• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 41
  • 16
  • Tagged with
  • 57
  • 28
  • 24
  • 21
  • 14
  • 12
  • 12
  • 12
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Klimatkalkyl för flerbostadshus : Klimatbelastande poster i tidigt skede / Carbon footprint calculations for apartment buildings

Norman, Mathilda January 2019 (has links)
Klimatförändringarna är ett faktum. Den förstärkta växthuseffekten hotar att förinta både djur och naturliv om inte åtgärder vidtas. I Parisavtalet fastslås att det centrala målet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader men med en strävan att inte gå över en och en halv grad. För att göra det möjligt krävs åtgärder och metoder som säkerställer en minskning av växthusgaser i atmosfären. Klimatkalkyl är ett verktyg som kan användas för att se vad ett projekt har för totalt utsläpp, samt se till materialens enskilda utsläpp. Syftet med denna studie är att upprätta en klimatkalkyl för ett flerbostadshus i Borlänge kommun. Att utifrån klimatkalkylen identifiera projektets totala utsläpp för att sedan jämföra dom två högst belastande materialen med potentiella material. Jämförelse görs i produktionsskedet (A1-A3). Resultatet visar att betongen stod för 38 % och armering för 11 % av det totala utsläppet av växthusgaser. Tillsammans utgör dessa material 49 % av det totala utsläppet. Betongen och armeringen jämfördes med Skanskas gröna betong och armering från Celsa Steel Service. Med ett byte av traditionell betong och armering till klimatsmartare material kan en sänkning på 41 % göras för utsläppen ifrån tillverkningen av betongen och armeringen tillsammans. Genom att byta ut lite av cementen till slagg, i betongen, kan en halvering för utsläpp av växthusgaser göras. Trots en markant ökning av hållfasthetsklass på betongen kunde det fastställas att den grönare betongen fortfarande haft en lägre klimatpåverkan än den ursprungliga betongen. Tillsammans med armering, som tillverkas av skrot och förnybar energi, är det möjligt att bidra till en sänkning av CO2-utsläppen för Bygg- och fastighetssektorn. Verktyget ECO2 som används för att upprätta klimatkalkylen är ett bra redskap för att i tidigt skede identifiera material med hög klimatbelastning för att möjliggöra ett byte av material. Arbetet har bidragit till att skapa en större förståelse för vad materialhantering och tillverkning av material har för avgörande faktorer för ett materials utsläpp utav växthusgaser. Slutsatsen av arbetet visar på vikten av att i tidigt skede bli medveten om vikten av materialval för att minska utsläppen. Genom byte av en eller två material är det möjligt att sänka utsläppen avsevärt vilket kan bidra till att nå målen om klimatneutralitet till år 2045. / Climate change is a fact. The amplified greenhouse effect threatens to destroy both plant- and animal life if no actions are made. One of the main matters in the Paris agreement is to keep the global warming under 2 degree Celsius but with the ambition to keep it under 1, 5 degree Celsius. To make this possible requires actions and methods to ensure a reductions of greenhouse gases in the atmosphere. Carbon footprint calculation is a tool that can be used to see the total emissions from a project, but also to see specific materials emissions. The intention with this thesis is to establish a carbon footprint calculation for a apartment building in Borlänge county. By using the carbon footprint calculations identify the projects total emissions and compare the top two emission materials with other materials. The comparison is made in the product stage (A1-A3). The results shows that 38 % of the total emissions comes from concreate and 11% from reinforcing bars. Together they make up 49 % of the total emissions from the project. The concreate was compared with Skanskas Green concreate and the reinforcing bars was compared with bars from Celsa Steel Service. To exchange both concreate and reinforcing bars to more climate friendly materials would mean a lowering of the emissions with 1% in the product stage. By exchange some of the cement to dross, in the concreate, the emissions of greenhouse gases from it can be cut in half. Even after a significant increase of the concreates solidity it could be established that the green concreate still had less emissions of greenhouse gases than the original concreate. Together with the reinforcing bars, which are made of junk and renewably energy, it is possible to contribute to a lowering of greenhouse gases by the constructionand real estate sector. The instrument ECO2, which was used to establish the carbon footprint calculation, is a good tool to identify materials with high emissions in the early stage. This grant a possibility to locate and change these materials with high emissions of greenhouse gases. This thesis has contributed to creating a understanding for what crucial factors the handling of materials and the manufacturing of materials to lower the emissions of greenhouse gases. The conclusion of the thesis proves the importance of being aware in the early stage of which materials have the most emissions and if they can be replaced by something better. By replacing one or two materials it is possible to lower the emissions of greenhouse gases considerably which had contributed in the quest to reach climate neutrality by 2045.
22

