This thesis has identified and studied measures to allow for reduced use of electricity in a waste incineration plant in western Sweden. The energy extracted from the waste at the powerplant is utilized and sold in form of electricity and heat. Technical and environmentally the combined heat and power plant is by today's standards among the leading waste incineration plants in the world. The owners are constantly striving to improve the efficiency of the waste incineration plant. They have seen the opportunities for savings in reducing internal usage of electricity. The delivery from the plant in 2012 was ~1.3 TWh heat and ~0.2 TWh of electricity. Of the total generated amount of electricity, about 29% was used for internal needs, a quota referred to decline by means of this thesis. In the search for ways to achieve a reduction in electricity usage, the plants energy systems was separated into subsystems such as: electric power, heating, ventilation, compressed air, fluid systems, lighting, and two additional categories, administrative and other measures. Efficiency measures were identified through literature reviews, visits at the facility, study of process data and routines as well as interviews and discussions. After analyzes using data and estimated values these measures was quantified in both estimated reduction in electricity usage and in economic measures which resulted in a compilation of several substantial efficiency improvements. With the implementation of these, the electricity usage can be reduced by 4.7 GWh per year, which represents 5.9% of the internal electricity usage. Repayment periods range between zero and 5.3 years. Based on the substantial efficiency potentials, administrative potentials emerged that may contribute to a future energy-wise management of the waste incineration plant. / Detta examensarbete har identifierat och utrett åtgärder som möjliggör en minskad elanvändning på ett avfallskraftvärmeverk i Västsverige. Energin som utvinns ur avfallet tillvaratas och saluförs i form av el och fjärrvärme. Teknik- och miljömässigt är kraftvärmeverket med dagens mått bland de främsta avfallskraftvärmeverken i världen. Ägarna strävar ständigt efter att effektivisera avfallskraftvärmeverket och har sett möjligheter till, och besparingar i att minska den interna elanvändningen. Under 2012 levererades 1,3 terawattimmar värme och 0,2 terawattimmar el. Av den genererade mängden el avgick omkring 29% till intern användning, en kvot som avses minska med hjälp av detta examensarbete. I sökandet efter möjligheter att uppnå en minskad elanvändning delades anläggningens energisystem upp i separata delsystem för elkraft, värme, ventilation, tryckluft, fluidsystem, belysning samt ytterligare två kategorier; administrativa och övriga åtgärder. Genom litteraturgranskning, studerande av driftsinformation och rutiner, intervjuer och diskussioner samt platsbesök i anläggningen har effektiviseringsmöjligheter identifierats. Dessa har efter analyser med hjälp av mätdata och/eller uppskattningar kvantifieras i såväl beräknad minskad elanvändning som i ekonomiska mått och mynnat ut i en sammanställning av flera substantiella effektiviseringspotentialer. Med implementering av dessa kan elanvändningen minska med 4,7 gigawattimmar per år, vilket utgör 5,9% av den interna elanvändningen. Återbetalningstiderna varierar mellan noll och 5,3 år. Med utgångspunkt i de substantiella effektiviseringspotentialerna har även administrativa potentialer utkristalliserats som kan verka för ett energiklokt framtida förvaltande av kraftvärmeverket.

No description available.

No description available.

This thesis examines the effects of electricity visualization in an office building. The subject was investigated through the creation of a web based visualization tool that was made accessible to the about 1500 employees in a large office building. The visualization was available for three weeks. During this period interviews, user studies and observations took place in order to evaluate what, if any, effects the visualization had on the attitudes and behaviors in the office. Electricity use data was collected and analyzed to see if the project had a statistically significant effect on the electricity consumption in the office. The results from the interviews and the data analysis indicate that no reduction in electricity consumption took place, and a number of factors that could increase the chances of success were identified. The workstations covered by an electricity meter should correspond to smaller organizational units in order to take advantage of existing group affiliations. Further, communication channels should be effective, so that as many workers as possible could be reached and become interested in the project. Finally, the goals of the project should be aligned with the goals of the workers to encourage behavioral change instead of making energy saving a burden that takes time from ordinary tasks. A slight change in attitude was detected, but this did not result in any change of behavior. One reason for the absence of change in behaviors was the feeling of lack of control over energy use.

