En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp. Prognoser från ekonomiska modeller för jordbruksektorn används för att beräkna produktionen, för att uppskatta förändringar i utsläppen av växthusgaser. Då stöden har frikopplats har produktionen, och således utsläppen minskat något. Om gårdsstödet helt togs bort skulle det kunna ge stora utsläppsminskningar. Hur utsläppen totalt påverkas beror dock på världens konsumtion.

Behovet av bättre avfallshantering ökar ständigt då befolkningen ökar och jordbruket intensifieras. Avfallshanteringen idag är dåligt konstruerad för organiskt avfall i många länder då det hamnar på deponier som släpper ut växthusgaser till atmosfären vilket påverkar klimatet negativt. En möjlig lösning att implementera en metod som genererar en värdefull produkt så som fluglarvskompostering. Det är en organisk avfallsbehandlingsmetod som använder larver av den amerikanska vapenflugan som kan reducera mängden avfall. Avfallet omvandlas till larvernas biomassa som är proteinrik och kan användas som djurfoder. Behandlingsresterna kan användas som gödningsmedel eller producera biogas. Väldigt lite är känt gällande växthusgasutsläppen från fluglarvskompostering. Under nuvarande EU lagstiftning i produktionssammanhang så är flugan ett produktionsdjur, som inte tillåts att födas upp på matavfall innehållande animaliska biprodukter. Därför har vegetabiliskt matavfall undersökts i denna studie för att i produktionssammanhang kunna använda sig av fluglarvskompostering. De vegetabiliska avfallet som använts var apelsinskal och blomkål blandat med broccoli (i denna studie kallad blomkålsblandning). Vegetabiliskt avfall innehåller svåråtkomlig näring för larverna och för att de ska kunna tillgodose sig så mycket som möjligt gjordes förbehandlingar. Förbehandlingarna som utfördes var med svamp och med ammoniumlösning då dessa har visat sig spjälka upp svåråtkomlig näring. Matavfall är känt för att fungera bra i fluglarvskompostering och användes som referens. Utsläpp av växthusgaserna CO2, NH3, N2O och CH4 undersöktes genom användande av kammarteknik. Vid behandlingar av blomkålsblandningen förbättrade förbehandlingarna materialreduktionen endast lite, vilket var i genomsnitt 82 %, men den totala minskningen i detta substrat var större än för matavfall vars reduktion var 60 %. Reduktionen varierade mellan 38-86 % i behandlingarna av apelsinskal. Larvbehandlingen av matavfall resulterade i den högsta omvandlingskvoten. Båda vegetabiliska substraten förbehandlat med NH4+ hade höga utsläpp av NH3. Behandlingarna av blomkålsblandningen hade högre utsläpp av N2O men mindre än i konventionella avfallsbehandlingar som kompostering. De substrat som inte förbehandlats hade låga utsläpp av CH4, inklusive matavfallet jämfört med de förbehandlade substraten som var mindre än i aerobisk kompostering. När en behandlingsstrategi väljs för kompostering med fluglarver, för små gasutsläpp så bör svampförbehandlat substrat användas, medan substrat förbehandlat med NH4+ resulterar i högre materialreduktion. / The need for better waste management is increasing as the population increases and agriculture is intensified. Organic waste management today is poorly designed in many countries leading to waste ending up in landfills which results in more greenhouse gases being emitted to the atmosphere, contributing to the global climate change. A possible solution is to implement a method that generates a valuable product such as fly larvae composting, which is an organic waste treatment method that uses larvae of the black soldier fly that can reduce the amount of waste. The waste is converted to the larval biomass which is rich in protein and possible to use as animal feed. Treatment residues can be used as fertilizers or to produce biogas. Very little is known about greenhouse gas emissions from fly larvae composting. Under current EU legislation in production contexts, the fly is considered a production animal that is not allowed to be raised on food waste containing animal by-products. Therefore, in this study, vegetable waste was investigated in order to be able to use fly larvae composting in production contexts. The vegetable waste used was orange peels and cauliflower mixed with broccoli (in this