Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet och behöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ett led i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader. Under senare år har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa hus förväntas öka under kommande år. Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader. Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt och passivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen Michael Staffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustyperna av modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus har samlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer. Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus men att energiförbrukningen är lägre hos ett passivhus. I resultatet presenteras den innehavstid som krävs för att den dyrare produktionskostnaden ska betala sig. Vidare presenteras passivhuset ur ett komfortperspektiv och dess skillnad i klimatskalet. Studien visar att det kan ta upp till 37 år innan brytpunkten där passivhusets högre byggkostnad möter det traditionella husets högre energikostnad. Detta resultat varierar dock i och med att olika faktorer beaktas. Om husbyggnationerna finansieras med lånade pengar så tillkommer även en ränta vilket gör att brytpunkten blir mer avlägsen. Antas energiprisutvecklingen fortsätta stiga som den gjort det senaste decenniet kommer däremot brytpunkten tidigare. / Godkännande finns arkiverat med uppsats

Det sker en ökad trafik i Sverige, vilket medför konsekvenser som t.ex. ökad trängsel på vägarna samt utsläpp som påverkar miljön. Dessa är exempel på negativa externa effekter, vilka kan motverkas genom en optimal prissättning av gatuutrymme. Sverige har olika miljömål, för att uppnå dessa mål är eventuellt förändringar i motortrafik ett tillvägagångssätt. Utsläpp i städer är ett hälsoproblem, för att kunna förbättra hälsan och förändra trafikmönster behövs det att någon/några åtgärder genomförs. Ett exempel på en sådan åtgärd som har för avsikt att motverka trafik i stadskärnor samt bidra till renare luft är trängselskatt.Uppsatsens syfte är att analysera och undersöka vilka faktorer som krävs för att ett införande av trängselskatt ska vara samhällsekonomiskt lönsamt i en stad. För att kunna undersöka detta har vi valt att genomföra samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler för trängselskatt i Malmö, Uppsala och Linköping.Med hjälp av en lönsamhetskalkyl och teorier bakom optimal prissättning genomför vi undersökningar för att besvara huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamhet med trängselskatt. Vi använder av Stockholmsförsöket som en utgångspunkt och kompletterar med uppgifter från trafikverket.För att vi ska hålla oss inom ramen för en kandidatuppsats har vissa avgränsningar behövt göras. Vi har valt att avgränsa oss till att studera Sverige. För att genomföra studien har vi använt oss av Stockholm och Göteborg, då de infört trängselskatt. Ännu en avgränsning vi gör är att endast undersöka direkta effekter inom transportsektorn och inte ta hänsyn till t.ex. turismens påverkan vid ett införande av trängselskatt.Vi drar slutsatsen utifrån våra kalkyler att det ej verkar vara samhällsekonomiskt lönsamt att införa trängselskatt i Malmö, Uppsala eller Linköping. Våra studier tyder på att en specifik faktor påverkar det samhällsekonomiska utfallet. Denna faktor verkar vara befolkningsmängden i städerna.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006 Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven Samberg Handledare: Elin Funck Titel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag? Bakgrund: Konkurrensen hårdnar på marknaderna vilket leder till krav på ständigt förbättrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjälpa många företag att uppnå bättre resultat. Styrkortet översätter visionen och strategier till gripbara målsättningar och styrtal. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett balanserat styrkort åt ett mindre företag och jämföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det är lönsamt att införa det i organisationen. Avgränsningar: Vi undersöker bara Företag X. Någon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras. Metod: Vi har växelvis inhämtat teori och empiri för att under arbetets gång revidera vår syn på problemställningen. Datainsamlingen har främst skett genom personliga intervjuer hos Företag X. Slutsatser: Vår rekommendation till Företag X är att införa de delar av ett BSc som vi funnit lämpliga efter vår gjorda analys. Vi anser att ett komplett införande av det designade BSc inte är lönsamt, och därmed inte heller försvarbart i Företag X. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att en liknande fallstudie utförs över en längre tidshorisont. Önskvärt vore att implementera ett BSc i ett mindre företag och i efterhand göra återbesök för att utvärdera samt jämföra verkliga skillnader mellan de båda ekonomistyrningssystemen.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006</p><p>Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven Samberg</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag?