Vertikal odling är en växande trend och det är trevligt att ha växter hemma, det ger en känsla av hemtrevnad. Växter bidrar till bättre luftkvalité eftersom de genom fotosyntesen suger i gifter som finns i våran inomhusluft och samtidigt producerar de syre. Växter önskar vatten och ljus för att överleva och för att fotosyntesen ska fungera.   Som designer vill jag ge vertikal odling funktion och formkvalité. Det ska inte bara vara praktiskt utan estetiskt tilltalande. Ett smycke att sätta på väggen.

Denna uppsats undersöker vilka attityder som finns till vertikal odling hos civilingenjörsstudenter inom programmet System i teknik och samhälle (STS) på Uppsala universitet. Studien undersöker olika affärsmodeller för vertikal odling och huruvida de ger upphov till skillnader i attityd hos STS-studenter och analyserar vad dessa attityder baseras på. Undersökningen genomförs med en enkätundersökning där både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas. Resultaten från undersökningen analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av The Theory of Reasoned Action, Transparens, Social- och Disruptiv innovation. Resultatet från undersökningen visar en positiv attityd till vertikal odling som koncept där skillnader i attityd mellan olika affärsmodeller kunde urskiljas, vilket skiljer sig från viss teori. Resultatet tycks gå emot den teori om transparens som presenterades. Vidare konstaterar slutsatsen att osäkerheter och skepsis till vertikal odling sannolikt kan mötas med en ökad spridning av kunskap om vertikal odling för att förtroendet skall öka.

I denna uppsats undersöks resiliensen av vertikal odling, och hur odlingsformen kan bidra till att stärka resiliensen av Stockholms läns livsmedelssystem. Dessutom undersöks potentialen att stärka den vertikala odlingens resiliens. För att samla in data genomfördes fyra intervjuer - med Länsstyrelsen Stockholm och tre vertikala odlingar belägna i Stockholms län. Dessutom genomfördes en litteraturstudie om vertikal odling. Informationen inhämtades från vetenskapliga artiklar och rapporter. För att analysera resiliensen av vertikal odling användes sju principer som bygger resiliens. Information om dessa hämtades från ‘Principles for Building Resilience’ (Biggs, Schlüter & Schoon, 2015), och några vetenskapliga artiklar som visade på applicering av metoden. I resultatet presenteras resiliensen av vertikal odling princip för princip. Dessutom anges hur Stockholms läns livsmedelssystem påverkas. Av denna studie går det inte att säga om vertikal odling är resilient eller ej, men det går att se styrkor och svagheter inom varje princip. Odlingen sker i kontrollerad miljö och har därför inte samma sårbarheter som odlingar utomhus. Till exempel är den inte lika utsatt för sjukdomar och extremväder. Samtidigt innebär dess karaktär andra sårbarheter, såsom att odlingen är beroende av el för att förse grödorna med ljus. Trots att vertikal odling sker i staden påverkas den av störningar i globala handelsavtal och transportsystem eftersom insatsmedel importeras. Det finns potential att stärka resiliensen inom flera av principerna. Resiliensen av Stockholms läns livsmedelssystem kan stärkas av att vertikal odling bidrar till en mångfald i produktionssystem och tekniklösningar. Samtidigt som den kontrollerade miljön förhindrar läckage av vatten och näringsämnen till naturen så förhindrar den även att den omgivande miljön drar nytta av odlingen. / In this master thesis, the resilience of vertical farming is assessed. It also explores if vertical farming can increase the resilience of the food system in Stockholm County. Furthermore, the potential to increase the resilience of vertical farming is explored. To gather data, four interviews were conducted. One with Stockholm County, and the other three with vertical farms located in Stockholm. Data was also collected through literature. Specifically through scientific articles and reports. To analyze the resilience of vertical farms seven principles for enhancing resilience were used. Information about the principles was collected through ‘Principles for building resilience’ (Biggs, Schlüter & Schoon, 2015) and scientific articles that had applied the principles. The resilience of vertical farming is presented principle by principle. Also, the influence on the food system of Stockholm County is presented. From this study it is not possible to conclude if vertical farming is resilient or not. However, it is possible to see the system’s strengths and weaknesses within each principle. Vertical farming is conducted in a controlled environment, which results in other strengths compared to other farming systems. For example, it is not exposed to diseases and extreme weather events in the same way. At the same time it has other vulnerabilities, such as being dependent on electricity for providing the crops with light. Even though vertical farming is conducted in the city it provides for, it is affected by global disturbances. This is due to the import of seeds, substrate and fertilizers. There is potential to increase the resilience within several principles. Vertical farms can contribute to the resilience of the food system in Stockholm County by providing tech-solutions and enhancing the diversity of production methods. The controlled environment of vertical farms prevents leakage of water and nutrients to the surrounding environment. However, the controlled environment also prevents the surrounding environment from benefiting from the farm.