study referred to as cauliflower mix). Vegetable waste contains nutrients which are hard to digest for larvae and in order to improve digestibility, pretreatments were performed. The pretreatments carried out were with fungus and ammonia solution, as these have been shown to make hardly bound nutrients available. Food waste is known to work well in fly larvae composting and was used as a reference. Emissions of greenhouse gases CO2, NH3, N2O and CH4 were measured using chamber technique. In the treatment of cauliflower mix, the pretreatment improved the material reduction only slightly, which was on average 82 % but the overall total reduction was greater than that for food waste which had a reduction at 60 %. The reduction ranged between 38-86 % among all of the treatments of orange peels. Larvae treatment on food waste resulted in the largest biomass conversion ratio. Both vegetable substrates pretreated with NH4+ had high emissions of NH3. The treatments of cauliflower mix had higher emissions of N2O but they were lower than what is generally expected in conventional waste treatments such as composting. The non-pretreated substrates had low emissions of CH4, including the food waste compared to the pretreated ones which nevertheless were lower than in aerobic composting. When selecting a treatment strategy for fly larvae composting, to achieve low gas emissions, fungus pretreated substrates should be used while substrates pretreated with NH4+ result in higher material reduction.

SAMMANFATTNING Energianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden. Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 skiljer sig åt på främst två punkter: Gävle Strand Etapp 2 är prefabricerat och har trästomme och Maskinisten är platsbyggt och har betongstomme. Metoden har varit att utgå ifrån en funktionell enhet som gäller för bägge projekten för att kunna göra en bedömning av vilket av projekten som har haft lägst energianvändning respektive utsläpp. Den funktionella enheten har valts till en lägenhet för att få värden som är enkla att relatera till. Vid beräkningarna har energianvändningen delats upp i tre delar: energianvändningen på fabrik (endast för det prefabricerade projektet), vid transport av byggnadsmaterial och produkter samt energianvändning på byggarbetsplats. Utsläppen har beräknats endast utifrån transportsträckan och val av lastbil vid transport av material och moduler. För de två projekten syns vid jämförelse av energianvändning en tydlig skillnad. Det prefabricerade huset, Gävle Strand Etapp 2 kräver betydligt mer energi vid tillverkning, ca 160 %, jämfört med det platsbyggda Maskinisten. Även om energianvändningen vid transport, som är en stor del av den totala energianvändningen för Gävle Strand Etapp 2, bortses ifrån vid jämförelsen har projektet fortfarande en energianvändning som är ca 25 % högre än värdet för Maskinisten. Utsläppen som sker vid transport av dieseldrivna lastbilar som använts vid projekten har beräknats för respektive lastbilstyper och sträcka. Gävle Strand Etapp 2 är även projektet med de högre utsläppen, och vid jämförelse med en tidigare studie tycks det som att mängden utsläpp främst beror av transportsträckan och inte på om det forslas som färdiga moduler eller som löst byggmaterial. För att vidare fastställa vilka för- och nackdelar de olika byggmetoderna har, har ett flertal intervjuer gjorts med bland annat projektledare från de olika projekten. Den främsta fördelen med prefabricerat anses vara den förkortade byggtiden och en effektivare arbetsprocess oberoende av årstid, medan den prefabricerade metoden å andra sidan är oflexibel i jämförelse med den platsbyggda. Sett enbart till energianvändning och utsläpp, som varit huvudfrågan i denna studie, är det dock tydligt att Maskinisten är projektet med minst miljöpåverkan, under produktionsskedet. / ABSTRACT                                                                                                                     Energy use during production of new buildings is an aspect of the hot environmental issues, yet both regulations and studies are absent. In this study a comparison is made on energy use at Strand Etapp 2 which is located at Sjaaregatan 19 and Maskinisten, located at Maskinistgatan 