Modellering av klimatpåverkan från Enköpings avloppsreningsverk : Processvalets betydelse när utsläppsvillkoren skärps / Modeling of the carbon footprint from Enköping wastewater treatment plant : The significance of the process technique when discharge limits are tightened

Särnefält, Hanna January 2015 (has links)
Trots att avloppsreningsverkens primära syfte är att minska människans påverkan på miljön genom att bland annat reducera halten näringsämnen i vattnet bidrar de samtidigt till den ökande växthuseffekten. FN:s klimatpanel pekar ut avloppsreningsverk som en signifikant källa till direkt emission av lustgas och metan och det sker även indirekta emissioner uppströms och nedströms reningsverket. Samtidigt som diskussionen om klimatpåverkan från avloppsreningsverk växer är många recipienter hårt belastade och nu väntas en skärpning av utsläppsvillkoren för att minska tillförseln av näringsämnen till de naturliga vattensystemen. Studier har visat att skärpta utsläppsvillkor ökar klimatpåverkan från avloppsreningsverk. Två miljöproblem, övergödning och klimatförändringar, står mot varandra och måste värderas för att framtidens avloppsrening ska kunna planeras. Syftet var att undersöka hur klimatpåverkan från avloppsreningsverk påverkas av teknikval och utsläppsvillkor. Simuleringsverktyget BioWin användes för att beräkna koldioxidavtryck från Enköpings framtida avloppsreningsverk. Tre olika processtekniker (aktivslamprocessen, membranbioreaktor och aktivslamprocessen med biologisk fosforreduktion) och sju olika utsläppsvillkor studerades. I beräkningarna togs hänsyn till både direkta och indirekta emissioner genom bland annat lustgasproduktion, kemikalieförbrukning och användning av el. Den konventionella aktivslamprocessen orsakade minst koldioxidavtryck medan avtrycket från den moderna membranbioreaktorn var överlägset störst. En skärpning av utsläppsvillkoren för kväve och fosfor gav en ökning av koldioxidavtrycket med upp till 55 % och det var speciellt kvävekravet som styrde ökningen. Då utsläppsvillkoren skärptes ökade avtrycket mest från membranbioreaktorn vilket indikerar att den ur klimatsynpunkt lämpar sig sämre vid skärpta utsläppsvillkor. Lustgasemission stod för den största delen av koldioxidavtrycket. Lustgasemissionen ökade vid skärpta utsläppsvillkor samt då kvävereningen stördes, exempelvis vid låga vattentemperaturer. Fler komponenter bör tas i åtanke vid utvärdering av miljöpåverkan från ett avloppsreningsverk, exempelvis övergödning. Detta skulle göra det möjligt att bedöma den totala miljövinsten, eller förlusten, med att skärpa villkoren. / Although the primary aim for wastewater treatment plants (WWTP) is to minimize the environmental impact by reducing the content of nutrients in the wastewater, they also contribute to the increasing greenhouse effect. The International Panel on Climate Change refer to WWTP:s as a significant source of direct emission of nitrous oxide and methane and indirect emission also occurs upstream and downstream the WWTP. As the discussion about climate impact from WWTP is growing, many recipients are congested and a tightening of the discharge limits is expected in order to reduce the load of nutrients on the natural water systems. Studies have shown that more stringent discharge limits increases the climate impact from WWTP. Two environmental problems, eutrophication and climate change, are facing each other and they must be valued in order for future WWTP to be planned. The aim was to investigate how the climate impact of wastewater treatment plants is affected by choice of technology and discharge limits. The simulation tool BioWin was used to calculate the carbon footprint (CF) from the future WWTP in the town of Enköping. Three different process technologies (activated sludge process, membrane bioreactor and activated sludge process with biological phosphorus removal) and seven different discharge limits were examined. The calculations took into account both direct and indirect emissions from e.g. production of nitrous oxide and use of electricity. The conventional activated sludge process caused the smallest CF, while the modern membrane bioreactor by far caused the largest CF. Tightening of the discharge limits gave an increase of the CF with up to 55 %, and especially the demands on nitrogen governed the increase. More stringent limits increased the CF from the membrane bioreactor the most, which indicates that from an environmental point of view, this technique is less suitable when limits are tightened. Emission of nitrous oxide accounted for the largest part of the CF and this emission increased as the discharge limits were tightened and when the nitrogen treatment was disturbed by, for instance, low water temperatures. More components should be accounted for when environmental impact from WWTP is investigated, e.g. eutrophication. This would make it possible to assess the overall environmental gain, or loss, from tightening of the discharge limits.
23

