<p> </p><p>Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.</p><p>Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.</p><p>Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad.</p><p>I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.</p><p> </p>

Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys. Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader. Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad. I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.

Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen. Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet. Överkonsumtion av energi är kostsamt, vilket olyckligtvis betyder mer för många än dess miljöpåverkan. Genom att ta fram en metod som förenklar och påvisar möjligheterna till kostnadsbesparingar kan både miljövinster och ekonomin gynnas, såväl för företag som samhälle. Med Skanskas högt satta miljömål, bland annat gällande energianvändningen är det därför intressant att jämföra energin som åtgår för ett driftår under produktionen med ett driftår under förvaltningsskedet. Efter att ha tagit del av intern dokumentation gällande fuktdimensionering, mätningar och egna mätningar med värmekamera samt Testo-loggar har tolkningar av data resulterat i beräkningar av effekt- och energiförluster. Resultatet visar energiåtgången och kostnadsskillnader per kvadratmeter, vilket ligger till grund för bestämningen av parametrar till en beräkningsnyckel i Excel-format. Beräkningsnyckeln är en förenklad metod där hänsyn tas till dels projektspecifika parametrar och dels generella parametrar som berör fuktmekanik. Förhoppningen är att den ska vara tydlig och användarvänlig för att kunna appliceras i kommande projekt. / Moisture in building construction is today, despite adequate competence, a large problem within the building process, when massive concrete constructions need to be dried out of construction water during a short time. There are numerous calculation methods and tools, e.g. ByggaF and TorkaS. However at this time, there is no simple way to be used during the manufacturing process that combines the process of drying out water, its use of energy and costs. The environmental issue is perhaps one of the largest problems the society has yet to tackle during this century. Local shortcomings could have global effects, and in order to build a sustainable community, the key is in the details. The construction business is a huge consumer of energy, where large significance is put on energy savings after the production during maintenance, and sadly neglected during the production process. Excessive consumption of energy is costly, which unfortunately has more importance to some than its impact on the environment. By producing a method that simplifies and demonstrates the opportunities for cost-savings, environmental- and financial benefits can be proven, locally for the company, as well as globally. Skanska’s own high environmental goals, the use of energy among other things, are reason alone for the interest of comparing the amount of energy used during a year of production to a year of maintenance. After reviewing internal documentation regarding the handling of construction water and measured data as well as conducting complementary measurements with a thermo camera and Testo logger, the interpretations of data has resulted in calculations regarding power and energy requirements. The result shows the amount of used energy and cost differences per square meter and is the basis of determining parameters for a calculation key, programmed in Microsoft Office Excel. The key is a simplified method where consideration is taken to project specific parameters as well as general parameters regarding moisture mechanics. The expectation for the key is clarity and usability for easy application in future projects.