19, both in the city of Gävle. The objective of this study has been to determine which of the projects has the lowest energy use as well as emissions of green house gases due to transportation at the time of erecting the buildings. Maskinisten and Gävle Strand Etapp 2 differ in mainly two points: Gävle Strand Etapp 2 is prefabricated and has wooden frames and Maskinisten is site built and has concrete frame. The method has been to assume a functional unit for the projects in order to make an assessment of which of the projects that have minimum of energy use and emissions. In the calculations, energy use has been divided into three parts: the energy use of the factory (only for the prefabricated project), during transportation and at the building site. The emissions are calculated based on the distance of transportation and the choice of truck when transporting materials and modules. When comparing the two projects a distinct difference can be seen. The prefabricated house, Gävle Strand Etapp 2 requires a lot more energy during production, about 160 % more, compared to site built the Maskinisten. Although the energy use in transport, which is a large part of the total energy of Gävle Strand Stage 2, is disregarded in the comparison, the project still has an energy usage that is about 25 % higher than the value for Maskinisten. The emission that occurs during transport by diesel trucks used in the projects has been calculated in g/ton for each type of trucks and distance. When compared to a previous study, it seems that the amount of emissions is mainly due of the transport distance and not on whether it is transported as complete modules or as separated building materials. To further identify the advantages and disadvantages of the different methods of construction, several project managers from the two projects have been interviewed. The main advantage of prefabricated is considered the shortened construction period and a more efficient work - regardless of the season - on the other hand it is inflexible in comparison to the site-built. Looking only at energy use and emissions, which has been the main issue in this study; it is clear that Maskinisten is the project with the least environmental impact during the construction phase.

Building industry contributes to massive amounts of harmful emissions. This trend will continue to rise unless appropriate measures are taken. This master thesis aims to calculate the environmental impact during the whole life time of a prefabricated cross-laminated timber (CLT) modular building. The environmental impacts from the end-of-life stage and the benefit of the most of the building material beyond the system boundary is also included. Life cycle assessment (LCA) is used as a tool to assess the environmental impacts following the standard SS-EN 15978:2011. Since there is a lack of environmental data about CLT in general and about prefabricated CLT volumetric modules buildings in particular the results from this work will enhance the understanding of the environmental performance of this kind of building system. This work is done with Size AB, a company that only produces CLT modular multi-storeys buildings.  The studied object is three storeys building located in Nykvarn in Sweden. The total emissions during the building life cycle are at least 377 kg CO2-eq/m2 of the gross floor area (GFA), 0,296 kg PO43--eq/m2 of GFA and 1,1 kg SO2-eq/m2 of GFA for global warming potential (GWP), eutrophication potential (EP) and acidification potential (AP) respectively. The result shows that the share of the AP and EP during the end-of-life stage is only 1% for each, whereas CO2-eq emission is accounted for 14% during this stage. The material production stage accounts for more than 50% for all environmental indicators.  This study provides fundamental data to perform LCAs in this area and to carry out climate declarations. Through sensitivity analysis it was discovered inter alia that high production intensity in the modules fabrication factory plays a significant role in reducing the environmental impacts during the construction stage. It was also found that modification of the LCA’s system boundary is recommended to present a transparent LCA of modular buildings.