Forests and Greenhouse gases. Fluxes of CO2, CH4 and N2O from drained forests on organic soils

Arnold, Karin von January 2004 (has links)
One of the largest environmental threats believed to be facing us today is global warming due to the accumulation of green house gases (GHG). The concentrations of GHG in the atmosphere are a result of the net strength of different sinks and sources. Forests, in this context, are of particular interest because of their dual role as both sinks and sources. Most forests are net sinks for CO2 but others, such as drained forests, may be significant sources of both CO2 and N20. Consequently, it is essential to understand the fluxes of GHG between drained forests and the atmosphere in order to obtain accurate estimates of national GHG budgets. The findings reported in this thesis and the accompanying papers are based on dark chamber flux measurements of soil GHG fluxes and modelled annual net primary productions in five drained forest sites and two undrained sites situated on organic soil. Temporal variations in forest floor CO2, release could be explained, to a large extent, by differencies in temperature and groundwater level. The within-site spatial variation in soil GHG fluxes could only be explained to a very small extent by distance to tree stems. Much of the among-site variations in soil CO2 and CH4 release could be caused by differences in the mean annual groundwater table, while N20 emissions were strongly correlated to the carbon-to-nitrogen ratio of soil organic matter. Most poorly drained forested areas are probably net sinks for GHG as the CO2 uptake by trees more than compensates for the soil GHG emissions. However, the total drained forested area in Sweden was estimated to be a net source of GHG. The CO2 release from decomposition of soil organic matter stored before drainage was estimated to be substantial. Corresponding to 15% of the CO2 release from the consumption of fossil fuels. / <p>On the day of the public defence of the doctoral thesis the status of the articles I and II was: Conditionally accepted; article III was: Submitted and articles IV and V was: Manuscript. The title of article III was on the day of the public defence "Can the distribution of trees explain the spatial variation in N2O emissions from boreal forest soils?".</p>
24

En kristisk studie av metoder för skattningar av CO2 från vägtrafik med diesel som drivmedel.

Rannamaa, Jonas January 2014 (has links)
Det finns nu ingen tvekan om att det är vi människor, och vårt användande av fossila bränslen, som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Rättvisande metoder till att mäta växthusgasutsläpp är nödvändiga för att kunna fatta framtida beslut. Vägtrafiken är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser och den ökar hela tiden i omfattning. Den här studien fokuserar på olika metoder som används för att uppskatta koldioxidemissioner från vägtrafiken genom att först uppskatta mängderna diesel, från ett kritiskt perspektiv. Som hjälp till detta har en alternativ metod, för att uppskatta dieselkonsumtionen från vägtrafiken i Sverige, skapats. Resultaten visar skillnader mellan olika metoders uppskattningar, några av dessa i motsättning till varandra. Studien visar att resultat från modellen HBEFA 3.1 samvarierar med statistiken över levererad diesel i Sverige men visar lägre volymer. De alternativa metoderna, som skapats för den här studien, kan förklara sänkningarna av dieselkonsumtionen år 2008-2009 men kan inte förklara sänkningarna år 1999-2000 och 2011-2012. Mera studier som undersöker skillnaderna mellan resultaten från National inventory report Sweden och statistisk information över levererade mängder diesel i Sverige, och vad som orsakar dessa, behövs. / There is now no doubt about that it is humans, and our usage of fossil fuels, that contributes to the global warming. Accurate methods of measuring greenhouse gases are vital for future decision making. Road traffic is one of the major sources for greenhouse gases and it is increasing in volume. This study focus on different methods, used to estimate carbon dioxide emissions from road traffic by first estimating the quantity of diesel, from a critical point of view. For that purpose an alternative method used to estimate diesel consumption from road traffic in Sweden is created. The results show differences between methods estimates, some of them in contradiction to each other. The study shows that the results from the model HBEFA 3.1 covariate with both sources of statistics on delivered diesel in Sweden but show lower volumes. The alternative methods created in this study can explain the decrease of diesel consumption in the year 2008-2009 but can’t explain the decrease in the years 1999-2000 and 2011-2012. More studies on differences between the results in the National inventory report Sweden and statistical information on deliveries of diesel, and what is causing them, are needed.
25

