Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen. Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet. Överkonsumtion av energi är kostsamt, vilket olyckligtvis betyder mer för många än dess miljöpåverkan. Genom att ta fram en metod som förenklar och påvisar möjligheterna till kostnadsbesparingar kan både miljövinster och ekonomin gynnas, såväl för företag som samhälle. Med Skanskas högt satta miljömål, bland annat gällande energianvändningen är det därför intressant att jämföra energin som åtgår för ett driftår under produktionen med ett driftår under förvaltningsskedet. Efter att ha tagit del av intern dokumentation gällande fuktdimensionering, mätningar och egna mätningar med värmekamera samt Testo-loggar har tolkningar av data resulterat i beräkningar av effekt- och energiförluster. Resultatet visar energiåtgången och kostnadsskillnader per kvadratmeter, vilket ligger till grund för bestämningen av parametrar till en beräkningsnyckel i Excel-format. Beräkningsnyckeln är en förenklad metod där hänsyn tas till dels projektspecifika parametrar och dels generella parametrar som berör fuktmekanik. Förhoppningen är att den ska vara tydlig och användarvänlig för att kunna appliceras i kommande projekt. / Moisture in building construction is today, despite adequate competence, a large problem within the building process, when massive concrete constructions need to be dried out of construction water during a short time. There are numerous calculation methods and tools, e.g. ByggaF and TorkaS. However at this time, there is no simple way to be used during the manufacturing process that combines the process of drying out water, its use of energy and costs. The environmental issue is perhaps one of the largest problems the society has yet to tackle during this century. Local shortcomings could have global effects, and in order to build a sustainable community, the key is in the details. The construction business is a huge consumer of energy, where large significance is put on energy savings after the production during maintenance, and sadly neglected during the production process. Excessive consumption of energy is costly, which unfortunately has more importance to some than its impact on the environment. By producing a method that simplifies and demonstrates the opportunities for cost-savings, environmental- and financial benefits can be proven, locally for the company, as well as globally. Skanska’s own high environmental goals, the use of energy among other things, are reason alone for the interest of comparing the amount of energy used during a year of production to a year of maintenance. After reviewing internal documentation regarding the handling of construction water and measured data as well as conducting complementary measurements with a thermo camera and Testo logger, the interpretations of data has resulted in calculations regarding power and energy requirements. The result shows the amount of used energy and cost differences per square meter and is the basis of determining parameters for a calculation key, programmed in Microsoft Office Excel. The key is a simplified method where consideration is taken to project specific parameters as well as general parameters regarding moisture mechanics. The expectation for the key is clarity and usability for easy application in future projects.

Byggbranschen strävar ständigt efter effektivisering och optimering som kan minska ett projekts byggkostnad samt byggtid. Byggnationen av teknikutrymmen på yttertak upplevs av både konstruktörer och projektledare som ett moment som har en stor byggkostnad och en lång byggtid. Ett teknikutrymme på yttertak har olika förutsättningar i förhållande till den underliggande byggnad, vilket kan leda till att produktionen fördröjs och att byggtiden förlängs. En förutsättning som skiljer ett teknikutrymme från dess underliggande byggnad är att teknikutrymmets ytterväggar kräver ett indrag från fasadlinjen. Detta gör att teknikutrymmets ytterväggar inte alltid placeras i linje med den underliggande vertikala stommen.  De laster som förs ner genom teknikutrymmets ytterväggar skapar punktlaster på teknikutrymmets golvbjälklag. Punktlasterna kan bidra till att golvbjälklaget kräver förstärkningar, vilket är både kostnads- och tidskrävande. En undersökning om stommaterialets påverkan på materialkostnaden och byggtiden för ett teknikutrymme har utförts. I undersökningen analyserades tre olika materialalternativ utifrån förutsättningar och krav som anges i ett specifikt referensprojekt. De material som har analyserats som alternativ för teknikutrymmets stomme är stål, lättelement av trä och betong. Syftet med undersökningen är att analysera vilket stommaterial som är optimalt att använda för teknikutrymmet, med hänsyn till kostnad, tid och bärighet. Resultatet visar att lättelement av trä har den minsta materialkostnaden och att betong har den kortaste byggtiden. Slutsatsen är att det optimala stommaterialet för referensprojektets teknikutrymme är betong. / The construction industry is constantly striving for efficiency and optimization that can reduce a project’s construction cost and construction time. The construction of plant rooms built on roofs is perceived by both structural engineers and project managers as a step in the production that has a big construction cost and a long construction time. A plant room on a roof has other conditions compared to the rest of the building, which can slow down production and the construction time is therefore extended. One condition that separates the plant room from the building is that the plant room’s outer walls require an offset from the facade of the building. This leads to the plantroom’s outer walls not necessarily lining up with the underlying vertical structure. The loads that go down through the plant room’s outer walls create point loads on the plant room’s slab. The point loads could make the slab need strengthening, which is both costly and time-consuming.   An investigation into the material of the structural frame's impact on the construction cost and construction time has been carried out. The aim of the investigation is to analyze which structural material is optimal with regards to cost, time and structural capacity. In the investigation three materials were analyzed by the conditions and requirements from a reference project. The chosen materials were a steel frame as well as light elements made from timber and concrete.   The result shows that lightweight elements made from timber are the most economic option and concrete is the most time-efficient option. The conclusion is that the optimal structural material for the reference project is concrete.