Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av koldioxid och andra växthusgasers värde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år. Undersökningen visar att renoveringar eller nybyggnation som resulterar i en låg specifikenergianvändning är lämpligare när energikällor med höga utsläpp avväxthusgaser används för verksamhetsel och uppvärmning av byggnaden. Vidanvändande av energikällor som resulterar i låga utsläpp av växthusgaser fårpåverkan från material en högre relativ betydelse vilket resulterar i att alternativmed hög specifik energianvändning och liten förbrukning av nytt material klararsig bättre. / Thedecision to demolish the building and erect a new or renovate the existingbuilding is often based on aspects such as economy, function, energy,environment and conservation requirements. This report focuses exclusively onthe decision from an energy perspective, and what the differences are in thegreenhouse gas emissions of a smaller rental property in Gävle if renovated ordemolished and replaced by a new building. This is done by summarizing theestimated emissions of carbon dioxide and other greenhouse gases in carbondioxide equivalent value of manufactured building materials, heating, propertypower and necessary transportations. Calculations are performed for a period of50 years. The survey shows that renovations or new constructions that resultsin low specific energy consumptions are a better choice when energy sourceswith high emissions of greenhouse gases are used to produce electricity tooperate the building and heating of the building. When using energy sourcesthat result in low emissions of greenhouse gases the effects from materialshave a higher degree of impact on the total level of emissions from thesealternatives. This results in alternatives with a high specific energy use andlow consumption of new materials to perform better than the alternatives withlow specific energy consumption and a higher amount of material use.

A big part of Sweden's carbon dioxide is emitted by the construction business. Skanska is one of the biggest construction contractors in the world with an ambitious sustainability agenda. The purpose of this thesis is to evaluate how Skanska Väg och Anläggning, region Mellansverige, distrikt Uppsala uses Skanska’s own tools to reduce their climate impact from a project. The two tools that were carefully studied were Skanska’s color palette and a module to calculate the carbon emissions from a project. Data were collected through literature and interviews among Skanska employees. Collected data was analyzed by the author of the thesis and is presented in the last part of the report. Employees interviewed were positive towards the use of the tools. But the way the tools presented their information could be improved. Mainly by simplifying the information so it effortless could be applied by personnel running the construction.

Människan bidrar med en stor klimatpåverkan som ger upphov till bland annat klimatförändringar vilka har börjat påverka natur, djur och människor. Livsmedelsindustrin orsakar till följd av våra konsumtionsvanor stor klimatpåverkan. Många studier har visat att stor påverkan kommer från kött- och mejeriprodukter. Medan kött- och mejeriprodukter är en källa till protein och vitaminer så finns det andra livsmedel utan dessa positiva egenskaper som också utgör en. Syftet med denna studie var att försöka bestämma den klimatiska påverkan orsakad av konsumtion av godis, chips och läsk och sätta denna i relation till den klimatiska påverkan man får av andra livsmedel. Vidare undersöktes inställning gällande livsmedelsval i förhållande till miljöfrågor hos två studentgrupper (naturvetare och ekonomer). För att undersöka klimatpåverkan användes livscykelanalysprogrammet SimaPro. För att undersöka studenters inställning till miljöskäl i relation till livsmedelsval användes en enkät. Resultatet visade att Sveriges konsumtion av dessa livsmedel gav ett utsläpp på närmare 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna siffra kan jämföras med Sveriges konsumtion av nötkött som ger upphov till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet visar också att de viktigaste faktorerna vid val av livsmedel för studiedeltagarna var att de var hälsosamma och prisvärda. Ungefär 50 % av deltagarna avstod vid enkättillfället från något livsmedel av miljöskäl och vanligast var att de avstod från någon köttprodukt och minst vanligt var godis. De tre vanligaste anledningarna till att de avstod från livsmedel var tillsatser, bekämpningsmedel och utsläpp av växthusgaser. Ungefär 90 % av deltagarna kunde i framtiden tänka sig att avstå från livsmedel för miljön. De viktigaste faktorerna som kunde motivera studenterna att göra mer miljömedvetna val var bekämpningsmedel, utsläpp av växthusgaser och bevarande av regnskog. / Humans contribute with a large environmental impact which has started to affect nature, animals and people. The food industry causes, due to our consumption habits, a large environmental impact. Many studies have shown that a large part of that impact from the food industry can be related to meat- and dairy products. While meat and dairy products are a source to proteins and vitamins there are other food supplies without these positive affects which causes environmental impact. The purpose of this study was to try to determine the climatic impact caused by consumption of candy, chips and soda and put it in relation to the climatic impact of other foods. Further, an investigation regarding students (economic and environmental scientists) attitude according to environmental question related to food choices were performed. To investigate the environmental impact the lifecycle analysis program SimaPro was used. To investigate student’s attitude a survey was established. The result showed that the Swedish consumption of crisps, sweets and soda caused emissions estimated to 2 million tons carbon dioxide equivalents. That is a number that can be compared to the Swedish consumption of beef that causes emissions estimated to 11 million tons carbon dioxide equivalents. The result also shows that the most important factors regarding food choices among the study group were that the food was healthy and priceworthy. About 50 % of the responders refrained from any food of environmental reasons and the most commonly refrained product were meat and the least commonly refrained product were candy. The three most common reasons to the refrain were additives, pesticides and emissions of greenhouse gases. About 90 % of the respondents could consider refraining food to advantage of the environment. The factors that were noted as important were pesticides, greenhouse gas emissions and preserves of the rainforests.