Det här arbetet är forskningsresultatet av den studie som genomförts för att försöka hitta de gemensamma nämnarna mellan byggbranschen och klimatkrisen. Under den utbildning som författaren erhållit har stora delar av undervisningen varit kopplad till branschens klimatpåverkan och den obefintliga klimatmedvetenhet som branschen tycks ha. Då samhällets klimatåtgärder kanske är den viktigaste frågan idag är författaren intresserad av att se hur de teoretiska påståendena om byggandet och miljön faktiskt överensstämmer med den praktiska verkligheten. Att läsa om byggande och arkitektur är en sak, men det som fysiskt sker i branschen är minst lika avgörande. Därför är det av vikt att även arkitektstudenter studerar den praktiska verkligheten, vilket är anledningen till att denna rapport kommit fram. Forskningen syftar till att visa på den enkelhet som krävs för att lösa och förena flera komplexa system med utgångspunkt i att förstå vad byggbranschens utsläpp av växthusgaser beror på och hur detta kan minskas på lång sikt. Här inkluderas hur byggindustrins aktiva hantverkare och aktörer som eventuellt redan nu försöker påverkar industrins omställning mot klimatneutralitet tänker och gör samt hur de högre insatserna arbetar i frågan. Forskningen har bedrivits genom två fall, en svensk Stor stad och en svensk Mindre stad, där jämförelser i planarbetet och hållbarhetsarbetet kring byggbranschen är utrett. På så sätt är denna forskning triangulerande. En databassökning är även gjord för att med teoretisk kunskap stödja fallstudien och intervjuerna. Flera nyckelpersoner från hela branschens värdekedja har intervjuats för att få en förståelse för hur arbetet sker på alla nivåer samt att se attityden och hur kunskapsnivåerna är. Forskningen visar att klimatkrisen inte hör hemma i våra liv om vi vill rädda kommande generationer. Klimatkrisen förenar en värld- samhällen och näringslivet, och tvingar oss att hitta nya lösningar för en gemensam morgondag. Och byggindustrin har ett ansvar i det arbetet precis som alla andra. För precis som misstänkt finns det i världen, EU och Sverige ett väletablerat arbete för att motverka klimatkrisen och uppnå klimatneutralitet till år 2045, men att det arbetet inte följs upp och arbetas med på ett tydligt sätt hos de privata byggherrarna. Orsakerna till detta är många. Bland annat dåligt specificerade lagar och regler men också en stor klyfta i den generella kunskapsnivån bland myndigheter och branschens hantverkare eller utförare. / This work is the research result of the study conducted to try to find the common denominators between the construction industry and the climate crisis. During the education that the author has received, large parts of the teaching have been linked to the industry's climate impact and the non-existent climate awareness that the industry seems to have. As society's climate measures are perhaps the most important issue today, the author is interested in seeing how the theoretical claims about construction and the environment actually correspond to the practical reality. Reading about construction and architecture is one thing, but what happens physically in the industry is at least as crucial. Therefore, it is important that architecture students also study the practical reality, which is the reason why this report has been published. The research aims to show the simplicity required to solve and unite several complex systems based on understanding what the construction industry's greenhouse gas emissions depend on and how this can be reduced in the long term. This includes how the construction industry's active craftsmen and actors who may already be trying to influence the industry's transition to climate neutrality think and do, as well as how the higher efforts work in the issue. The research has been conducted through two cases, a Swedish Large City and a Swedish Small City, where comparisons in the planning work and sustainability work around the construction industry have been investigated. In this way, this research is triangulating. A database search is also done to support the case study and the interviews with theoretical knowledge. Several key people from the entire industry's value chain have been interviewed to gain an understanding of how the work is done at all levels and to see the attitude and how the knowledge levels are. Research shows that the climate crisis does not belong in our lives if we want to save future generations. The climate crisis unites world societies and business, and forces us to find new solutions for a common tomorrow. And the construction industry has a responsibility in that work just like everyone else. Just as suspected, there is in the world, the EU and Sweden a well-established work to counteract the climate crisis and achieve climate neutrality by the year 2045, but that this work is not followed up and worked on in a clear way by the private builders. The reasons for this are many. Among other things, poorly specified laws and regulations but also a large gap in the general level of knowledge among authorities and the industry's craftsmen or performers.

