Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet och behöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ett led i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader. Under senare år har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa hus förväntas öka under kommande år. Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader. Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt och passivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen Michael Staffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustyperna av modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus har samlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer. Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus men att energiförbrukningen är lägre hos ett passivhus. I resultatet presenteras den innehavstid som krävs för att den dyrare produktionskostnaden ska betala sig. Vidare presenteras passivhuset ur ett komfortperspektiv och dess skillnad i klimatskalet. Studien visar att det kan ta upp till 37 år innan brytpunkten där passivhusets högre byggkostnad möter det traditionella husets högre energikostnad. Detta resultat varierar dock i och med att olika faktorer beaktas. Om husbyggnationerna finansieras med lånade pengar så tillkommer även en ränta vilket gör att brytpunkten blir mer avlägsen. Antas energiprisutvecklingen fortsätta stiga som den gjort det senaste decenniet kommer däremot brytpunkten tidigare. / Godkännande finns arkiverat med uppsats

<p> </p><p>Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.</p><p>Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.</p><p>Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad.</p><p>I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.</p><p> </p>

Detta examensarbete är en studie som syftar till att undersöka och belysa vikten av logistikens betydelse inom byggsektorn och dess nödvändiga tillämpning för byggbranschen. Ett annat syfte är att undersöka logistikkvoten i byggnadskostnad inom byggföretaget wäst-Bygg och jämföra de med att par andra byggföretag inom byggbranschen.Det finns studier som visar att det finns stora kostnader i byggsektorn som är dold i form av slöseri. I byggbranschen kan detta slöseri vara så högt som 30 % av produktionskostnaden, vilket skulle innebära att så mycket som 50 % av byggkostnaden kan vara rent slöseri. Studien (Josephson, Saukkorripi, 2005) visar att dessa kostnader kan sänkas betydligt mycket genom att fokusera på att minimera andelen slöseriet.Ett viktigt område där det finns en stor besparingspotential och förbättringsmöjligheter för den väl behövande byggsektorn är logistik och materialhantering.Byggföretag kan ha stor nytta av att veta sin logistikkvot i byggkostnad för att lättare kunna bedöma graden av slöseri och de kan även förbättra sin lönsamhet och effektivisera byggproduktionen genom logistiska rutiner.Om man hårdrar begreppet slöseri i byggprocessen, så är det ju egentligen lika med allt som inte tillför ett värde till slutprodukten ur användarens perspektiv. Men det gäller att se begreppet ur en positiv synvinkel och försöka hitta de förbättringar som kan ge störst effektivitetsvinst (Josephson, Saukkorripi, 2005).

Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys. Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader. Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad. I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.

Den svenska byggbranschens utsläpp av växthusgaser motsvarade 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) år 2020. Det är en stor mängd, särskilt med tanke på Förenta nationernas globala mål att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser i världen. Detta för att bekämpa klimatförändringar och för att uppnå Globala målen, bekämpa klimatförändringar (klimatmål nr 13). Det är därför viktigt att bygg­branschen gör kloka och smarta val för att utsläppen av växthusgaser, mätt som koldioxid­ekviva­lenter, inte ska öka utan snarast minska. Samtidigt behöver branschen vara lönsam och kunderna, det vill säga fastighetsägarna, behöver ha möjlighet att betala byggkostnaderna.     Detta examensarbete har gjorts i samarbete med PEAB i Västerås. Information har erhållits dels ifrån PEAB, dels ifrån deras underleverantörer, som Stomkom som gör konstruktions­ritningar, Swerock, som ingår i samma koncern samt underleverantörer av ingående material i väggkonstruktionerna.  Två typer av ytterväggar har analyserats – träutfacknings­vägg och tung prefabricerad betongyttervägg. Träutfackningsväggen består av puts, venti­lerad isoleringsskiva, mineralullboard, vindskyddskiva, stående reglar, mineralull, ålderbeständig PE-folie, träreglar, mineralull och gipsskiva. Betongytterväggen är uppbyggd med betong, Kooltherm-isolering, mineralull och puts. Jämförelser har gjorts av både vanlig, konventionell betong, och klimatkompenserad betong, kallad Eco-betong. Det är således tre olika ytterväggar som jämförts.    Rapporten visar resultat för vad respektive vägg genererar i koldioxidut­släpp (uttryckt i koldioxidekvivalenter, CO2e) och kostnaden i kronor per kvadratmeter. Resultat har tagits fram utifrån kostnad i kronor och koldioxidutsläpp för varje enskilt ingående material.  Det beräknade koldioxidutsläppet gäller för när varje enskilt material tillverkas hos leveran­törerna, per kvadratmeter material, samt vad det kostar att montera materialet per kvadrat­meter. Summan när allt material har räknats ihop visar att det är dyrast att bygga träutfack­ningsväggar men det ger ett lägre koldioxidutsläpp jämfört med betongväggen som skapar ett större koldioxidutsläpp.      Utöver resultatet i koldioxidutsläpp under tillverkning och pris tas fördelar, nackdelar och återvinning upp.