Greenhouse gas emissions and land subsidence on four cultivated peat soils (Martebo, Örke, Kälkestad, Lidhult) have been investigated by measuring emissions of carbon dioxide (CO2), methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) in field and lab. Greenhouse emitted gas (mg/h) from undisturbed soil cores was measured in lab. Measurements were performed at four different drainage depths. Soil cores were also kept incubated at constant drainage depth and emitted gas was measured with two-week intervals at three measurement occasions. Field measurements of CO2 emissions (mg/h/m2) were also performed. In addition to gas emissions, irrigation of soil cores has been carried out to investigate the risk of leaching of copper (Cu), phosphorus (P), nitrogen (N) and dissolved organic matter (DOC) during rewetting, and whether turbidity can be used as a measurement of DOC. Land surveying with GPS was done on three of the peat soils. This was to investigate how land subsidence can be related to CO2 emissions. On one of the sites different land surveying methods were used to assess their suitability for tracking land subsidence in peat soils. 30 year land surveying data from the sites have also been compiled and analyzed. The peat soils are part of a long-term experiment that was laid out in 1986. On each site one field was fertilized with copper and one was kept untreated as comparision. The purpose of the copper fertilizer was to reduce the activity of microorganisms. By doing so the degradation of soil organic matter could be reduced, thereby reducing the land subsidence. The results show that the ground surface at all four sites has subsided, but no difference is observed for copper-fertilized fields compared to untreated. Neither could an effect on CO2 emissions from copper fertilization be noted. The greatest land subsidence was observed for Martebo and the least for Kälkestad. By using data from the most recent time period the greatest subsidence was instead observed for Örke. This is consistent with Örke having the greatest CO2 emissions. CO2 emissions alone could not explain land subsidence. The results also show that emitted N2O was higher for nutrient-rich soils with the peak directly after saturation. CH4 was at its lowest initially, but then increased and emitted CH4 was greatest for the soils where easily biodegradable organic matter was available. Turbidity alone could not explain the DOC content in leachate from the irrigated soil cores. Conclusions drawn were that copper fertilization had no effect on land subsidence and CO2 emissions in this case. Copper did however still leach from the soils 30 years after addition. Emissions of CO2, N2O and CH4 varies greatly between the different soils. To be able to obtain reliable levels of greenhouse gas emissions from peat soils in climate models, more research is needed on how different peat soils react to water and nutrient content. It is important to have long time series when measuring land subsidence. Using the same measurement equipment will give better results. GPS for land surveying of peatland can be recommended if the results can be related to a fix point. / Växthusgasavgång och markytesänkning på fyra odlade torvmarker (Martebo, Örke, Kälkestad, Lidhult) har undersökts genom att mäta utsläpp av koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O) i fält och labb. Detta genom att ta in ostörda jordprover i stålcylindrar och i labb mäta gasavgången vid fyra olika dräneringsdjup. Jordprover hölls även inkuberade vid konstant dräneringsdjup och gasavgång mättes med två veckors intervall vid totalt tre mättillfällen. Avgången av CO2 mättes även i fält. Utöver gasavgång har bevattning (i labb) av ostörda jordprover hämtade från fält utförts för att undersöka risk för utlakning av koppar (Cu), fosfor (P), kväve (N) och löst organiskt material (DOC) vid återvätning, samt om det går att använda turbiditet som mått på DOC. På tre av torvmarkerna har markytans höjd avvägts med GPS. Detta för att undersöka hur markytesänkning går att relatera till avgång av CO2. Vid höjdmätning av en av provplatserna har olika höjdmätningsmetoder använts och deras lämplighet för ändamålet undersökts. Sedan har data över markytans höjd från de senaste 30 åren också sammanställts och analyserats. Torvmarkerna är med i ett långliggande försök som lades ut 1986 med ett koppargödslat och ett obehandlat led på varje provplats. Syftet med koppargödslingen var att försöka minska aktiviteten hos mikroorganismer. Detta för att minska nedbrytning av organiskt material i marken och därigenom minska markytesänkningen. Resultaten visade att markytan på alla fyra platser hade sänkts, men ingen skillnad observerades på de koppargödslade försöksrutorna jämfört med de obehandlade. Inte heller observerades effekt av koppargödsling på avgång av CO2. Störst ytsänkning var för Martebo och lägst för Kälkestad. Om endast data från den senaste perioden användes hade Örke störst markytesänkning, vilket var konsekvent med att Örke även hade störst avgång av CO2. Dock var avgången av CO2 för låg för att ensamt kunna förklara markytesänkningen.  Resultaten visade även att avgång av N2O var högre för de näringsrika jordarna i studien och högst precis efter att jorden vattenmättats. CH4 började lågt, men ökade sedan och avgången av CH4 var störst för jordarna där lättnedbrytbart organiskt material fanns tillgängligt. Turbiditet kunde inte ensamt förklara halten DOC i lakvatten från lysimetrarna. Slutsatser som kunde dras var att kopparbehandling inte hade effekt på markytesänkning eller avgång av CO2. Koppar kunde däremot fortfarande lakas ut ur jorden 30 år efter gödsling. Avgång av CO2, N2O och CH4 varierade mycket mellan de olika jordarna. För att kunna få tillförlitliga nivåer på växthusgasutsläpp från torvjordar i klimatmodeller krävs mer forskning på hur olika torvjordar reagerar på vattenhalt och näringsinnehåll. Det är viktigt med långa tidsserier vid mätning av ytsänkning och användning av samma mätmetod krävs för att få jämförbara resultat. Användning av GPS för höjdavvägning av torvmark kan rekommenderas om det finns en tydlig fixpunkt att relatera mätresultaten till.