There has been a rise in greenhouse gas emissions since the industrial revolution. Today the steel industry is one of the industries with the highest emissions of greenhouse gas and impact on the climate. To identify and handle the environmental impact from products and processes, industries can adapt a life cycle perspective, which enables the use of the life cycle assessment method. The purpose of this study was to examine how the result of a life cycle assessment can be used, communicated, and affect future decisions in a steel company, furthermore, to identify challenges and strengths with the method life cycle assessment.     This study was performed as a case study. The purpose of the study was answered by a combination of qualitative and quantitative research methods. The study's scientific approach was abductive which enabled the writers to go back and forth between theoretical and empirical research. Sources for data collection consisted of primary and secondary data. The primary data collection consisted of mapping the processes for two bars and one hollow bar, identification of product recipe for all products, gathering of data from the computer program GaBi, interviews and observations. Secondary data was collected from scientific articles and other published literature, which was used in the theoretical framework to support discussions and analysis regarding the study's research questions.     The results of the life cycle assessments showed that mining and processing of raw materials contributed with the greatest emissions of greenhouse gases. In the study's chapter for analysis and discussion the theory was set against the result, to examine which areas of uses, communication opportunities, challenges and strengths that were linked to the method life cycle assessment. The analysis of the theoretical framework and the result of the study showed that a life cycle assessment has many areas of use, the respondents, however, did not have knowledge of all of them. Regarding communication of a life cycle assessment, scientifical sources, other publications and the results from the interviews showed that life cycle assessments should be communicated, however, difficulties arose in finding sources that dealt with how the results should be communicated. It was evident from the study that the biggest challenge with the method life cycle assessment were the data collection phase and choice of demarcation. Strengths with the method were, among other, the opportunity to identify what measures to prioritize to lower greenhouse gas emissions and to strengthen the marketing credibility. The conclusion ends with a presentation of suggestions for improvements, the study’s restrictions and suggestions for future studies.

Kraven på företag idag att ställa om till en hållbar verksamhet är höga vilket innebär att de måste se till alla stegen i produktionen, från fiber till färdig produkt. Denna hållbarhetsomställning är ett producentansvar som bland annat har som högsta prioritet att minska utsläppen av växthusgaser som uppstår vid tillverkning av textilier. Den växthusgas som har störst negativ påverkan är koldioxid, vilket den textila industrin bidrar rejält med, och det är därför av stor vikt att hitta substitut för många redan befintliga material som har lägre koldioxidavtryck. Arbetet innefattar en del av en livscykelanalys med beräkningar på produktionen och transporten av en textil produkt från ett svenskt outdoorföretag för att se mängden koldioxidutsläpp den avger samt vilka förändringar som kan och måste göras för att minska dessa. Studien är empirisk och kvantitativ med enkätundersökning som metod för datainsamling. Bearbetning och analys av kvantitativ data kommer att användas under arbetets gång med komplettering av kvalitativa intervjuer. Datainsamlingen sammanställs i verktyget Higg Index som omvandlar siffrorna och faktan till koldioxidekvivalenter. Resultatet visar att störst utsläpp av växthusgasen koldioxid sker under materialtillverkningen följt av transporten. Med bland annat hjälp av ett antal begränsningsstrategier inom material och tillverkningsfasen, renare energianvändning och effektivitetsförbättringar samt kortare transportsträckor kan utsläppen av koldioxid minskas. / The requirements for companies today to switch to a sustainable business are high, which means that they must ensure all stages of production, from fiber to finished product. This sustainability adjustment is a producer responsibility which, among other things, has the highest priority to reduce greenhouse gas emissions that occur during the manufacture of textiles. The greenhouse gas that has the greatest negative impact is carbon dioxide, which the textile industry contributes enormously to, and it is therefore of great importance to find substitutes for many already existing materials that have lower carbon footprints. The work includes part of a life cycle analysis with calculations of the production and transport of a textile product from a Swedish outdoor company to see the amount of carbon dioxide emissions it emits and what changes can and must be made to reduce these. The study is empirical and quantitative with a questionnaire survey as a method for data collection. Processing and analysis of quantitative data will be used during the work with the supplementation of qualitative interviews. The data collection is compiled in the tool Higg Index, which converts the figures and facts into carbon dioxide equivalents. The results show that the largest emissions of the greenhouse gas carbon dioxide occur during material production, followed by transport. With the help of a number of limitation strategies in the materials and manufacturing phase, cleaner energy use and efficiency improvements as well as shorter transport distances, carbon dioxide emissions can be reduced.