Detta examensarbete utfördes på uppdrag av Akademiska Hus AB i Umeå under våren 2017. I det här arbetet utfördes en energiinventering av elanvändningen i Universumhuset på Campus i Umeå. Akademiska Hus planerar en större ombyggnation av Universumhuset. Mindre renoveringar och ombyggnationer har genomförts under åren, men vissa system och konstruktioner är från byggåret 1970. Idag finns ett flertal olika hyresgäster och verksamheter inom byggnaden. I det här arbetet gjordes en inventering och fördelning av byggnadens årliga elanvändning. Fördelningen av elanvändningen beräknades dels efter objektskategorier men även för användningen av fastighets- och hyresgästel. Syftet med detta var att skapa ett underlag för energibesparande och energieffektiviserande åtgärder inför planerad ombyggnad. Utöver detta gjordes även analyser av byggnadens effektnivåer och utredningar för möjlighet till behovsstyrning av anläggningen. Utifrån inventering konstateras att byggnadens totala elanvändning är ca 1200 MWh/år, var av fastighetsel står för 53 % och hyresgästel för 46 %. Resultat för beräknad fördelning av byggnadens totala elanvändning visar att storköksutrustning står för den enskilt högsta elanvändningen på 23 % följd av belysning 19 %, värmepump 16 % och fläktar 13 %. Den årliga energianvändningen beror på utrustningens effekt och driftstid och fick i många fall antas. Elanvändnigen beror på flera olika anledningar och varierar under året. Stora delar av utrustningen är även behovsstyrd vilket ger stora variationer och ger en viss osäkerhet i den beräknade fördelningen. För en effektivare elanvändning föreslås generellt en utökad behovsstyrning för styrning av byggnadens system. Universumhuset har idag en stor del äldre utrustning vilket föreslås bytas ut mot modern utrustning med ny teknik. Även förändring av beteendet för användningen av utrustningen rekommenderas, vilket skulle kunna resultera i en betydlig energibesparing.

Den här uppsatsen behandlar samhällsplaneringens roll för att integrera aktiv solenergi i bebyggelsen. Syftet är att undersöka hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapa en hållbar, energieffektiv bebyggd miljö genom att integrera solenergi som en del i sin planering. För en planering som optimerar solelpotentialen är det viktigt att åtgärder tas redan i program-, och detaljplaneskeden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av relevanta och aktuella planeringsdokument för det nyplanerade området Väsjön i Sollentuna kommun har kommunen arbete undersökts. Även en semistrukturerad intervju med chefen för den strategiska enheten på Sollentuna kommun har gjorts. Resultaten visar att Sollentuna kommun inte har införlivat solenergi som en betydande komponent i planeringen av Väsjön. En soloptimerad planering bedrivs inte i högre utsträckning. I specifika delar nämns solenergi som en del i att skapa en hållbar energiförsörjning men större krav ställs inte.