Enligt det antagna klimatmålet år 2017 ska Sverige vara utsläppsneutralt år 2045. Detta innebär att Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska kraftigt. I denna studie studeras utsläpp från olika sektorer och genom en tidsserieanalys prediceras framtida utsläppsvärden fram. Resultaten i studien visar att utsläppen förväntas minska inom samtliga studerade sektorer men att ytterligare forskning krävs för att veta om denna minskning är tillräcklig. Vidare är resultaten känsliga för förändringar, varför uppdaterade och kontinuerliga analyser rekommenderas.

För att kunna nå de globala hållbarhetsmålen samt möta dagens och framtidens utsläppskrav av koldioxid behöver ny kunskap inom klimatpåverkan för avloppsreningsverk minskas. Svensk Vattens klimatberäkningsverktyg är tillgängligt för alla avloppsreingsverk och dricksvattenverk i Sverige. Genom att mata in mätdata från avloppsrneingsverk i klimatveräkningsverktyget kan en fingervisning kring hur omfattande avloppsreningssverket klimatpåverkan är samt var i processerna den största påverkan sker. Genom att arbeta med klimatveräkningsverktyget kan man hitta eventuella förbätttringsåtgärder för sitt avloppsreningsverk. Denna studie är gjord tillsammans med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), Helsinborgs avloppsreningsverk, Öresundsverket. Genom att använda klimatberäkningsverktyget har Öresundsverket identifierat energianvändning och direkta emissioner av lustgas och metan som de stora posterna att prioritera i sitt framtida arbete mot klimatneutral drift. Att minska el- och energianvändning kan bestå i att exempelvis installera en gasmotor för att kunna producera egen el för internt bruk samt för värmeåtervinning. En annan förbättringsåtgärd är att köpa in lustgasmätare för att kunna mäta sina lustgasutsläpp och sedan kunna investera i hållbara lösningar för utsläppen. Studien tar också upp separat rejektvattenrening, Regenerative Thermal Oxidizer (RTO) och solceller som förbättringsåtgärder för Öresundsverket. Att vara klimatneutrala till år 2030 är NSVA och Öresundsverkets mål och för att nå dit är denna studie en bra grund att stå på inför fortsatt framtida arbete.