Sverige är ett av de länder i Europa som har högst bygg- och produktionskostnader inom byggsektorn. Vad dessa höga kostnader beror på är går inte att lägga på enskilda faktorer, bland annat är lönerna och materialkostnaderna inom byggbranschen höga. En annan faktor av betydelse är Sveriges bristande konkurrens med ett fåtal stora aktörer med betydande marknadsandelar inom byggbranschen. Det syns även en koppling till den stora efterfrågan och lilla utbudet av bostadsrätter vilket gjort att priset gått upp och i liknande takt har produktionskostnaden ökat. Ökningen i kostnader under de senaste två decennierna är som störst för bostadsrätter, dock spiller den över på kostnader för hyresrätter och därmed drabbas hyresgäster av att månadskostnaden går upp. Bostadsprisökningen gör det svårare för kapitalsvaga människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom infördes det under 2010-talet tuffare amorteringskrav, vilket gör det ännu svårare för människor utan kapital att ta lån och komma in på bostadsmarknaden. De ökade kostnaderna, bostadspriserna och bostadsbristen drabbar också sociala kvalitéter som bland annat gjort att trångboddhet ökar, fler människor blir hemlösa och nya bostäder blir allt mindre med kvadratmeterstandarder som sjunker. Idag har Sveriges bostäder en hög standard inom ekologisk hållbarhet. Svenskarnas intresse för miljövänliga byggnader är hög, låg andel bostäder får fuktskador och Sveriges energiförbrukning vid uppvärmning av bostäder är den lägsta i hela Europa. Att kombinera de tre kvalitéterna; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är svårt. Dock finns det ett sätt att kombinera de tre kvalitéterna som inte snålar in på någon av dem. För att en bostad ska vara ekonomiskt hållbar behöver investeringskalkylen gå ihop och inte skapa en för hög kostnad för brukaren. Den sociala hållbarheten är mest svår att lösa, eftersom alla människor är olika och har olika behov. Det finns aspekter som är av vikt för människors hälsa. Bostaden behöver vara en säker, rymlig och harmonisk plats som ger brukaren ett ökat välbefinnande och skapar trygghet samt kontakt med andra människor och grönska. Den ekologiska hållbarheten handlar om att ta vara på jordens resurser för att framtida generationer inte ska bli lidande. I bostadens bemärkelse, då fåtal fastigheters material går att återbruka behöver det byggas bostäder med bra materialkvalitét och som har en livslängd på minst och helst över 100 år. Med dessa aspekter kommer det ta längre tid innan bostaden behöver underhåll, renoveras och rivas vilket sänker klimatpåverkan. Högre kvalitét på material kommer initialt leda till en högre kostnad i början av projektet, men leda till en lägre kostnad över tid. Den långa livslängden kan utöka livscykelkalkylen initialt och därmed också avkastningskravet som kan sänkas. Bättre kvalité på material som kräver mindre underhåll gör att driftskostnaden kan sänkas. Därav kan investerings- och livscykelkalkylen beräknas så den höga initiala kostnaden dras ut under ett längre tidsspann och månadskostnadsökningarna blir mer rimliga över tid för brukaren. / Sweden is one of the countries with the highest construction and production costs in the construction sector in Europe. What this high cost is due to is difficult to pinpoint for individual reasons, including wages and material costs in the construction industry are high. Another factor may be related to Sweden's lack of competition with a few large players with large market shares in the construction industry. There is also a connection to the large demand and small supply of condominiums, which has caused the price to rise and at a similar rate, the production cost has increased. The increase in cost in the last two decades is greatest in condominiums, however, it spills over into the cost of tenancies and thus the tenant is affected when the rent goes up. The increase in housing prices also makes it more difficult for capital-weak people to enter the housing market. At the same time, tougher amortization requirements were introduced in the 2010: s, which makes it even more difficult for people without capital to take out loans and enter the housing market. The increased costs, housing prices and the housing shortage also affect