De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050. Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle. Där presenteras åtgärder för fem olika sektorer samt hur stora utsläppsminskningarna beräknas kunna vara för varje sektor. Energisektorn är den sektor som beräknas minska mest och väntas nästintill nå en nollnivå. Även bostads- och servicesektorn väntas minska sina utsläpp kraftigt. Jordbrukssektorn är den sektor som beräknas minska minst. I färdplanen uppmanas varje medlemsland att ta fram en nationell färdplan till 2050. Det här examensarbetet syftar till att analysera ett antal av de nationella färdplanerna för att bl.a. ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter som har en betydande påverkan. Resultatet visar att alla länderna antagit samma mål som EU, nämligen 80 %. Om alla länderna minskar med 80 % till 2050 är det bara Slovenien som når gränsen på 2 ton CO2-ekv/capita. Alla andra länder ligger över gränsen. Vägen till minskade utsläpp är framförallt utsläppsnåla energitekniker, energieffektiviseringar och en ökad användning av el eftersom den har potential att bli emissionsfri. Vindkraft är den teknik som många av de studerade länderna väljer att satsa på, främst till havs då utrymmet på land är begränsat. Kärnkraft är en energikälla som det råder delade meningar om. En del länder anser att det är en bra koldioxidsnål energikälla som gynnar klimatet medan andra länder menar att den är för osäker både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. CCS (carbon capture and storage) tas upp av alla de studerade länderna som en möjlig åtgärd för att minska utsläppen. För att minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn är det framförallt biodrivmedel och el som ska användas. Slutsatser som kan dras av arbetet är att CCS med de rätta förutsättningarna kommer att finnas i större skala 2050 än idag. Elbilar kommer att spela en stor roll i transportsektorn. Kärnkraft och förnybara alternativ är tekniker som kommer att spela en stor roll i energisystemet 2050. För att nå tvågradersmålet krävs internationella överenskommelser som också minskar risken för koldioxidläckage. / The international climate negotiations are to find solutions to stabilize concentrations of greenhouse gases in the atmosphere and to achieve the two degree target. To achieve this goal there are various emission targets to aim for. One is a ceiling in which each country must not emit more than two tons CO2-ekv/capita per year for two degree target to be achieved. Another emission target is to reduce national emissions by a certain percentage. EU's part in the reduction is 80-95 % by 2050. As a step towards the target in March 2011 the European Union launched a roadmap to a low carbon economy. It sets out measures for five different sectors and the size of the emission reductions estimated for each sector. The energy sector is the sector that is expected to decrease most, and is expected to almost reach a zero level. Also housing and service is expected to reduce their emissions significantly. The agricultural sector is the sector that is expected to decrease the least. The roadmap urges each member country to develop a national roadmap for 2050. This examination work aims to analyze a number of national roadmaps to find out what resources and opportunities that have a significant impact on the roadmap. The results show that all the countries have adopted the same target as the EU, namely 80%. If all countries reduce by 80% by 2050, only Slovenia will reach the limit of two tons CO2-ekv/capita, all other countries are above the limit. The ways to reduce emissions are primarily low-carbon energy technologies, energy efficiency and increased use of electricity because it has the potential to be emission-free. Wind power is the technology that many of the countries are choosing to invest in, mainly at sea when the space on land is limited. Nuclear power is an energy source where the opinion is split in two. Some countries consider it a good low-carbon energy source and favorable climate, while others argue that it is uncertain in both economy and safety. CCS (carbon capture and storage) is taken up by all the countries studied as a possible measure to reduce emissions. To reduce use of fossil fuels in the transport sector, it is primarily biofuels and electricity to be used. Conclusions to be drawn from this work are that CCS with the right conditions will be on a larger scale in 2050 than today. Electric cars play a big role in the transport sector. Nuclear power and renewable alternatives are techniques that will play a major role in the energy 2050. To reach the two-degree target requires international agreements that also reduce the risk of carbon leakage.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ”Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050” (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990. Detta för att sedan nå det långsiktiga målet, ett maximalt koldioxidutsläpp på 0,5 ton per invånare senast 2050. Resultaten från examensarbetet kommer ingå i Färdplan 2050 och på så sätt ligga till grund för kommunens framtida energipolitik.   I examensarbetet bestämdes tre olika framtidsscenarion: referens-, aktörs- samt ett potentialscenario. Referensscenariot beskriver en trolig utveckling av energianvändningen där en ”spontan” energieffektiviseringstakt på 0,4 % per år för småhus och 0,6 % per år för flerbostadshus antas. Aktörscenariot ska inkludera effekter av åtgärder som lokala aktörer genomför eller planerar att genomföra. För flerbostadshus innebär detta en energibesparing på 5,5 % och för småhus saknas ett riktat initiativ att göra mer än snittet i Sverige. Potentialscenariot var ämnat att baseras på energideklarationer gjorda i Uppsala kommun. Åtgärdsförslagen i energideklarationerna var tänk att ligga till grund för energieffektiviseringspotentialen. Det visade sig att åtgärdsförslagen inte var tillräckliga för att kartlägga den energieffektiviseringspotential som fanns i kommunen.   För att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i befintliga byggnader simulerades olika energieffektiviseringsåtgärder på ett antal typhus. Simuleringsprogrammet som användes var VIP-Energy. Simuleringarna resulterade i en potential att minska energiförbrukningen i småhus med 64 % och 45 % för flerbostadshus. Potentialen för framtida byggnader beräknades till ungefär 23 % för bostäder som byggs fram till 2030 och 22 % till år 2050.   Slutsatserna av arbetet är bland annat att BBR:s krav på energiförbrukning i byggnader är för låga för att nå klimatmålen. Simuleringarna av scenarion i LEAP visar att det finns en stor potential för energieffektiviseringar i Uppsala kommun. För att nå potentialen krävs dock mer energieffektiviseringsarbete, både i befintliga byggnader och för nybyggnationer. / The purpose of this report is to examine the energy efficiency potential in Uppsala municipality housings, from today to the year of 2050. The study includes both existing and future housings that will be built during these years. On behalf of Naturvårdsverket, Uppsala municipality cooperates with various organizations to produce an energy roadmap to the year 2050. The aim of the energy roadmap is to present a long-term plan on how the municipality should reach the environmental goals. The results from this report will be the foundation for the energy policy in the future. The report includes three future scenarios; the reference-, actor- and potential scenario. The reference scenario describes a probable development in energy use where spontaneous rate of energy efficiency measures is assumed. The actor scenario presents the effects of present and planned energy saving projects registered by local partners and the potential scenario shows the potential of reducing energy use in housings. Simulation and calculations showed a potential decrease of energy use by 64% in single-family houses, by 45% in apartment buildings and by 23% in future housings. The conclusions of the report are, among others, that BBR´s demands on energy usage are too low to reach the environmental goals and that the energy declarations were not enough to survey the energy efficiency potential. Simulations show that the potential for energy efficiency in Uppsalamunicipality are large. Though, it requires more work concerning energy saving in both existing and future housing to be able to reach the goals.