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050. Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle. Där presenteras åtgärder för fem olika sektorer samt hur stora utsläppsminskningarna beräknas kunna vara för varje sektor. Energisektorn är den sektor som beräknas minska mest och väntas nästintill nå en nollnivå. Även bostads- och servicesektorn väntas minska sina utsläpp kraftigt. Jordbrukssektorn är den sektor som beräknas minska minst. I färdplanen uppmanas varje medlemsland att ta fram en nationell färdplan till 2050. Det här examensarbetet syftar till att analysera ett antal av de nationella färdplanerna för att bl.a. ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter som har en betydande påverkan. Resultatet visar att alla länderna antagit samma mål som EU, nämligen 80 %. Om alla länderna minskar med 80 % till 2050 är det bara Slovenien som når gränsen på 2 ton CO2-ekv/capita. Alla andra länder ligger över gränsen. Vägen till minskade utsläpp är framförallt utsläppsnåla energitekniker, energieffektiviseringar och en ökad användning av el eftersom den har potential att bli emissionsfri. Vindkraft är den teknik som många av de studerade länderna väljer att satsa på, främst till havs då utrymmet på land är begränsat. Kärnkraft är en energikälla som det råder delade meningar om. En del länder anser att det är en bra koldioxidsnål energikälla som gynnar klimatet medan andra länder menar att den är för osäker både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. CCS (carbon capture and storage) tas upp av alla de studerade länderna som en möjlig åtgärd för att minska utsläppen. För att minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn är det framförallt biodrivmedel och el som ska användas. Slutsatser som kan dras av arbetet är att CCS med de rätta förutsättningarna kommer att finnas i större skala 2050 än idag. Elbilar kommer att spela en stor roll i transportsektorn. Kärnkraft och förnybara alternativ är tekniker som kommer att spela en stor roll i energisystemet 2050. För att nå tvågradersmålet krävs internationella överenskommelser som också minskar risken för koldioxidläckage. / The international climate negotiations are to find solutions to stabilize concentrations of greenhouse gases in the atmosphere and to achieve the two degree target. To achieve this goal there are various emission targets to aim for. One is a ceiling in which each country must not emit more than two tons CO2-ekv/capita per year for two degree target to be achieved. Another emission target is to reduce national emissions by a certain percentage. EU's part in the reduction is 80-95 % by 2050. As a step towards the target in March 2011 the European Union launched a roadmap to a low carbon economy. It sets out measures for five different sectors and the size of the emission reductions estimated for each sector. The energy sector is the sector that is expected to decrease most, and is expected to almost reach a zero level. Also housing and service is expected to reduce their emissions significantly. The agricultural sector is the sector that is expected to decrease the least. The roadmap urges each member country to develop a national roadmap for 2050. This examination work aims to analyze a number of national roadmaps to find out what resources and opportunities that have a significant impact on the roadmap. The results show that all the countries have adopted the same target as the EU, namely 80%. If all countries reduce by 80% by 2050, only Slovenia will reach the limit of two tons CO2-ekv/capita, all other countries are above the limit. The ways to reduce emissions are primarily low-carbon energy technologies, energy efficiency and increased use of electricity because it has the potential to be emission-free. Wind power is the technology that many of the countries are choosing to invest in, mainly at sea when the space on land is limited. Nuclear power is an energy source where the opinion is split in two. Some countries consider it a good low-carbon energy source and favorable climate, while others argue that it is uncertain in both economy and safety. CCS (carbon capture and storage) is taken up by all the countries studied as a possible measure to reduce emissions. To reduce use of fossil fuels in the transport sector, it is primarily biofuels and electricity to be used. Conclusions to be drawn from this work are that CCS with the right conditions will be on a larger scale in 2050 than today. Electric cars play a big role in the transport sector. Nuclear power and renewable alternatives are techniques that will play a major role in the energy 2050. To reach the two-degree target requires international agreements that also reduce the risk of carbon leakage.

The aim of this report was to quantify the accumulation of carbon dioxide (CO2) and methane (CH4) in ice-covered lakes in winter (October-March) during three consecutive years, and to assess whether the concentrations of DIC and CH4, as well as the ratio DIC:CH4 differs between years and between lakes affected by clearcutting and untreated reference lakes. Water- and gas samples were collected from four boreal lakes (two affected by clearcutting and two untreated reference lakes) located in Västerbottens inland in spring. The lakes were found to accumulate on average 91, 55, and 84 mgCm-2d-1 during winters 2012-2013, 2013-2014, and 2014-2015, mostly originating from CO2. The concentrations of DIC (autumn and spring) were higher in the affected clear-cut lakes compared to reference lakes for all years, including the reference year (2012-2013) before clear-cutting. No such difference was found for CH4 or the ratio DIC:CH4. Accumulated concentrations of CO2 and CH4 varied between years while the ratio (accumulated) CO2:CH4 increased over time for all lakes but with no difference between the clear-cut lakes and the reference lakes. The differences between the clear-cut and the reference lakes, hence, are unclear with differences between years likely stemming from natural variations. The effects of clearcutting in catchment areas might be more visible at other times of year not seen in this study which focuses only on winter. The amount of CO2 and CH4 accumulated under ice in lakes was substantial i.e. high-lighting the importance of including winter accumulation of greenhouse-gases in estimations of yearly emissions from lakes.