social qualities which, among other things, have led to an increase in overcrowding, more people becoming homeless and housing becoming smaller with square meter standards falling. Today, Sweden's homes have a high standard in ecological sustainability. The Swedes' interest in environmentally friendly buildings is high, a low proportion of homes are damaged by moisture and Sweden's energy consumption when heating homes is the lowest in all of Europe. To combine the three qualities; economic, social, and ecological sustainability is difficult. However, there is a way to combine the three qualities that do not skimp on any of them. For a home to be financially sustainable, the investment calculation needs to go together and not create too high a cost for the user. Social sustainability is most difficult to solve because all people are different and have different needs. But there are aspects that are important for human health. The home needs to be a safe, spacious, and harmonious place that gives the user increased well-being and creates security as well as contact with other people and greenery. Ecological sustainability is about taking advantage of the earth's resources for future generations not to suffer. In the sense of the homes, as the materials of a few properties can be reused, need to be built with good material quality and with a lifespan of at least and preferably over 100 years. With these aspects, it will take longer before the home needs maintenance, renovation, and demolition, which reduces the climate impact. Higher quality of materials will initially lead to a higher cost at the beginning of the project but lead to a lower cost over time. The long service life can increase the life cycle calculation and thus also the required return that can be reduced. Better quality of materials that require less maintenance means that the operating cost can be reduced. From this, the investment and life cycle calculation can be calculated so that the high initial cost is deducted over a longer period and the monthly cost does not need to be increased for the user.

An overarching aim of this research was to investigate the comprehensive value of green residential buildings as seen from two perspectives: that of the developer and that of the occupant (the customer). The dissertation consists of studies presented in seven papers.  The studies conducted to investigate the developer’s perspective focused on construction cost and potential profit (papers I and VII). The customer’s perspective was examined with three approaches: the impact that energy and environment have on the decision to purchase (or rent) an apartment (paper V), willingness to pay for a green apartment (paper VI) and finally, the occupants’ satisfaction with the dwelling and indoor environment (papers II, III and IV).  The first paper examines whether increased investment costs are profitable, taking into account the reduction in operating costs. The investment viability is approached by comparing investment in conventional and green residential building, particularly passive houses, using real construction and post-occupancy conditions. The increased investment costs in energy-efficient building were also the focus of paper VII. In this paper, the aim was to study how technologies used in energy-efficient residential building construction affect the available saleable floor area and how this impacts on the profitability of the investment. Potential losses and gains of saleable floor area in energy-efficient buildings were assessed using a modelled building and analysed with the help of the average construction cost. Papers II and IV present results from a study of occupants’ satisfaction and indoor environmental qualities. Both papers aim at comparing and analysing responses from occupants living in green and conventional buildings. Paper III focuses on a similar subject, but investigates occupants’ satisfaction among all adults living in multi-family buildings in Sweden, providing a national context for the results presented in papers II and IV. The results indicate that occupants are generally satisfied with their dwellings, but indoor environment proved to have a statistically significant effect on overall satisfaction. The