugglan (Glaucidium passerinum) är en invasionsfågel som uppvisar årliga fluktuationer i sina invasioner vid Hammarö Fågelstation. Invasioner av denna art utlöses vanligtvis av brist på föda tidigt under hösten, vilket kan orsaka att hundratals fåglar migrerar på ett oförutsägbart sätt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka ekologiska faktorer som ligger bakom detta beteende, och om invasioner vid Hammarö Fågelstation sker samtidigt som invasioner i övriga Sverige. Hypoteserna var att 1) sparvugglefångst uppvisar ingen årlig trend vid Hammarö Fågelstation, 2) sparvugglans populationstrender sammanfaller inte med andra ugglors trender, 3) det finns en korrelation mellan sparvugglans populationstrender vid Hammarö Fågelstation och övriga Sverige, och 4) det finns ett samband mellan sparvugglors populationstrender vid Hammarö Fågelstation och årliga fluktueringar i sorkpopulationer samt andra ekologiska faktorer såsom årlig temperatur och snötäcke. Data samlades in från Hammarö Fågelstations årsrapporter över fångst och ringmärkning av migratoriska fågelarter, och data som uppskattar populationstrender över hela Sverige inhämtades från Svensk Fågeltaxering. Korrelationstester utfördes på dessa parametrar mot sorkpopulationer och andra ekologiska faktorer. Studien fann en positiv korrelation mellan sparvugglefångst på Hammarö och populationstrender från hela Sverige under vintermånaderna. Det fanns även en positiv korrelation mellan årliga fluktuationer i sorkpopulationer vid Vindeln och fångst av sparvuggla i Hammarö. Inga korrelationer hittades när sparvugglefångst mättes mot miljömässiga faktorer. Dessa resultat stämmer överens med tidigare litteratur över området, och öppnar för möjligheter till ny forskning gällande miljö- och beteendemässiga aspekter av invasionsmigratoriska mönster, som ännu är en dåligt förstådd aspekt av fågelbeteende. / The Eurasian pygmy owl (Glaucidium passerinum) is an irruptive migrant that shows yearly fluctuations in its invasions at Hammarö Bird Station, Värmland, Sweden. Invasions in this species are usually triggered by a shortage in food supply during early autumn, which can cause hundreds of birds to migrate in an unpredictable manner. The purpose of this study was to explore what ecological factors cause this behaviour, and if invasions at Hammarö Bird Station occur during the same years as invasions in the rest of Sweden. The hypotheses were that: 1) Eurasian pygmy owl captures at Hammarö Bird Station show no inter-annual trend, 2) Eurasian pygmy owl invasions are not correlated with captures of other owl species, 3) there is a correlation between population trends of the Eurasian pygmy owl at Hammarö Bird Station and trends in the rest of Sweden, and 4) there is a correlation between Eurasian pygmy owl captures and annual fluctuations in vole population as well as other environmental factors such as yearly temperature and snow cover. Data was collected from Hammarö Bird Stations annual review of capture and ringing of migratory bird species, and data approximating population trends nationwide were collected from “Svensk Fågeltaxering”. Correlation tests were conducted on these parameters against vole populations and other ecological factors. The study found a positive correlation between owl captures at Hammarö and population trends from all of Sweden during the winter. A positive correlation was also found between annual vole population fluctuations in Vindeln, Västerbotten and owl captures at Hammarö. No correlations were found when measuring owl captures against environmental factors. These results coincide with previous literature on the subject, and open up possibilities for future research regarding the environmental and behavioral aspects of irruptive migration patterns, which is still a poorly-understood aspect of bird behaviour.

