Livsmedelsindustrin är en bidragande faktor till klimatförändringarna, där innovativalösningar, såsom vertikal odling, kan appliceras för att främja en hållbar livsmedelsproduktion. Vertikala odlingssystem möjliggör urban inomhusodling,vertikalt i hyllplan, i kontrollerade miljöer med odlingskammare, belysningssystem samt vanligtvis jordfri odlingsmetod (t.ex. hydroponik), som är essentiella delar avsystemet. Temperatur, relativ fuktighet och artificiellt ljus regleras efter grödornas behov. Vid hydroponisk odling används odlingssubstrat såsom stenull istället för jord och växternas rötter är i konstant kontakt med det återcirkulerande vattnet i systemet, som förser växterna med näring. Tidigare livscykelanalyser av vertikala odlingssystem, om än ett begränsat antal, belyser elförbrukningen som den största bidragande faktorn till miljöpåverkan, samt att utbyte av olika material kan generera en lägre total miljöpåverkan. Examensarbetet syftar till att utföra en livscykelanalys på Swegreens vertikala odlingssystemet Freja, på ICA Maxi i Solna. Vidare syftar livscykelanalysen till att identifiera de faser och flöden som står för betydande miljöpåverkan, samt några förbättringsförslag. Det vertikala odlingssystemet antar perspektivet ‘vagga till användning’ under 30 år, exkluderande monterings- och sluthanteringsfasen. Användningsfasen innefattar sallatens livscykel från ‘vagga till grav’, exkluderande förtäringsfasen. Den funktionella enheten är 1 kg producerad ekbladssallat tillgänglig för konsumenter av klass 1. Data har inhämtats från både Swegreens digitaliserade data och från en tidigare studie utförd på Swegreens odlingssystem Saga. För bearbetning har programvaran SimaPro och databasen Ecoinvent 3.8 använts. Resultaten analyseras utifrån miljöpåverkanskategorierna ekotoxicitet (sötvatten), fossil resursanvändning, försurning, klimatförändringar, markanvändning, resursanvändning (mineraler och metaller), vattenanvändning och övergödning (sötvatten). Odlingsfasen för sallaten (innehållande elanvändning) är systemets främsta hotspot, följt av råmaterialsfasen för sallat, som orsakar störst miljöpåverkan för samtliga miljöpåverkanskategorier, förutom för resursanvändning (mineraler och metaller). Resultaten kan ej generaliseras eftersom de beror på val av funktionell enhet, systemgränser samt typ av data. Resultaten från känslighetsanalysen för energiproduktion och sluthantering tyder på att olika scenarion genererar lägst miljöpåverkan, beroende på vilka miljöpåverkanskategorier som anses mest relevanta. / The food industry is a contributing factor to climate change, where innovative solutions, such as vertical farming, can be applied to promote sustainable food production. Vertical farming systems enable urban indoor farming, vertically on shelves, in controlled environments with cultivation chambers, lighting systems and usually soil-free cultivation methods (e.g. hydroponics), that are essential parts of the system. Temperature, relative humidity and artificial light are regulated to satisfy the crops needs. Hydroponic cultivation utilizes growing mediums such as rock wool instead of soil and the roots of the plants are in constant contact with the recirculating water in the system, which provides the plants with nutrients. Previous life cycle assessments of vertical farming systems, although limited in numbers,highlight the electricity consumption as the largest contributing factor to the environmental impact, as well as replacing different materials for a lower environmental impact. This study aims to assess the environmental impacts and hot spots, through the use of life cycle assessment, on Swegreen's vertical farming system Freja, at ICA Maxi Solna. Furthermore the life cycle assessment aims to identify the phases and flows that accounts for significant environmental impact, as well as some suggestions for improvement. The vertical farming system applies the perspective of ‘cradle to use’for 30 years, not including the assembly or waste disposal phase. The use phase includes the life cycle of lettuce, from ‘cradle to grave’, not including the consumption phase. The functional unit is 1 kg of produced oak leaf lettuce, class 1,available to consumers. Data has been obtained from both Swegreen's digitized data and from a previous study conducted on Swegreen's farming system Saga. To process the data, the software SimaPro and the Ecoinvent 3.8 database was applied. Results are analyzed with regards to the environmental impact categories ecotoxicity (freshwater), fossil resource use, acidification, climate change, land use,resource use (minerals and metals), water use and eutrophication (freshwater).Results indicate that the lettuce cultivation phase (containing electricity use) is the main hotspot of the system, followed by the raw material phase for the lettuce. Aphase that also dominates in all environmental impact categories, except for resource use (minerals and metals). Results cannot be generalized since they dependon the choice of functional unit, system boundaries and type of data. The sensitivity analysis regarding the energy production and waste disposal suggests that different alternatives cause the lowest environmental impact, depending on which environmental impact categories are considered the most important.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.