Previous research has displayed that multi-source farms provide an opportunity to reduce the cost of energy and improve the energy output quality. This thesis assesses the cost competitiveness of co-located wind-wave farms, specifically floating offshore wind (FLOW) turbines and CorPower’s wave energy converters (WEC). This research was conducted in collaboration with CorPower, a Swedish WEC developer. A cost model is generated, which calculates the levelized cost of energy (LCOE) utilizing a life-cycle cost analysis. The model is developed by combining CorPower’s existing cost model with an agglomeration of FLOW cost models from previous studies. An in depth literature research informs about synergies, which are translated into shared costs within the model. The cost model is applied to a site on the Northern coast of Portugal; the location of a FLOW farm project under development. Including wave energy, improves the annual energy production of the farm by up to 10%. However, the effects on power smoothing are negligible, due to the high seasonal variability of the wave resource and the minimal complementarity of the two energy sources. The LCOE of a 1GW 50% wind - 50% wave farm is 63€/MWh. The high initial investment costs of the wind farm results in the standalone wind LCOE of 73€/MWh. The strong capacity factor of the WECs cause the LCOE to reduce to 55€/MWh, when evaluating a standalone wave farm. In all co-location configurations, savings for FLOW and wave farm developers are exhibited. The highest savings are identified for small wind/wave arrays co-located in large farms. This results in an LCOE reduction of up to 4.5% for both wind and wave farm developers. The largest relative savings are found in the DEVEX costs and the electrical transmission installation costs. The identified cost calculations and savings are inline with previous studies. The savings are in the lower range compared to other studies, due to the conservative estimations of the degree of shared costs. The cost model provides a tool, that can be continuously updated with the most recent findings of cost inputs and wind-wave synergies, i.e. shared cost opportunities. This thesis’ results reflect how co-locating wind and wave farms can improve the cost-competitiveness of both technologies. Nevertheless, more in depth research is required to comprehend the full potential of co-located wind-wave farms. There is a necessity of collaboration between wind and wave industry members to ensure that the synergies and shared cost-opportunities identified, are fully exploited. / Tidigare forskning har visat att parker med flera källor ger möjlighet att minska energikostnaderna och förbättra energiproduktionens kvalitet. I den här avhandlingen utvärderas kostnadskonkurrenskraften hos samlokaliserade vind- och vågkraftsparker, särskilt flytande havsbaserade vindkraftverk (FLOW) och CorPowers vågenergiomvandlare (WEC). Denna forskning genomfördes i samarbete med CorPower, en svensk WEC-utvecklare. En kostnadsmodell genereras, som beräknar den nivellerade energikostnaden (LCOE) med hjälp av en livscykelkostnadsanalys. Modellen är utvecklad genom att kombinera CorPowers befintliga kostnadsmodell med en agglomeration av FLOW-kostnadsmodeller från tidigare studier. En djupgående litteraturstudie ger information om synergier, som översätts till delade kostnader i modellen. Kostnadsmodellen tillämpas på en plats på Portugals norra kust, där ett FLOW-anläggningsprojekt är under utveckling. Genom att inkludera vågenergi förbättras parkens årliga energiproduktion med upp till 10%. Effekterna på effektutjämningen är dock försumbara, på grund av vågresursens stora säsongsvariationer och de två energikällornas minimala komplementaritet. LCOE för en 1GW 50% vind - 50% vågkraftspark är 63€/MWh. De höga initiala investeringskostnaderna för vindkraftsparken resulterar i en LCOE för fristående vindkraft på 73 €/MWh. Den starka kapacitetsfaktorn för WECs gör att LCOE minskar till 55€/MWh, vid utvärdering av en fristående vågkraftspark. I alla samlokaliseringskonfigurationer uppvisas besparingar för FLOW och vågparksutvecklare. De största besparingarna identifieras för små vind-/vågkraftsparker som samlokaliseras i stora parker. Detta resulterar i en minskning av LCOE med upp till 4,5% för både vind- och vågparksutvecklare. De största relativa besparingarna finns i DEVEX-kostnaderna och installationskostnaderna för elektrisk överföring. De identifierade kostnadsberäkningarna och besparingarna är i linje med tidigare studier. Besparingarna ligger i det lägre intervallet jämfört med andra studier, på grund av de konservativa uppskattningarna av graden av delade kostnader. Kostnadsmodellen är ett verktyg som kontinuerligt kan uppdateras med de senaste rönen om kostnadsingångar och synergier mellan vind och våg, dvs. möjligheter till delade kostnader. Resultaten i denna avhandling visar hur samlokalisering av vind- och vågkraftsparker kan förbättra kostnadskonkurrenskraften för båda teknikerna. Det krävs dock mer djupgående forskning för att förstå den fulla potentialen hossamlokaliserade vind- och vågparker. Det finns ett behov av samarbete mellanvind- och vågkraftsindustrin för att säkerställa att de identifierade synergierna ochgemensamma kostnadsmöjligheterna utnyttjas fullt ut.