This thesis describes the new construction of a small house and it includes studies of three heating systems: geothermal heating, district heating and pellet. The purpose of this thesis is to project a small house which can manage Building Regulations, BBR conditions and then examine three possible heating systems for the small house. This thesis is a literature study which gives an understanding of the heating systems technical structure, properties and costs. An empirical study completes the literature study by giving a deeper understanding of district heating costs and pellet costs. The empirical study contains two interviews, one of which was conducted in a district heating corporation and the other interview was conducted in a pellet corporation. The interview persons have answered structured questions in investment, maintenance and operating costs. The studies shows that the three heating system are different from each other for example the investment costs for district heating is much cheaper than the investments cost for pellets and geothermal heating. Finally, settles a comparison in the three heating systems properties and costs settles through a value analysis. The value analysis was an effective method when we based on literature studies and empirical studies made a valuation of the heating systems properties, investment costs, maintenance and operating costs. A weighting showed that district heating as heating system is the most optimal solution for the small house located in Borlänge.

<p> </p><p>Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.</p><p>Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.</p><p>Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad.</p><p>I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.</p><p> </p>

Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys. Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader. Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad. I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.

I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme vilket är ett energieffektivt sätt att utnyttja energin i ett bränsle. Energikrävande verksamheter skulle med installation av ett eget biokraftvärmeverk kunna göra sig mindre beroende av elmarknaden samtidigt som el och värme produceras på ett förnyelsebart sätt. I denna rapport presenteras en ekonomisk fallstudie för Emåmejeriets investering i småskalig krafvärme baserat på förgasning. Emåmejeriet är ett smålänskt mejeri placerat i Hultsfred. I arbetet har ett beräkningsdokument skapats som ska kunna användas för aktörer som är intresserade av en investering av småskalig kraftvärme. I beräkningsdokumentet presenteras en känslighetsanalys där investeringkostnad, drift- och underhållskostnad, elpris, elertifikatpris och bränslepris (flis) är parametrar som studeras. I beräkningsdokumentet presenteras också ett tekniskt och ekonomiskt utfall. För Emåmejeriet skulle 12 % av elbehovet respektive 80 % av värmebehovet täckas av kraftvärmeverket. Det tekniska utfallet visade att Emåmejeriets investering var lönsam. Dock skulle investeringen inte vara lönsam utan investeringsstödet på 25 % som man fått. Investeringskostnaden var parametern som påverkade känslighetsanalysen mest.

Materialvalen i byggnader är en av de faktorer som påverkar Sverigesenergianvändning inom byggsektorn. Med god kunskap om materialsegenskaper, underhåll och livslängd kan mer hållbara materialval görasvilket sparar på ekonomin och indirekt miljön.Golv- och fasadmaterials olika egenskaper, underhållsintervall ochkostnader sammanställs och beräknas för att ge en inblick i hur valet avmaterial direkt påverkar användandet av materialresurser. Även hurprivatpersoners total- och underhållskostnad för dessa ytskikt kan varieraberoende på vilket material och ytbehandling som väljs.

Utbyggnaden av spårvägen Linje 7 i Stockholm som ska utmynna i Spårväg City har tagit sin början. Vilka typer av spårvägskonstruktioner som ska användas på alla de ingående sträckorna är däremot inte bestämt. Grässpår är ett alternativ, men kunskapen om grässpår är inte stor i Stockholmsregionen på grund av att denna spårvägstyp tidigare inte projekterats i regionen. Denna rapport ska underlätta valet genom informationshämtning från intervjuer, möten, mejlkontakt, studiebesök och litteraturstudier. Grässpåret jämförs med gatuspår i asfalt som används i Spårväg City. Ballastspår på egen banvall är den enklaste spårvägskonstruktionen, och används i jämförelserna. Dock kommer den konstruktionen inte att användas på Spårväg City. De olika spårvägskonstruktionerna jämförs utifrån anläggningskostnader samt underhållskostnader för de olika konstruktionstyperna. En grundlig jämförelse har även gjorts byggtekniskt. Vid jämförelsen av de olika konstruktionerna så var gatuspår i asfalt den dyraste att anlägga, cirka 20 000kr/m. Det var mer än 3 gånger så dyrt som grässpåret med en kostnad på cirka 6000kr/m, som i sin tur var marginellt dyrare än ballastspåret på egen banvall med en kostnad på cirka 3000kr/m. Även underhållskostnaden var betydligt högre för gatuspåret i asfalt. Gatuspåret i asfalt var nästan dubbelt så dyrt som grässpåret att underhålla. Grässpåret i sin tur var lite mer än dubbelt så dyrt som ballastspåret på egen banvall att underhålla. Gatuspåret i asfalt fick en underhållskostnad på cirka 160 000 kr/km &amp; år, grässpåret fick en underhållskostnad på cirka 85 000kr/km &amp; år, och för ballastspår på egen banvall cirka 40 000kr/km &amp; år. / The extension of the tramway line 7 in Stockholm, which will culminate in “Spårväg City”, has begun. Which types of tramway constructions to use on all the included distances has not been decided. Grass Track is an option, but there’s a lack of knowledge of the grass track in Stockholm because this type of tramway has not been projected before in the region. This report will simplify the selection, by information extraction from interviews, meetings, e-mail contact, field trips and literature studies.  The grass track will be compared with street track in asphalt which is used in “Spårväg City”. Ballast track on its own embankment is the simplest tramway construction, and is used in the comparisons. However, the design is not to be used on “Spårväg City”. The various tramway constructions are compared by the construction costs and the maintenance costs for the different construction types. A thorough comparison has also been made in the construction technical part.  When comparing the different constructions, it was the street track in asphalt that was the most expensive to construct about 20 000kr/m. It was more than 3 times as expensive as the grass track with a cost of about 6000kr/m, which in turn was marginally more expensive than the ballast track on its own embankment with a cost of about 3000kr/m. Even the maintenance cost was significantly higher for street track in asphalt. The street track in asphalt was almost twice as expensive as the grass track to maintain. The grass track in turn was a little more than twice as expensive as the ballast track on its own embankment to maintain. The street track in asphalt had a cost of about 160 000kr/km &amp; year, the grass track had a cost of about 85 000kr/km &amp; year, and the ballast track on its own embankment had a cost of about 40 000kr/km &amp; year.