</p><p>Bakgrund: Konkurrensen hårdnar på marknaderna vilket leder till krav på ständigt förbättrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjälpa många företag att uppnå bättre resultat. Styrkortet översätter visionen och strategier till gripbara målsättningar och styrtal.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett balanserat styrkort åt ett mindre företag och jämföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det är lönsamt att införa det i organisationen.</p><p>Avgränsningar: Vi undersöker bara Företag X. Någon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras.</p><p>Metod: Vi har växelvis inhämtat teori och empiri för att under arbetets gång revidera vår syn på problemställningen. Datainsamlingen har främst skett genom personliga intervjuer hos Företag X.</p><p>Slutsatser: Vår rekommendation till Företag X är att införa de delar av ett BSc som vi funnit lämpliga efter vår gjorda analys. Vi anser att ett komplett införande av det designade BSc inte är lönsamt, och därmed inte heller försvarbart i Företag X.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att en liknande fallstudie utförs över en längre tidshorisont. Önskvärt vore att implementera ett BSc i ett mindre företag och i efterhand göra återbesök för att utvärdera samt jämföra verkliga skillnader mellan de båda ekonomistyrningssystemen.</p>

På grund av den pågående globala uppvärmningen och den ökademedvetenheten om människans miljöpåverkan har intresset för attbygga hållbart skjutit i höjden, såväl hos stora byggföretag som hosprivatpersoner. Studien undersöker om det på ett enkelt sett går attkonstruera ett attefallshus som uppfyller kraven för passivhus,FEBY guld, och samtidigt gör det lönsamt i längden. Attefallshusetsom studien utgår ifrån är tänkt att användas som ett fritidshusoch huset är tänkt att sedan uppföras i verkligheten. Tre olikabyggnader kommer konstrueras och beräknas för att sedanjämföras. Hus A kommer konstrueras enligt minimikraven i PBLoch BBR, medan hus B utgår från samma stomme men som medhjälp av ökad isolering ska försöka uppnå FEBY guld. Det tredjehuset, hus C, konstrueras som ett mellanting mellan de tidigarehusen för att se hur lönsamheten förändras med ökadenergieffektivitet. De ökade byggkostnaderna jämfördes sedanmed den minskade energiförbrukningen för att se vilket alternativsom var mest lönsamt. Resultatet landade i att det inte var möjligtatt uppfylla de hårda krav som råder för att certifiera enligt FEBYguld med utgångspunkt i hus A. Val av uppvärmningssystem, elelement,och val av fönster och dess storlek gjorde det helt omöjligtatt uppnå den låga årsenergiförbrukning som krävs på 26 kWh/m2.Vid jämförelse mellan hus A och C blev den sistnämnda mestlönsam, med ca 32 000 kr marginal efter 50 år. Slutsatsen som kandras av studien är att det krävs ingående förändringar i enkonstruktion för att uppnå denna miljöcertifiering och för ett sålitet hus som ett attefallshus är det ännu svårare, tillsammans medatt energipriset påverkar lönsamheten i stor utsträckning. Det hadevarit intressant att i framtiden undersöka om det finns någonannan lämplig miljöcertifiering för små fritidshus somprivatpersoner kan ha att sträva mot. / Because of the ongoing global warming and the increasedawareness of the human impact on the climate, the interest inbuilding more sustainably has become enormous, among bigconstruction companies as well as civilians. This study examines ifthere are any easy ways to construct an attefallshouse that meet therequirements for passive house, according to FEBY gold, and at thesame time makes it profitable in the long run. The house used inthis study will be used as a holiday house and will hopefully bebuilt in real life, eventually. House A was constructed according tothe minimum requirements according to PBL and BBR, whilehouse B used the same frame but in addition there was addedmore insulation to meet the requirements in FEBY gold. The thirdhouse, house C, also used the same frame but was constructed tobecome a house in between the two others to see how theeconomical part would change with increased energymanagement. The higher building costs was then compared to thedecreased energy consumption to see which alternative thatwas most profitable. The result showed that it was not possible tomeet the requirements in FEBY gold if you used house A as astarting model. The choice of heating system, electrical elements,and the choice of windows and its size, made it impossible toachieve the extremely low energy consumption that was needed,26 kWh/m2. When house A and house C were compared it showedthat the last one was the most beneficial house purelyeconomically, it was approximately 32 000 SEK cheaper than houseA over 50 years.. The conclusion that can be drawn from this studyis that there will need to be big changes in a construction of ahouse to achieve this high passive house status. The small size ofthis attefallshouse and the chosen heating system for this realestate made it even harder. It would be interesting in the future tosee if there are other environmental certification that could be moreusable for small holiday houses that civilians could strive towards. / <p>2022-06-22</p>