Idag står världen inför nya typer av utmaningar för att möta hållbarhetsmål och nya behov somuppkommer. Många städer genomgår därför stora förändringar i utvecklingen där både förväntadeoch oväntade konsekvenser kommer att uppstå. Sedan Northvolt beslutade att etablera sig iSkellefteå år 2017, står staden inför den stora möjligheten att bli en pionjär stad för grön utveckling.Den nya utvecklingen har inte bara satt industrin på prov, utan även staden som helhet. Kommunensutmaning är att sprida budskapet om vad den kommande utvecklingen har att erbjuda, i hopp om attsätta fart på inflyttningen då kompetensbehovet är Skellefteås främsta utmaning idag. För att mötavisionerna kring utvecklingen behöver alla aktörer samverka för att bli en stad för grön elektrifiering.Välfungerande socialt kapital mellan offentlig sektor, industri, akademi och medborgare är enförutsättning för att skapa en framgångsrik utveckling.Arbetet utforskar hur en stad som genomgår en omfattande och snabb industriell expansionpåverkas. Genom att studera migrationsmönster ur “push and pull”-teorin undersöker arbetet hur detär möjligt att generera en ökad in-migration i olika målgrupper, som studenter eller hemvändare.Samtidigt som Skellefteå är beroende av att ha ett positiv inflyttningsnetto behöver även denuvarande invånarna bibehållas. Därför har intervjuer och en enkät genomförts för att få en tydligbild av styrkor och svagheter i utvecklingen av Skellefteå. Resultaten av enkäten och intervjuernaanalyserades och diskuterades genom en exemplifiering av de två teorierna push and pull och teorinom socialt kapital.Stora industriella expansioner av denna storlek skakar städerna till sin kärna, eftersom stadensidentitet och attribut ifrågasätts under denna typ av förändring. Vid en utveckling av denna storleksätts det sociala kapitalet på prov och beroende på dess effektivitet kan utfallen skilja sig åt. Stadentvingas väga olika faktorer mot varandra; ekonomiska, sociala och miljömässiga, då alla inte är möjligaatt upprätthålla till samma grad. Eftersom det största målet är att skapa en ökad in-migration till denexpanderande staden måste de pull-faktorer som finns och främjas ifrågasättas; Vad erbjuderegentligen Skellefteå? Arbetet identifierade sex möjliga grupper av in-migration; kontraurbanister,livsstilsmigranter, människor som flyttar för relationer/hemvändare, människor som flyttar förjobbmöjligheter, studenter och människor som flyttar för hållbarhetsskäl. Genom att lyfta fram enuppsättning av pull-faktorer specifikt för Skellefteå har staden den unika möjligheten att påverkamigrationsmönstren till deras behov och skapa en hållbar och attraktiv stad för den nuvarande ochframtida invånaren. / Today the world stands in front of the challenge of adapting to new demands, where solutions thatincrease sustainability are required. Many cities are therefore undergoing big changes indevelopments where both expected and unexpected consequences will arise. Since 2017, whenNorthvolt decided to establish in Skellefteå, the city stands in front of the opportunity to become apioneer city of green evolution. The new development has not only put the demands of the industryat test, but also the city as whole. The challenge of the municipality is how to spread the message ofwhat the upcoming development has to offer to boost the in-migration, as the need for competence isthe main challenge of Skellefteå today. To be able to fulfil and meet the visions of the transformation,all actors need to work together in becoming the green city of electrification. To create a successfuldevelopment, the overlapping collaboration between the government, industry, academia andcommunity needs to be of high quality and thus the social capital will increase.The thesis explores the effects of a city that undergoes a fast expansion. By studying migrationpatterns through push and pull theory, the thesis investigates how to generate an increasedin-migration in different target groups, such as students and returners. While Skellefteå is dependenton having a positive netto in-migration, the current residents also need to be maintained, thusinterviews and a questionnaire has allowed the thesis to obtain a clear picture of strengths andweaknesses of the development in Skellefteå. The results of the questionnaire and the interviews areanalysed and discussed through an exemplification of the two theories of push and pull and thetheory of social capital.Large industrial expansions of this size shake cities to their core, as the identity and attributes of thecity are questioned as they change. When dealing with a development of this size, the social capital isput to the test and depending on its effectiveness, the outcomes can differ. The city is forced to weighdifferent factors against each other, the benefits of accommodating economic, social andenvironmental factors are measured and prioritised as all are not possible to sustain. As the main goalis to create an increased in-migration to the expanding city, the pull factors available and promotedneed to be questioned; What is Skellefteå in fact offering? The thesis identified six possible groups ofin-migration; counterurbanists, lifestyle migrants, people moving for social ties/the returners, peoplemoving for job opportunities, students and people moving for sustainability reasons. By highlightingone set of pull factors, Skellefteå has the unique opportunity to influence the migration patterns totheir needs and create a sustainable and attractive city for the current and future residents.