results in paper V indicate that energy and environmental factors have a minor impact on customers’ decision to purchase or rent an apartment. However, availability of information on building energy and environmental performance may have an effect on the likelihood of the buyers’ being interested in environmental qualities and consequently an impact on their decision. The study presented in paper VI shows that customer interest in energy and environmental factors has a significant impact on stated willingness to pay for green dwellings. The paper discusses the stated willingness to pay for low-energy buildings and buildings with an environmental certificate and attempts to assess the rationale of the stated willingness to pay for low-energy dwellings given potential energy savings. / Fokus i detta forskningsprojekt har legat på att undersöka värdet av gröna bostäder ur ett brett perspektiv, dvs både genom att studera byggherrens och de boendes (kundens) synpunkter. I avhandlingen ingår sju uppsatser. Undersökningen av byggherrens synpunkter fokuserades på kostnader och potentiella inkomster (uppsats I och VII). Kundernas åsikter undersöktes på tre olika sätt: vilken effekt energi och miljö faktorer hade på beslut att köpa eller hyra en lägenhet (uppsats V), betalningsvilja för gröna bostäder (uppsats VI) och slutligen de boendes trivsel samt nöjdhet med inomhusmiljön (uppsats II,III och IV). Den första uppsatsen syftar till att undersöka om ökningen av investeringskostnader vid byggande av gröna byggnader kan täckas av framtida energibesparingar och minskning av driftkostnad. Investeringens lönsamhet undersöktes genom att jämföra skillnader i byggkostnader mellan konventionella och gröna bostäder med skillnader i driftskostnader givet olika antaganden om energipriser och räntekrav. Huvudfokus i uppsats VII var också byggkostnader, men denna gång undersöktes hur nya tekniska lösningar påverkar boarea och lönsamhet av energieffektiva bostäder.  Genom att konstruera en modell av ett typhus analyserades potentiella ökningar i boarea med nya lösningar och hur detta påverkade lönsamheten i olika geografiska lägen (prisnivåer). Uppsatserna II och IV presenterar resultat från boendeundersökningar. Båda uppsatserna syftar till att undersöka boendes trivsel och nöjdhet med inomhusmiljö samt att testa skillnaden i svar från boende i gröna och konventionella bostäder.  Uppsats III fokuserar också på inomhusmiljön, men analysen gjordes på svaren som samlades in under Boverkets projekt BETSI och resultaten är därmed representativa för alla vuxna som bor i flerfamiljshus i Sverige. Uppsats III ger därmed en national kontext för uppsatserna II och IV. Resultaten visar att boende trivs i sina bostäder, men inomhusmiljön har en statistiks signifikanta effekt på allmän nöjdhet faktor.. Resultaten i uppsats V tyder på att energi- och miljöaspekter spelar mindre roll i beslutet att köpa eller hyra en lägenhet. Den synliga informationens tillgänglighet angående byggnadens energi- och miljöprestanda, påverkar kundens intresse för dessa faktorer och därmed indirekt hushållets beslut. Resultaten i uppsats VI pekar på att kunderna, som är intresserade av byggnaders energi och miljö prestanda, är villiga att betala mer för gröna bostäder. I uppsats 6 diskuteras betalningsvilja för låg-energi byggnader och för byggnader med miljöcertifikat samt utvärderas om den angivna betalningsviljan är rationell beslut när man tar hänsyn till nuvärdet av framtida energibesparingar. / <p>QC 20131014</p>

Sweden is currently experiencing major population growth, focused predominantly in and around its major cities. This has created an ongoing challenge for municipalities to ensure housing supply meets demand, in turn increasing the required rate of construction. Furthermore, new property prices are increasing which has led to lower and middle-income earners being pushed out of the market. The thesis examines the relationship between the sale price and unit construction price of new condominiums, and to what degree Swedish building regulations influence construction costs. The design of both new and re-developed housing is influenced by various Swedish laws, regulations and guidelines, where the Planning and Building Act and the National Board