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har under senare år varit en drivandeorsak till utsläpp av växthusgaser, vilket är en utmaning för samhället. I Sverige harklimatpåverkan orsakad av bygg- och fastighetssektorn år 2020 beräknats till cirka 9,8miljoner ton koldioxidekvivalenter som motsvarar 21% av Sveriges klimatpåverkan.Sverige är ett land som ständigt arbetar för att reducera klimatpåverkan från nyabyggnader och till följd av det har regeringen infört krav på klimatdeklarationer förnyuppförda byggnader. Lagen om klimatdeklaration trädde i kraft 2022-01-01 och är ettsteg för att uppnå klimatmålen år 2045 som syftar till att inte ha några nettoutsläpp avväxthusgaser. Klimatdeklarationer delas upp i ett antal moduler som omfattar en byggnadsproduktskede (moduler A1 – A3), transport (modul A4) samt byggspill ochenergiförbrukning på arbetsplatsen (modul A5). Klimatdeklarationens syfte är att ökamedvetenheten, bidra till mer kunskap om byggnaders klimatpåverkan och bidra till minskning av klimatpåverkan. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Region Kalmar län med syftet att tafram referensvärden för klimatpåverkan för nyligen uppförda sjukhusbyggnader. Målet äratt redovisa klimatpåverkan för olika byggnadsmaterial i efterhand samt att redogöra förhur en klimatdeklaration kan beräknas med hjälp av arkitekt- och konstruktionsritningar.Nya psykiatrilokaler vid Kalmar länssjukhus använts som fallstudie. Den redovisadeklimatpåverkan i detta projekt omfattar olika konstruktionsmaterial och byggnadsdelaroch beräkningarna har gjorts enligt Boverkets föreskrifter om klimatdeklarationer. Examensarbetet har genomförts med hjälp av 3D-modelleringsprogrammet Revit,Boverkets klimatdatabas samt SundaHus databas. Revit användes för att räkna utmaterialmängder som ska ingå i klimatdeklarationen. Boverkets och SundaHus databaseranvändes för att samla in materialens klimatdata. Beräkningen av klimatpåverkan av psykiatribyggnaden genomfördes med 17%produktspecifika värden, dvs. hur mycket en produkt har påverkat miljön under utvinningav råmaterial, transport och tillverkning. De produktspecifika värdena motsvarar 91𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 och resterande 83 % som motsvarar 454 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 beräknadesmed generiska värden som är genomsnittsvärden av klimatpåverkan för produkter som ärrepresentativa för svenska förhållanden. Det har även använts schablonvärden som äruppskattade värden gällande diesel och eldningsolja på byggarbetsplatsen. Resultatet i detta examensarbete är baserat på Boverkets föreskrifter omklimatdeklarationer och det redovisar det totala klimatpåverkan som motsvarar 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Resultatet av klimatpåverkan omfattas av modulerna A1 – A5, därproduktskede har bidragit med 492, transport 28, byggspill 15 och energiförbrukning påbyggarbetsplatsen med 10 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Lagen om klimatdeklaration bidrar till ökad kompetens och förståelse inom bygg- ochfastighetssektorn samt hur olika material påverkar klimatet. I dagsläget finns ingagränsvärden att förhålla sig till vid beräkning av klimatpåverkan och därför är det svårt attgöra en bedömning av resultatet. Beräkningarna som gjordes speglar det uppskattadevärdet för sjukhus som stöds av schablonvärden samt tidigare undersökningar avbyggnader med samma funktion. / The climate impact from the construction and property sector has in recent years been adriving cause of emissions of greenhouse gases, which is a challenge for society. InSweden, the climate impact caused by the construction and real estate sector in 2020 hasbeen estimated at approximately 9.8 million tonnes of carbon dioxide equivalents, whichcorresponds to 21% of Sweden's climate impact. Sweden is a country that constantlyworks to reduce the climate impact from new buildings and as a result the governmenthas introduced requirements for climate declarations for newly constructed buildings.Climate declarations must cover a building's product stage (module A1 – A3), transport(A4), construction waste and energy consumption on the construction site (A5). The thesis has been carried out with the help of the 3D modeling program Revit,Boverket's climate database and SundaHus's database. Revit was used to calculatematerial quantities to be included in the climate declaration. Boverket's and SundaHus'sdatabase was used to collect the material's climate data. In the climate declaration, the total climate impact is reported, which corresponds to 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The result of the climate impact covers the modules concerning theconstruction phase, i.e. A1 – A5 where product stage A1 – A3 has amounted to 492,transport 28, construction waste 15 and energy 10 in 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The climate declaration act contributes to increased competence and understanding withinthe construction and property sector for how different materials affect the climate.Currently, there are no limit values to refer to when calculating the climate impact andtherefore it is difficult to assess the result. The calculations made reflect the estimatedvalue of hospitals supported by the standard values, which are estimated values regardingdiesel and heating oil at the construction site.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.

