A big part of Sweden's carbon dioxide is emitted by the construction business. Skanska is one of the biggest construction contractors in the world with an ambitious sustainability agenda. The purpose of this thesis is to evaluate how Skanska Väg och Anläggning, region Mellansverige, distrikt Uppsala uses Skanska’s own tools to reduce their climate impact from a project. The two tools that were carefully studied were Skanska’s color palette and a module to calculate the carbon emissions from a project. Data were collected through literature and interviews among Skanska employees. Collected data was analyzed by the author of the thesis and is presented in the last part of the report. Employees interviewed were positive towards the use of the tools. But the way the tools presented their information could be improved. Mainly by simplifying the information so it effortless could be applied by personnel running the construction.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön. Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi. Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska noggrant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få. I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering. Staten innehar en stor roll i denna utvecklingsprocess. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på­verkan på miljön.   Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energi­användning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.   Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska nog­grant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.   Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få.   I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering.   Staten innehar en stor roll i denna utvecklings­process. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

Purpose: The report aims to contribute to sustainable social development. The survey aims to find out what municipalities 'work for sustainable construction looks like today and propose measures that can increase municipalities' construction of wood as a building material in the short term. The carbon dioxide neutrality of the wood justifies the investigation, which is directed to the situations where the municipality grants land for development and the cases where the municipality acts as a client. Method: The report is a qualitative work where selected survey methods are case studies, literature studies, document analysis and interviews. The literature collected consists of scientific articles. Interviewees were selected, partly from three municipalities where it was known that work was underway for increased wood construction, these are Växjö, Jönköping and Varberg municipality. Two more people were interviewed about the properties of the wood, they serve at RISE and Martinson's respectively. The documents analyzed are partly linked to the respective municipality, partly to municipal wood construction in general. Some of the people interviewed have been involved in creating some of the documents that have been analyzed. Findings: The report shows that municipalities' work towards ecological sustainability in society benefits from the design of a wooden building strategy. Establishing a deeper knowledge of wood as a building material internally in the municipal organization will make it easier for wood construction to be put into practice. Good contact with the business community regarding wood construction is an important factor in creating good cooperation and gaining greater knowledge in the field. The organization agrees is crucial in order for a commitment to increased wood construction to be fully realized. Municipalities can achieve increased wood construction by designing several incentives and means of power to use as a client and in the planning process when land is to be built by other actors. Implications: Designing a wooden building strategy lays a good foundation for a municipality's continued work on increasing wood construction within the municipality. Furthermore, the fact that the municipal organization further educates officials within the subject and clearly paves the way towards set goals gives good conditions for succeeding in the process. Connecting the business community through networks and collaborations creates important foundations for further work. Municipalities need to see the benefits with the legislative tools they possess and thus use them to steer towards sustainable construction.Limitations: All municipalities with a wooden building strategy are not included in the survey. More interviews with experienced municipal officials had contributed to an even more complete basis. Some of the documents were not finalized by the authors when they were analyzed for the report, which may mean that some information was not analyzed. The survey was conducted only at municipalities with a population of between 60,000 and 140,000 inhabitants. / Syfte: Rapporten syftar till att ge ett bidrag till hållbar samhällsutveckling. Undersökningen ämnar ta reda på hur kommuners arbete för hållbart byggande ser ut i dag och ge förslag på åtgärder som kan öka kommuners byggande med trä som byggmaterial på kort sikt. Träets koldioxidneutralitet motiverar undersökningen som riktar sig till de situationer då kommunen upplåter mark för