Klimatkalkyl för landskapsprojektering : Verktyg och riktlinjer för material- och vegetationsval för en koldioxidsnål utformning

Sällberg, Amanda January 2020 (has links)
Bygg- och anläggningsbranschen står idag för 19 % av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Åtgärder behöver vidtas - klimatkalkylering och kartläggning av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt har visat sig vara ett eftersträvansvärt angreppssätt. Dock finns brister i de verktyg som finns tillgängliga idag eftersom de inte innehåller alla material, vegetationsvariationer och anpassningar som landskapsbranschen projekterar. Det pekar på ett behov av klimatkalkyleringsverktyg för landskapsarkitektur som saknas i tidigare forskning. Det finns inte heller någon utbredd dokumenterad kunskap rörande utsläpp från vegetation och utrustning som är vanliga inom landskapsprojekt. Klimatdata för systemlösningar för landskap saknas vilket gör det svårt att förutspå hur klimatpåverkan från landskapsprojekt kan uppnås utan att total klimatkalkylering görs. Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv. Mål med arbetet var att undersöka hur utsläpp/upptag i landskapsprojekt vid material- och vegetationsval skiljer sig, vilka val som kan göras för ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt för ett projekt samt fördelar med att se utsläpp/upptag i systemlösning/m², utan att tumma på estetiken. Arbetet har omfattat en litteraturstudie som utförts parallellt med klimatkalkylering av tre referensprojekt; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark, i verktyget CO2 Kalkyl av AFRY. Därefter gjordes typologikalkyleringen med systemlösningar, CO2e-kalkylering för landskapsmaterial och -vegetation inkluderat överbyggnader per kvadratmeter, som applicerades på en exempelplan med sju områdesspecifika val. Två av områdena illustrerades för att demonstrera gestaltningsvariationer. Slutligen framtogs 22 riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval. Litteraturgenomgången visade att utsläppsminskningar och negativa utsläpp är nödvändiga för att nå klimatmålen. Negativa uppsläpp kan uppnås genom en förstärkning av naturligt kollagrande processer samt lagring av biogen koldioxid. Då kolsänkor i landskapsprojekt kan planeras med vegetation och biokol är landskapsarkitekter i direkt relation till att motverka global temperaturhöjning. Utöver kvaliteter från vegetation bör material med lång hållbarhet och lägre utsläpp väljas framför låga kostnader. Växthusgasutsläpp kan minskas genom val av skötselmetoder samt planering för flexibilitet och minskad materialanvändning. Dagens styrmedel för att nå klimatmål och avtal kan anses bristfälliga. Tekniska möjligheter som en omställning kräver är kända men hinder finns för val av innovativa material i projektstruktur, låga ekonomiska incitament, okunskap och bristande erfarenhetsåterföring. Resultat i studien visade vid test av CO2 Kalkyl, AFRY, att totalt växthusgasutsläpp/upptag från enstadsdelspark var (-)62,3 kg CO2e/m², en förskolegård (-)11,4 kg CO2e/m² samt ett gaturum 22,5 kg CO2e/m². Därmed kan anläggningsprojekt som planeras med en stor andel vegetationsyta totalt generera ett nettonollutsläpp eller ett upptag. Antal träd och landskapsplantor står även i direkt relation till totalt kalkyleringsresultat med högt upptag, räknat i koldioxidekvivalenter. Typologikalkyleringen visade att de mest koldioxidsnåla materialvalen för typologierna gång- och sittyta var träflis, stenmjöl, asfalt och svensk råkilad gatsten inkluderat överbyggnader/m². För vegetationsytor var träd (fullvuxet 10–15m) i busk- eller gräsyta mest upptagande och råkilad svensk gatsten mest koldioxidsnålt för körytor. Genom att se systemlösningar per kvadratmeter kan material och vegetation appliceras på en planritning och visa utsläppsmängd för planen utan utförlig klimatkalkylering. Typologierna och riktlinjerna presenterar utsläpp/upptag inkluderat överbyggnader och argument för koldioxidsnåla material- och vegetationsval som kan värderas utan stor förkunskap. Studien visade även att det är av vikt om material och vegetation värderas var för sig eller i systemlösning för en rättvis bedömning av utsläppsdata. Slutligen, hållbar utformning bör planeras med hänsyn till behov och minskad klimatpåverkan utan att tumma på estetik, hälsa, rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning, natur- och kulturmiljö. Examensarbetet visade att koldioxidsnåla materialval i hög grad kan göras vid landskapsprojektering. Med hjälp av vegetationens koldioxidlagrande effekter och ytmaterial i systemlösning med lågt utsläpp kan sektorn bidra med projekt som upptar mer växthusgaser än vad som släpps ut.
26