The European Union Emission Trading System (EU ETS) is the cornerstone of the EU's transition to climate neutrality by 2050. Significant carbon price increases and ambitious changes to the ETS make phase four (2021-2030) uncharted territory. This thesis exploratively investigates how the EU Emission Trading System (ETS) currently affects Swedish firms’ competitive position within the European Union and how these firms respond to the carbon price. This is done through a qualitative approach with a thematic analysis of findings from interviews with nine Swedish firms within the sectors: Combined Power and Heat generation (CHP), Electricity production, Mining & Refining, and Smelting of iron and steel and of ferroalloys. Our findings show unanimous support for the Emission Trading System as an instrument to reduce carbon emissions, yet significant differences in each firm's response to the carbon price. Uncertainty related to future price development is found to cause difficulties in pricing among firms within the CHP sector. In contrast, firms with free allocation of EU Allowances have limited financial impact. Across the board, the ETS drives clean technology innovation by making fossil technology less appealing. Nonetheless, two instances of competitive losses stemming from system design were recognised: 1) Swedish CHP producers bear emission costs that other European producers do not, as a result of Sweden’s opt-in of the CHP sector, potentially causing carbon leakage within the EU; 2) The maintained division between the manufacturing of iron pellets (NACE 07.10) and sinter (NACE 24.10) keeps benchmarks for sinter high, resulting in less incentive for abatement efforts within EU. This thesis adds to the existing literature by identifying skewness in the harmonisation of the EU ETS and investigating signals to which the firms respond. / Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är hörnstenen i EU:s övergång till klimatneutralitet till 2050. Betydande koldioxidprishöjningar och ambitiösa förändringar av ETS innebär att fas fyra (2021-2030) är outforskat territorium. Denna avhandling undersöker explorativt hur EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för närvarande påverkar svenska företags konkurrensposition inom EU och hur dessa företag reagerar på koldioxidpriset. Detta görs genom ett kvalitativt angreppssätt med en tematisk analys av resultat från intervjuer med nio svenska företag inom sektorerna: Kraft och Värmeproduktion (CHP), Elproduktion, Gruvindustrin, samt Smältning av järn och stål samt ferrolegeringar. Våra resultat visar enhälligt stöd för systemet för handel med utsläppsrätter som ett instrument för att minska koldioxidutsläppen, men ändå betydande skillnader i varje företags svar på koldioxidpriset. Osäkerhet relaterad till framtida prisutveckling visar sig orsaka svårigheter i prissättningen bland företag inom kraftvärmesektorn. Medan företag med gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter har begränsad ekonomisk inverkan. Överlag driver ETS ren teknologiinnovation genom att göra fossil teknik mindre tilltalande. Icke desto mindre erkändes två fall av konkurrensförluster till följd av systemdesign: 1) Svenska kraftvärmeproducenter bär utsläppskostnader som andra europeiska producenter inte, som ett resultat av Sveriges val av kraftvärme-sektorn, vilket potentiellt orsakar koldioxidläckage inom EU; 2) Den bibehållna uppdelningen mellan tillverkning av järnpellets (NACE 07.10) och sinter (NACE 24.10) håller riktmärkena för sinter högt, vilket resulterar i mindre incitament för minskningsinsatser inom EU. Denna avhandling kompletterar den befintliga litteraturen genom att identifiera skevheter i harmoniseringen av EU ETS och vilka styrsignaler som företagen reagerar på.