With an increasing urbanization and decreasing food security, the policy places greater demands on the future use of agricultural land and food supply. At the same time as awareness of food consumption increases among individuals, new technologies for farming also develop. The following degree project aims at carrying out a pilot study for further concept development for small-scale urban farming in winter cities. Based on a literature study and inspiration from reference objects, opportunities for continued conceptual development are analysed. These technical aspects together with a study of how public spaces, can or cannot, be used according to the case study’s municipality policy for usage of public space. And these aspects then lay the foundation for an initial concept and design proposal aimed at pointing out the possibilities of the concept. This initial concept is also the basis for a rough estimate of productivity with such urban cultivation tools. The conceptual urban farming tool devised here, is intended to not be taking more attention than necessary and portable. This is to make as little physical and visual impact in the city as possible, and to be adaptable to different places. However, there has been a lack of space for urban farming in the case study's municipal policy, for usage of public spaces. This has meant that the design proposal could not be anchored in accordance with the guidelines the municipality wishes for the use of public spaces. There are documented guidelines for similar use, and the design proposal has been assumed to fit in the policy of using the public space. The tool that has been developed consists of two containers, one of which is intended to work as a working area for harvesting and the other for cultivating. The hydroponic installation chosen in this work has been developed by Bright Agrotech. These installations are called Zipfarm and Zipwall, and are vertical cultivations which by drip irrigation bring nutrients to the plants. These towers that hold the plants during the cultivation period are mounted either in a portable rack or against a wall-based rack. This vertical cultivation method was chosen in this work because of the mobility. With the help of a tool to estimate production that Bright Agrotech provided and technical specifications for the grow lights used in the concept, a rough estimate of the operating cost of 13kr per kilo, to produce leafy green crops, has been calculated. This figure is based solely on the estimated amount of harvest and an estimate of the electricity consumption of the grow lights. The conclusion in this work, is that it is possible to integrate urban agriculture in winter cities with the aid of containers and hydroponic installations. What can be an incentive to not do this today is that electricity consumption can be too expensive, and that it is cheaper to cultivate in other places and transport the food in to the city.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen. För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie. Detta för att få en bättre inblick i hur hela väggen och systemet bör utformas för en specifik byggnad, i vårt fall ett hus i projektet Haningeterrassen. Målet med projekt har varit att ta fram ett förslag på en byggteknisk lösning på en grön vägg inomhus som kan hantera nederbörd m.h.a. planterade nyttoväxter exempelvis sallad, tomat och basilika. Där följande frågor har besvarats för den utvalda byggnaden i Haningeterrassen: Hur kan en grön vägg bli ett verktyg för människor att använda som en del i den hållbara staden? Hur utformas en grön vägg som bevattnas med nederbörden från byggnadens tak? Nyttoväxterna bidrar till stadens hållbara utveckling genom att minska mattransporter till staden för väggens brukare. Och utnyttjandet av nederbörd bidrar till stadens hållbara utveckling genom att minska belastningen på stadens dagvattensystem. Viktigt att poängtera är att denna vägg enbart är en förslagsskiss och en fortsättning på projektet är önskvärd. / Whilst the climate threat on earth increases, people’s own involvement in the issue increases with it. Several initiatives exist in the cities with the objective to create a better future for the earth than what is predicted today. Problems with overburdened stormwater systems and long transport distances for food are two of these climate threats that can be decreased with local management of stormwater respectively urban farming. Therefore the following report will examine the preferable way to create an interior wall for cultivation that is irrigated with pre-stored precipitation from the roof of a specific building in the project Haningeterrassen. For solving the task, literature studies, study visits and interviews have been the foundation for the work, which also have included a case study. This to get a better insight in how the whole system and a green wall should be designed for a specific building, in our case a house in the project Haningeterrassen. The goal with the project has been to form a proposal of a design solution of a green inner wall that can manage precipitation with planted culturing plants for example lettuce, tomato and basil. The following questions have been answered for the chosen building in Haningeterrassen: How can a green wall become a tool for the average person to use as a part of the sustainable city? How is a green wall best designed for managing the precipitation that lands on its building’s roof by being irrigated with it?  The culturing plants in the wall contribute to the city’s sustainable development by reducing long transport distances for food for the users of the wall. And the usage of precipitation contributes to the city’s sustainable development by reducing the burden on the city’s stormwater systems. It is important to acknowledge that this green wall only is a proposal sketch. A continuation of the project is desirable.