Influences from Building Energy Efficiency Refurbishment on a Regional District Heating System

Lidberg, Tina January 2018 (has links)
Improving energy performance of existing buildings is an important part in decreasing energy use and in turn reduce the greenhouse gas emissions caused by human activity and the primary energy use. To be able to evaluate how energy refurbishment influences the greenhouse gas emissions and the primary energy use a wider system perspective is needed that puts the building in its context. This thesis deals with energy refurbishment packages performed on multi-family buildings within district heated areas and how they influence greenhouse gas emissions and primary energy use when the district heating use is altered. A simulated building is used to evaluate several energy refurbishment packages. The results are used as input data for models of district heating systems to cost optimize the district heating production. The results from the cost optimization are used to evaluate the impact on greenhouse gas emissions and primary energy use. The results show a difference between measures that saves district heating without increasing the use of electricity and measures that increases the use of electricity while district heating is saved. For example, a building refurbishment package including only building envelope improvements saves the same amount of district heating as a package including only mechanical ventilation with heat recovery. Despite this, the emissions of greenhouse gases and the use of primary energy is to a greater extent reduced in the first package because the use of electricity remains unchanged. Comparing energy refurbishment packages performed on the same building, but within different district heating systems, show the importance of the design of the district heating system. Depending on the fuel types used and to which extent electricity is co-produced in the district heating system, the results of implementing the energy refurbishment packages vary. The largest reduction of greenhouse gases and primary energy use occurs when a refurbishment package is performed on a building in a district heating system with high share of biofuel and no electricity production. / Att förbättra energiprestanda hos befintliga byggnader är en viktig del i arbetet med att minska energianvändningen och i sin tur minska utsläpp av växthusgaser orsakade av mänsklig aktivitet samt att minska användningen av primärenergi. För att kunna utvärdera hur energieffektivisering av byggnader påverkar växthusgasutsläpp och primärenergianvändning behövs ett brett systemperspektiv som sätter byggnaden i sitt sammanhang. Denna avhandling handlar om hur paket av energieffektiviseringsåtgärder som utförs på flerfamiljshus inom fjärrvärmeuppvärmda områden påverkar växthusgasutsläpp och primärenergianvändning när fjärrvärmeanvändningen förändras. Resultaten visar på skillnader mellan åtgärder som sparar fjärrvärme utan att öka användningen av el och åtgärder som ökar användningen av el medan fjärrvärme sparas. Till exempel sparar ett energieffektiviseringspaket som endast omfattar byggnadsskalsförbättringar samma mängd fjärrvärme som ett paket som endast omfattar installation av mekanisk ventilation med värmeåtervinning. Trots detta minskar utsläppen av växthusgaser och användningen av primärenergi i större utsträckning i det första paketet på grund av att elanvändningen förblir oförändrad. Vikten av fjärrvärmesystemets utformning visas då en byggnad där olika energieffektiviseringspaket testats, flyttas runt till olika fjärrvärmesystem. Beroende på vilka bränsletyper som används och i vilken utsträckning som el produceras i fjärrvärmesystemet så varierar resultaten. Den största minskningen av växthusgaser uppstår när ett renoveringspaket utförs på en byggnad i ett fjärrvärmesystem med hög andel biobränsle och ingen elproduktion.
27