of Housing, Building and Planning's Building Rules govern, which are all recognized nationally. According to the Planning and Building Act, it is not permitted for municipalities to set their own requirements. However, the results of the study show that developers experience different interpretations of these rules and regulations when working within different municipalities, or even between different case officers within the same municipality. This then results in projects being difficult to plan, resulting in higher costs. Sweden has, when compared to other European countries, high production costs, which according to the literature review is considered to have a direct connection to construction requirements and market competition. Additionally, the results show that the requirements make it difficult to produce and implement standard designs and construction methods. This has led to the construction industry finding it difficult to develop in regards to construction technology and from a cost perspective. Lack of predictability has driven costs up when it comes to accessibility, housing design and fire protection. Finally, the study shows that lower production costs can lead to greater competition by making it easier for more developers to establish themselves in the market. This would result in more homes being built at lower production costs, which motivates developers to invest in new projects. As the results indicate that production costs do not affect final prices – but rather the willingness of developers to invest – a greater supply of housing would push down final prices. / Befolkningen ökar ständigt i Sverige och framför allt i storstäderna. En pågående utmaning för landets kommuner är därför att se till att utbudet av bostäder möter efterfrågan och att det rådande underskottet på bostäder hämtas upp. För att göra det krävs en hög och jämn byggtakt. Vidare har de höga slutpriserna som i dagsläget föreligger på bostadsrätter, försatt låginkomsttagare utanför bostadsmarknaden och även skapat problem för medelinkomsttagare att förvärva en bostad. I detta examensarbete undersöks relationen mellan slutpriser på bostadsrätter och produktionskostnaderna för flerbostadshus samt om de svenska byggreglerna påverkar produktionskostnaderna. I förlängningen undersöker examensarbetet huruvida kraven i de svenska byggreglerna genererar merkostnader som i sin tur leder till dyrare priser på bostadsrätter. Hur ny- och ombyggnation ska utformas regleras i ett antal lagar, föreskrifter och allmänna råd, där Plan- och bygglagen och Boverkets Byggregler styr. Reglerna ska i sin tur verka nationellt och det är därmed enligt Plan- och bygglagen inte tillåtet för kommunerna att ställa egna särkrav. Dock visar resultatet av examensarbetet att byggbolagen upplever att det finns en viss tolkningsfrihet och lokala formuleringar av de rådande kraven. De menar att detta leder till att processen skiljer sig åt beroende på i vilken kommun nyproduktionen projekterats för samt vilken bygglovshandläggare som hanterar ärendet. Vidare resulterar detta i projekt som är svåra att planera och i vissa fall ger högre kostnader. Sverige har jämfört med övriga länder i Europa höga produktionskostnader vilket enligt litteraturöversikten anses ha en direkt koppling till bland annat kravställningarna och konkurrensen på marknaden. Dessutom presenterar resultatet att kravställningarna försvårar produktionen samt implementeringen av standardprodukter och innovationer. Detta leder till att byggbranschen generellt sett får det svårt att utvecklas industriellt, byggtekniskt och ur ett kostnadsperspektiv. Bristande förutsägbarhet är framför allt kostnadsdrivande när det handlar om tillgänglighet, bostadsutformning och brandskydd. Slutligen visar studien att lägre produktionskostnader kan leda till större konkurrens genom att det underlättar för fler byggbolag att etablera sig på marknaden. Detta skulle resultera i att fler bostäder skulle kunna byggas till lägre produktionskostnader vilket motiverar byggbolagen att investera i nya projekt. Eftersom resultatet tyder på att produktionskostnaderna inte påverkar slutpriserna utan snarare investeringsviljan hos byggbolagen, skulle också ett större utbud av bostäder pressa ned slutpriserna.