Food systems are considered one of the most important anthropogenic activities contributing to climate change. On the other hand, climate change influences the conditions for growth with more frequent droughts and heatwaves. This contradiction poses a significant challenge to future food systems, which need not only become more sustainable, but also increase its production to feed a growing population, as stated in both the United Nations Sustainable Development Goals, and the Swedish action plan on food. This has given rise to alternative ways of producing food, such as urban farming and, in particular vertical hydroponic farming, where food is grown indoors in a controlled environment with artificial lighting and with a minimum use of water and without pesticides. In this study, a vertical hydroponic farm located in Stockholm, Sweden, is examined using life cycle assessment in terms of environmental sustainability. The farm, located in a basement space, works together with the building in a symbiotic network, where the farm provides the building with excess heat from the lighting, and in turn obtains carbon dioxide from an office floor. The findings from the study show that electricity is a major contributor to the environmental performance of the farm, along with the infrastructure employed. The impacts of water use in the farm, is very low, along with the impacts associated with the delivery of the crops; illustrating the advantages of producing food locally. By substituting the synthetic fertilizers employed to biofertilizers, and by substituting the plastic bag material to renewable material, reductions in greenhouse gases are possible. The symbiotic development between the farm and the building is shown very beneficial to the farm, highlighting the importance of synergies between actors in urban areas. / Livsmedelsindustrin anses vara en av de största antropogena drivkrafterna bakom klimatförändringarna. Å andra sidan så förändrar klimatförändringar i sig förutsättningarna för hållbar odling, med mer frekventa torrperioder, extrem värme och extrem nederbörd. Denna konträra situation ställer stora krav på framtidens livsmedelsindustri, som dessutom måste producera mer mat för att mätta en ökande befolkning; ett åtagande som står angivet både i FN:s globala mål och i den svenska Livsmedelsstrategin. Många forskare menar att dagens livsmedelsindustri inte kommer klara denna omställning, och att alternativa metoder för att producera mat behövs. Urban odling har föreslagits som en del av lösningen, och i synnerhet vertikal hydroponisk odling där grödor växer inomhus i en kontrollerad miljö med artificiell belysning, låg vattenanvändning och utan bekämpningsmedel. Den här studien undersökte en vertikal hydroponisk odling i Stockholm, och bedömde dess miljömässiga hållbarhet med hjälp av en livscykelanalys. Odlingen, som sker i en källarlokal, samarbetar med den omslutande byggnaden i en urban symbios, där odlingen förser byggnaden med spillvärme från belysningen, och får i sin tur koldioxid från en kontorslokal. Enligt resultat från studien bidrar elektriciteten till den största miljöpåverkan, men även infrastruktur har stor påverkan. Vattenanvändningen i odlingen är däremot väldigt låg, och miljöpåverkan från leveransen av varorna är mycket låg, vilket belyser fördelarna med att odla mat lokalt. Odlingen kan bland annat minska sin miljöpåverkan genom att byta ut det nuvarande konstgödslet till biogödsel och genom att byta ut plastpåsarnas material till förnybar plast. Symbiosen mellan odlingen och byggnaden visade sig vara väldigt gynnsam, vilket vidare belyser vikten av samspel mellan olika aktörer i den urbana miljön.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.