This work dealt with energy mapping in 4 selected buildings at the Västerbottens Museum. The museum felt that their energy consumption was too high and wanted to investigate whether the consumption could be lowered. The aim of this report was to locate the systems and areas that consume a lot of energy and then find alternative options to lower the energy consumption.   Early in the project, it was decided that the main system to be investigated was the ventilation system and its functions. The four buildings that was examined included 3 ventilation rooms. The ventilation rooms contained units that supplied ventilation air to premises with different requirements and specifications that were considered during the efficiency calculations. Three different alternatives have been investigated: Option 1 involved adjusting the unit’s settings (air flow and active hours) to lower the unit’s energy consumption. Option 2 involved replacing the heat exchanger in ventilation room 1 to increase heat recovery. Option 3 involved replacing the units that were the oldest in the ventilation system (the units in ventilation room 1) to new more energy efficient units. The results from calculations of these 3 options showed that option 1 meant a reduction in annual electricity and heat consumption. The electricity consumption decreased by 15 MWh over a year. Heat consumption decreased by 39 MWh over a year. This resulted in an annual cost savings of 47 000 SEK. Science the units are only adjusted, there was no expenditure in option 1. Option 2 resulted in that the annual heat consumption decreased by 54 MWh, which meant an annual cost saving of 42 000 SEK. This meant that the expense of 49 000 SEK that was required in option 2 was repaid in 1,2 years. Option 3 gave an annual energy saving of 64 MWh, which resulted in an annual cost saving of 49 000 SEK. This meant that the expense of 320 000 SEK in option 3 could be repaid in 6,5 years. Since the units in ventilation room 1 must be replaced in the future, the expense is inevitable.   The conclusion was that option 3 together with option 1 was the optimal long-term solution for lowering the energy consumption. This because option 1 did not cost to apply in addition to the hours worked. Option 2 had a good repayment period, but because option 2 meant a large investment in an old system that will be demolished in the future, option 3 is considered more favorable. It is important to remember that if option 3 is carried out, the savings in ventilation room 1 in option 1 must be reconsidered as the units are replaced. / Detta arbete behandlade energikartläggning i 4 utvalda byggnader på Västerbottensmuseum. Museet upplevde att deras energianvändning var för hög och ville undersöka om användningen kunde sänkas. Målet med denna rapport var att lokalisera de system och områden som förbrukar mycket energi för att sedan kunna hitta åtgärdsalternativ. Tidigt i projektet beslutades det att det huvudsakliga systemet som skulle undersökas var ventilationssystemet och des funktioner. I de 4 byggnaderna som undersöktes ingick 3 ventilationsrum. Ventilationsrummen innehöll flera aggregat som matade ventilationsluft till lokaler med olika krav och specifikationer som det togs hänsyn till under effektiviseringen. Tre olika alternativ undersöktes: Alternativ 1 innebar att justera aggregatens inställningar (luftflöde och aktiva timmar) för att kunna sänka aggregatens energianvändning. Alternativ 2 innebar att byta ut värmeväxlaren i ventilationsrum 1 för att öka värmeåtervinningen. Alternativ 3 innebar att byta ut de aggregat som är äldst i ventilationssystemet (aggregaten i ventilationsrum 1) till nya mer energieffektiva aggregat. Resultaten från beräkningarna av dessa 3 alternativ visade att alternativ 1 innebar en minskning av den årliga el och värmeanvändningen. Elanvändningen minskade med 15 MWh över ett års tid. Värmeanvändningen minskade med 39 MWh över ett års tid. Det resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 47 tusen kr. Eftersom aggregatens inställningar endast justerades så finns det inga utgifter i alternativ 1. Alternativ 2 innebar att den årliga värmeanvändningen minskade med 54 MWh vilket innebar en årlig kostnadsbesparing på 42 tusen kr. Det betydde att utgiften på 49 tusen kr som krävdes i alternativ 2 återbetalades på 1,2 år. Alternativ 3 gav en årlig energibesparing på 64 MWh som resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 49 tusen kr. Det resulterade i att utgiften på 320 tusen kr i alternativ 3 kunde återbetalas på 6,5 år. Eftersom aggregaten i ventilationsrum 1 måste bytas ut i framtiden är utgiften ofrånkomlig. Slutsatsen är att alternativ 3 tillsammans med alternativ 1 är det optimala på lång sikt för att sänka energianvändningen. Det på grund av att alternativ 1 inte kostar att applicera utöver de arbetstimmar som läggs ned. Alternativ 2 hade en bra återbetalningstid men på grund av att alternativ 2 innebar en stor investering i ett gammalt system som ska rivas i framtiden så bedöms alternativ 3 som mer gynnsamt. Viktigt att komma ihåg är att om alternativ 3 utförs så måste besparingarna i för ventilationsrum 1 i alternativ 1 tas bort eftersom de aggregaten byts ut.

Anrikningsverket G1A i Boliden analyseras för att undersöka dess möjligheter till en flexiblare elanvändning i syftet att minska effekttoppar och jämna ut last. Detta genom att kartlägga maskiner och utrustningar i olika processavsnitt i verket som använder energi i form av el för att utföra sin uppgift, med slutmålet att presentera vilka möjligheter det finns för att justera energiförbrukningen hos dessa.  Analysverktyget Seeq, vilket är en applikation skapad för processdataanalys, används för att analysera data och dialog med personalen på anrikningsverket för att samla ytterligare information om maskinerna och utrustningen i olika de processavsnitten. Resulterande möjligheter för en flexiblare energianvändning i anrikningsverket är att optimera värmesystemet för att undvika perioder då det både värms upp och kyls av samtidigt, sänka värmen i vissa lokaler tillfälligt för att balansera vid effekttoppar, stänga av eller sänka värmen till mindre områden under kortare tidsperioder eller anpassa värmen efter dygnsrytmen; t.ex. höja värmen under nätter när elen är billigare om man betalar timpris. Eventuellt stoppa tellurverket om bufferttanken där har tillräckligt låg nivå att den kan hantera att varmlakningstanken töms, villkorstyra ångpannan så den inte går då den totala effekten är hög, använda en buffert i sandpumpningen eller att takta in pumparna till dammarna så att de inte går samtidigt. Även att tillfälligt minska varvtalet på kvarnarna i malningen eller inrätta en jämnare reglering av infrakten kan vara möjliga åtgärder.