Syftet med examensarbetet har varit att studera kol i mindre vattendrag med hjälp av jämviktsmodellering i PHREEQC. Fokus har varit dynamik av löst icke organiskt kol (DIC) samt att förstå hur mycket koldioxid (CO2) som avges från mindre vattendrag och om den mängden har signifikant inverkan på den globala kolbalansen. Med hjälp av provtagen data från Krycklans avrinningsområde år 2003-2007 och 2009 har modellering av DIC och pCO2 utförts med målet att se förändring både över säsong och nedströms i ytvattensystemet. För att utvärdera modellen har tillhandahållen data över uppmätt pCO2 använts. Målet var att jämföra modellerade och tillhandahållna pCO2-värden för att se hur väl modellen kunde beskriva verkligheten och om den fungerade bättre för någon plats eller under vissa delar av året. Analysen visade att pCO2-värden för modellen följer uppmätta pCO2-värden förhållandevis bra. Avvikelserna var störst för en av provpunkterna (provpunkt 6). Modellerade pCO2-värden följde de uppmätta pCO2-värden bäst under vårfloden. Modellen och analys av data visade tydliga indikationer på en avgång av CO2 från vattendraget. / The purpose of this Master thesis has been to study carbon flux in creeks. Chemical equilibrium models were produced to this end using PHREEQC. Specifically, dissolved inorganic carbon (DIC) quantities have been studied in order to understand the discharge of carbon dioxide (CO2) from the creek headwaters and how that affects the global carbon balance. Modeling of DIC and pCO2 was conducted using data from 2003-2007 and 2009 sampled at two points in the Krycklan research catchment located in northern Sweden. Seasonal variation of DIC and pCO2 in the two sample points was studied as well as the difference of these quantities between the two points. Evaluation of the model was done in part by comparing predicted pCO2 values with actual values stemming from a previous study leading to an assessment of the validity of the model. One of the sample points showed larger discrepancies between predictedand actual values than the other. Studying the seasonal variation of discrepancies, they were at the minimum during the spring flood. Finally, the analysis showed clear indications of a net CO2 discharge from the creekstretch between the two sample points.

Förhöjda halter av växthusgaser leder till negativa förändringar i klimatet. Bygg- ochfastighetssektorn svarar för cirka 19% av dessa i Sverige. Sedan år 1993 har branchensklimatpåverkan minskat avsevärt. Reduceringen härleds dock endast till en byggnationsuppvärmning och drift. För att reducera utsläppen under upplåtande av byggnader sesminskad materialåtgång, genom att dimensionera slankare konstruktioner, vara en möjligåtgärd. Studien har utförts på uppdrag av Sweco Structures i Örebro, med anledning attundersöka hur en optimering påverkar klimatavtrycket för flerbostadshuset Kv Cykeln iHagfors, i hopp om att i framtiden tillåta konstruktören mer dimensioneringstid. Detta harundersökts genom att de studerade byggnadsdelarna dimensionerats till mindre tvärsnittoch större utnyttjandegrader. Vidare har jämförelser gjorts hur materialkostnader påverkar iförhållande till mer nedlagd tid i projekt. Resultatet visar en möjlig minskning av CO2-ekvtill 41%, av de studerade delarna vid optimering. Slutsatsen är att det finns stor potential tillatt minimera utsläppen i framtida projekt av liknande stommar beroende av materialåtgång. / Elevated levels of greenhouse gases leads to negative changes in the climate, where theconstruction and real estate sector accounts for about 19% of these in Sweden. The totalemissions from the industry have decreased significantly since 1993, but can not be attributedto the actual construction of buildings but refers to processes after the building is built. Toreduce emissions from construction, sees reduced material consumption a possible solution.The study was carried out on behalf of Sweco Structures in Örebro, in order to investigatehow an optimization affects the climate footprint of the apartment building Kv Cykeln inHagfors, in the hope of allowing the construction designer more dimensioning time in thefuture. This has been investigated by dimensioning the studied building parts to smallercross-sections and larger utilization rates. Furthermore, comparisons have been made of howmaterial costs affect in relation to more time spent on projects. The result shows a possiblereduction of greenhouse gases to 41%, of the studied parts. The conclusion is that there isgreat potential for minimizing emissions in future projects of similar frameworks dependingon material consumption.