Influences from Building Energy Efficiency Refurbishment on a Regional District Heating System

Lidberg, Tina January 2018 (has links)
Improving energy performance of existing buildings is an important part in decreasing energy use and in turn reduce the greenhouse gas emissions caused by human activity and the primary energy use. To be able to evaluate how energy refurbishment influences the greenhouse gas emissions and the primary energy use a wider system perspective is needed that puts the building in its context. This thesis deals with energy refurbishment packages performed on multi-family buildings within district heated areas and how they influence greenhouse gas emissions and primary energy use when the district heating use is altered. A simulated building is used to evaluate several energy refurbishment packages. The results are used as input data for models of district heating systems to cost optimize the district heating production. The results from the cost optimization are used to evaluate the impact on greenhouse gas emissions and primary energy use. The results show a difference between measures that saves district heating without increasing the use of electricity and measures that increases the use of electricity while district heating is saved. For example, a building refurbishment package including only building envelope improvements saves the same amount of district heating as a package including only mechanical ventilation with heat recovery. Despite this, the emissions of greenhouse gases and the use of primary energy is to a greater extent reduced in the first package because the use of electricity remains unchanged. Comparing energy refurbishment packages performed on the same building, but within different district heating systems, show the importance of the design of the district heating system. Depending on the fuel types used and to which extent electricity is co-produced in the district heating system, the results of implementing the energy refurbishment packages vary. The largest reduction of greenhouse gases and primary energy use occurs when a refurbishment package is performed on a building in a district heating system with high share of biofuel and no electricity production. / Att förbättra energiprestanda hos befintliga byggnader är en viktig del i arbetet med att minska energianvändningen och i sin tur minska utsläpp av växthusgaser orsakade av mänsklig aktivitet samt att minska användningen av primärenergi. För att kunna utvärdera hur energieffektivisering av byggnader påverkar växthusgasutsläpp och primärenergianvändning behövs ett brett systemperspektiv som sätter byggnaden i sitt sammanhang. Denna avhandling handlar om hur paket av energieffektiviseringsåtgärder som utförs på flerfamiljshus inom fjärrvärmeuppvärmda områden påverkar växthusgasutsläpp och primärenergianvändning när fjärrvärmeanvändningen förändras. Resultaten visar på skillnader mellan åtgärder som sparar fjärrvärme utan att öka användningen av el och åtgärder som ökar användningen av el medan fjärrvärme sparas. Till exempel sparar ett energieffektiviseringspaket som endast omfattar byggnadsskalsförbättringar samma mängd fjärrvärme som ett paket som endast omfattar installation av mekanisk ventilation med värmeåtervinning. Trots detta minskar utsläppen av växthusgaser och användningen av primärenergi i större utsträckning i det första paketet på grund av att elanvändningen förblir oförändrad. Vikten av fjärrvärmesystemets utformning visas då en byggnad där olika energieffektiviseringspaket testats, flyttas runt till olika fjärrvärmesystem. Beroende på vilka bränsletyper som används och i vilken utsträckning som el produceras i fjärrvärmesystemet så varierar resultaten. Den största minskningen av växthusgaser uppstår när ett renoveringspaket utförs på en byggnad i ett fjärrvärmesystem med hög andel biobränsle och ingen elproduktion.
28

Effekter på klimat, hydrologi och biologisk mångfald av en potentiell våtmarksrestaurering i ån Sennan, Halmstad Kommun.