This thesis has reviewed two aspirationssystems at Viking Malt in Halmstad, Sweden. Based on this different optimization solutions has been developed for aspirationssystem 180 and 901. Viking Malt has several of plants and is the fifth largest producer of malt in Europe. As a company they constantly strive to be an energy efficient company to compete on the market. During 2015 over 200 00 ton of malt was delivered from the plant, enough to brew 1,6 billion liter of beer. From the corn reception to the finished malt, large portions of dust are created. This has to be taken care of to avoid danger of fire and to ensure a clean product. This is achieved by exhaust fans who aspirate the dusty air from the process steps where its needed, with big filters the dust is separated from the air. In the plant frequency converters are installed on aspirationsline 180 and 901 these are currently set to have the same max and min frequency, which means no speed control is currently active on the fans. The reason behind this is because consultants have not come up with any concrete solution proposals to Viking Malt so the issue has been put aside. To investigate the aspirationssystem and to clarify the problem with the frequency converters has measurements of airflow and tests with the frequency converters been done. Through treatment of earlier investigations of the aspirationssystem, discussion with the employees and new survey efficiency proposals has been identified. From calculations and investigations of the aspirationssystem three different options has been presented. The thesis has designed an action plan that Viking Malt may use as a tool to identify which option is the most relevant. / Examensarbetet har systemgranskat och bearbetat fram optimeringsmöjligheter på Viking Malts aspirationssystem på linje 180 och 901 i Halmstad. Viking Malt har ett flertal anläggningar i Norden och är Europas femte största maltproducent. Företaget strävar ständigt efter att effektivisera driften och kvalitén för att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden. Under 2015 levererades över 200 000 ton malt från anläggningen vilket skulle räcka till att brygga 1 600 000 m3 öl. Från kornmottagning till färdigställd malt sker det stora dammbildningar som måste ledas bort för att undvika explosionsrisker och försämring av produktens kvalité. Detta uppnås med hjälp av frånluftsfläktar som aspirerar dammfylld luft ifrån processteg där behovet finns, och med hjälp av aspiration kan damm extraheras från luften. I anläggningen sitter det frekvensomformare på linje 180 och 901 som idag har samma max och min frekvens vilket betyder att det inte sker någon varvtalsreglering på fläktarna. Anledning till denna åtgärd är att aspirationen inte fungerar som den ska. För att undersöka aspirationsanläggningen och klargöra problematiken med styrningen har mätningar av luftflödet samt test av frekvensomformare utförts. Genom studera tidigare utredningar, ny kartläggning av aspirationslinjerna och diskussion bland personal har optimeringsförslag identifierats. Utifrån tryckfallskalkyler av aspirationslinjerna 180 och 901 har tre ändringsförslag presenterats. Examensarbetet har även utformat en handlingsplan som Viking Malt kan använda som ett verktyg för de åtgärder som blir relevant. Med implementering av något av de tre åtgärdsförslagen blir systemet anpassat efter erfordrat tryckfall, detta innebär att produktkvalitet kan säkerställas. Utöver detta finns det möjlighet till energibesparing upp till 23,2 MWh/år beroende av optimeringsåtgärd.

Denna rapport är en litteratur- och källstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi är idag viktigt i samhället då den genererar den el som vi är i behov av, utan att påverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. Målet var att efter genomfört arbete, ha svar på hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara på hur den kan se ut till nästa generation. Vilka tekniska lösningar som används idag för respektive kraftslag är något som återges i rapporten. Alla kraftslag påverkar miljön på något vis. Rapporten beskriver dessa miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser som pekar på var i produktions- och driftprocessen som den största påverkan sker. Vidare granskar rapporten den svenska elanvändningen och diskussioner har hållits på hur denna kan komma att påverka den framtida elproduktionen. Ett intressant ämne under arbetets gång var, huruvida en storskalig export av el till närliggande länder med hjälp av sjökablar var möjligt för Sverige. Studiens slutsats blev att det finns en väldigt stor utbyggnadspotential för ett flertal förnybara kraftslag. Dock bestämmer ett flertal styrmedel utbyggnadstakten. Även politiska beslut har ett stort inflytande för hur mycket förnybar elproduktion som kommer att finnas i framtiden. / This report is a literature and source study with the purpose of exploring the Swedish renewable electricity development. Renewable energy is today important in society as it generates the electricity that we are in need of, without affecting the environment to the same extent as fossil fuels. The objective of the report was to obtain the answer to how the Swedish electricity mix looks like and if possible, be able to answer how it might look for the next generation. The technologies used today in each type of power plant are something that is rendered in the report. All power production affects the environment in some way. The report describes the environmental impacts using life-cycle assessment that points out where in the production and operation process the greatest impact occurs. Furthermore, the report examines the Swedish use of electricity and discussions have been held on how this may affect the future electricity production. An interesting topic during the process of the report was whether a large-scale export of electricity to neighboring countries by means of submarine power cables, was possible for Sweden. The conclusion of the study was that there is a very significant potential for further development of the renewable power sources. However, means of control is one of the determining factors for the rate of expansion. Political decisions also have a major influence on the amount of renewable electricity that can be available in the future.