Jansson, Joel January 2020 (has links)
1928 beslutades att ån Sennan norr om Karlstorp skulle sänkas, rätas ut och delvis kanaliseras för att öka arealen produktiv jordbruksmark. Men åtgärderna orsakade även flera problem både inom och utanför det område som man undersökte innan genomförandet. Dräneringen ledde till att torvmark torrlades vilket orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattnets uppehållstid i landskapet kortades och infiltration till grundvattnet minskades. Den biologiska mångfalden minskade genom habitatförlust, alltså färre livsmiljöer, och även genom ökade mängder lösta organiska ämnen i vattnet. Dessa negativa effekter går att motverka genom restaurering. Höjning av grundvattennivån och igenläggning av diken skulle förbättra hydrologin och förbättra grundvattenbildningen. Återvätning av torvlagren hade minskat utsläppen av växthusgaser och våtmarken hade förlängningen istället kunnat fungera som kolsänka. Restaurering av ån och torvmarken kan bromsa habitatförlusten och skapa nya habitat som med tiden kan bli koloniserade och öka den biologiska mångfalden. Eftersom varje lokal har unika förutsättningar är det är svårt att beräkna hur mycket utsläppen skulle minska, värden på hydrologiska faktorer och till exempel eventuell ökad artrikedom. Aktuell forskning visar att restaurering av torvmarker och vattendrag kan leda till förbättrad hydrologi, minskade utsläpp av växthusgaser och ökad biologisk mångfald, även om det i vissa fall kan ta lång tid innan ekosystemet anpassat sig och de positiva effekterna av restaurering blir märkbara. Med tanke på dagens miljöproblem med klimatförändringar, torka, översvämningar och utarmning av den biologiska mångfalden är restaurering av detta område mycket angeläget. / In 1928 it was decided that the stream Sennan north of Karlstorp would be drained and straightened to increase the area of ​​productive agricultural land. But it also caused several problems both inside and outside the area that were being investigated before implementation. The drainage caused peatland to dry, causing greenhouse gas emissions. Water residence time in the landscape was shortened and groundwater infiltration was reduced. Biodiversity decreased through habitat loss and increased amounts of dissolved organic matter in the water. These negative effects can be counteracted by restoration. Raising the groundwater level and ditch blocking improves hydrology and increases groundwater formation. Rewetting of the peat layers reduces greenhouse gas emissions and the wetland can instead function as a carbon sink. Restoration of the river and peatland reduces habitat loss and creates new habitats that will eventually become colonized and increase biodiversity. Because each site has unique conditions, it is difficult to calculate in what amount emissions would decrease, values ​​of hydrological factors and, for example, possible increased species richness. Recent research shows that restoration of peatlands and streams leads to improved hydrology, reduced emissions of greenhouse gases, and increased biodiversity, although in some cases it may take a long time for the ecosystem to adapt and the positive effects of restoration become noticeable. Given today's environmental problems with climate change, drought, floods and loss of biodiversity, restoration of the affected area is very desirable.
29

Förändrade resemönster i Gävleborgs län : En sammanställning av kostnader och klimatpåverkan vid tjänsteresor samt analys av sociala effekter vid ett skifte mot videkonferens i en organisation / Changed travel patterns in Gävleborgs län : A summary of costs and carbon footprints of business travelling and an analysis of the social effects of a shift towards virtual meetings in an organization

Evers, Erik January 2014 (has links)
The world we live in becomes more globalized as a result of new communication media. Communication occurs over greater distances which leads to increased travel. In the report AR5, by IPCC, it is showed that the human impact of climate change is clear and that something has to be done. Therefore its very important to change the human impact. A part of it is to change the way we travel within the service which leads to the purpose of the thesis. The purpose is to eximine how commune´s, in Gävleborgs län, choice of transport and with a change against virtual meetings affects greenhouse gas emissions and costs. An additional purpose is to gather information about currently known differences between natural and virtual meetings and explain these with a focus on interaction and communication. This is to give information about what it is that makes people feel that virtual meetings lack of communication . This has been done by studying the empirical results of the CERO-model and the NTM-database of greenhouse gas emissions and conduct a literature review relating to projects in the area of virtual meetings and then try to explain their results by learning and communication theories. The results clearly shows that train as vehicle is preferred both environmentally as financially and if the trip must be carried while driving or flying it is only justifiable when trains and public transport is disadvantaged. Virtual meetings are rather cheaper and more environmentally friendly than all vehicles but has some limitations. That is because the conversation becomes formal, and gesticulation and phonological patterns is missing. The restriction of virtual meetings can be explained with that contextual differences arise when individuals meet at great distances while communication requires a stricter meeting posture. / reser inom tjänsten vilket leder till syftet med examensarbetet som är att undersöka hur en kommuns val av färdmedel vid tjänsteresor samt vid ett skifte mot resfria möten påverkar samhället med avseende på växhusgasutsläpp och kostnad. Vidare är syftet att samla information om idag kända skillnader mellan fysiska och resfria möten och förklara dessa med fokus på interaktion och kommunikation. Detta för att ge information om vad det är som gör att en del känner att resfria möten brister i kommunikationen. Detta har gjorts genom att studera empiriska resultat av CERO-modellen och NTMs databas för växthusgasutsläpp samt genomföra en litteraturstudie av projekt inom området resfria möten, för att förklara deras resultat utifrån lärande- och kommunikationsteorier. Resultatet visar tydligt på att tåget som färdmedel både är att fördedra miljömässigt såsom ekonomiskt om resan måste genomföras medan bil och flyg endast är försvarbart då utbredningen av tåg och kollektivtrafik är missgynnad. Resfria möten är istället billigare och miljövänligare än alla färdmedel men har vissa begränsningar då samtalet blir formellt och saknar gestikulering samt fonologiska mönster. Att resfria möten har begränsningar kan förklaras i att kontextuella skillnader uppstår när individer möts på stora avstånd samtidigt som kommunikationen kräver en striktare möteshållning.
30

Optimering av bärande system i flerbostadshus av betong : Hur mycket kan de direkta utsläppen av växthusgaser påverkas?

Jonsson, Anders January 2020 (has links)
Bygg- och fastighetssektorn stod 2017 för cirka 19 procent av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser. Även om en total minskning av utsläppen från bygg- och fastighetssektorn i Sverige skett mellan 1993–2017 förefaller utsläppen som kan härledas till själva uppförandet av byggnader vara mer eller mindre oförändrade under samma tidsperiod. För att minska utsläppen beroende av själva uppförandet av en ny byggnad ses minskad materialanvändning och slankare konstruktioner som en möjlig åtgärd. Här har verksamma inom bygg- och fastighetssektorn stora möjligheter att göra betydande skillnad. Inom byggindustrin står betong och armering för en stor del av växthusgasutsläppen. En tidigare undersökning visar att 84 procent av klimatpåverkan från byggprocessen, vid uppförande av flerbostadshus i betong, kunde härledas till olika byggmaterial varav betong och armering stod för cirka 50 procent av utsläppen. Den här studien har utförts på uppdrag av Sweco Structures AB med syftet att undersöka hur en optimering av bärande system i flerbostadshus av betong kan påverka de direkta utsläppen av koldioxidekvivalenter för att bidra med kunskap till ett framtida hållbart byggande. Studien har utförts genom att utvalda delar av den bärande konstruktionen i ett befintligt flerbostadshus i betong undersökts och dimensionerats med ett mindre tvärsnitt än vad som använts i det verkliga projektet. Vidare har en jämförelse gjorts över hur olika hållfasthetsklasser på betongen påverkat erforderlig armeringsmängd. Efter neddimensionering har en jämförelse över hur den förändrade materialåtgången påverkat de direkta utsläppen av koldioxidekvivalenter gjorts. Resultatet visar en möjlig utsläppsminskning av koldioxidekvivalenter, avseende de studerade byggnadsdelarna, om cirka 25 procent vid optimering. Slutsatsen är att en optimering av bärande system i flerbostadshus av betong kan innebära betydande minskningar av de direkta utsläppen av koldioxidekvivalenter beroende av materialåtgången vid uppförande av nya byggnader.

Page generated in 0.0484 seconds