bebyggelse och de fall då kommunen agerar beställare. Metod: Rapporten är ett kvalitativt arbete där valda undersökningsmetoder är fallstudie, litteraturstudier, dokumentanalys och intervjuer. Den litteratur som samlats in består av vetenskapliga artiklar. Intervjupersoner valdes, dels ifrån tre kommuner där det var känt att det pågick ett arbete för ett ökat träbyggande, dessa är Växjö, Jönköping och Varbergs kommun. Ytterligare två personer intervjuades kring träets egenskaper, de tjänstgör på RISE respektive Martinsons. Dokumenten som analyserats är dels kopplade till respektive kommun, dels till kommunal träbyggnation i allmänhet. Några av de personer som intervjuats har varit involverade i att skapa några av de dokument som analyserats. Resultat: Rapporten visar att kommuners arbete mot en ekologisk hållbarhet i samhället gynnas av att en träbyggnadsstrategi utformas. Att etablera en djupare kunskap om trä som byggmaterial internt i kommunorganisationen leder till att träbyggande bli lättare att omsätta till praktik. En god kontakt med näringslivet i fråga om träbyggande är en viktig faktor för att skapa ett gott samarbete och erhålla större kunskap på området. Att organisationen är enig är avgörande för att en satsning om ökat träbyggande ska kunna förverkligas full ut. Kommuner kan uppnå ett ökat träbyggande genom att utforma flertalet incitament och maktmedel att nyttja i egenskap av beställare och i planprocessen då mark ska bebyggas av andra aktörer.Konsekvenser: Att utforma en träbyggnadsstrategi lägger en god grund för en kommuns fortsatta arbete med att öka träbyggandet inom kommunen. Att kommunorganisationen därtill vidareutbildar tjänstemän inom ämnet och tydligt stakar ut vägen mot uppsatta mål ger goda förutsättningar att lyckas med processen. Att knyta näringslivet till sig genom nätverk och samarbeten skapar viktiga fundament för vidare arbete. Kommuner behöver se nyttan med de lagstiftade verktyg de besitter och därmed nyttja dem till att styra mot ett hållbart byggande. Begränsningar: Alla kommuner med träbyggnadsstrategi är inte med i undersökningen. Fler intervjuer med erfarna kommuntjänstemän hade bidragit till ett än mer fullödigt underlag. Några av dokumenten var inte färdigbearbetade av upphovsmännen då de analyserades för rapporten vilket kan betyda att viss information inte analyserats. Undersökningen utfördes enbart hos kommuner med ett invånarantal mellan 60 000 och 140 000.

Småhusbranschen innefattar en del av fastighetsbranschen som i sin tur är ansvariga för 19 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Det har gjorts mycket forskning kring bygg- och fastighetsbranschen med fokus på flerbostadshus vilket har gjort att studier om småhusbranschen har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småhusbranschen och dess aktörer arbetar mot dagens miljöproblem och för ett hållbart byggande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med representanter från sex svenska företag inom småhusbranschen. Studiens tyngdpunkt ligger vid ord istället för siffror och statistik, eftersom det skapar en bättre uppfattning och upplevelse. Respondenternas svar skildrar en bild av verkligheten, vilket ger ett bättre djup i studien. För att förstå företagens hållbarhetsstrategier på ett bättre sätt har teorierna Strategic fit och differentieringsteorin tillämpats. Studien visar på att respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling i rätt riktning inom småhusbranschens mål kring miljöfrågor. Miljömålet gällande en utsläppneutral fastighetsbransch 2045 är en bidragande faktor till att utvecklingen går i rätt riktning. Respondenterna är överens om att det finns incitament för att bygga hållbart, men inte tillräckligt starka för att övergå helt till grönt byggande. Det som krävs för grönt byggande är framförallt ekonomiska incitament för företagen eftersom kunder inom småhusbranschen sällan ställer krav på att husen ska vara certifierade. Branschen har olika åsikter om hur utsläppsneutralitet ska nås, vissa menar på att branschen tillsammans kommer lösa det, medan andra menar på att det krävs styrning från myndigheter. Vidare har det framkommit att samtliga småhusföretag arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi på ett eller annat vis, en del arbetar utefter certifikat och andra ser till att företaget är miljömedvetna i sitt val av material och produktion. / The detached house market is part of the real estate industry, which is responsible for 19 percent of the greenhouse gas emission in Sweden. A lot of research has been made about the construction- and real estate industry with focus on apartment buildings, which has resulted in the detached house industry not getting enough attention. The purpose of this study is to establish an understanding of the detached house market and how the industry works towards environmental goals and sustainable construction. To collect primary data a qualitative approach has been applied. Six individual in-depth interviews have been conducted with participants from Swedish companies from the detached house industry. As the aim has been to collect qualitative data, focus has been on words and comprehension instead of numbers and statistics during the interviews. The respondents’ answers portray a picture of reality which provides more depth in the study. In order to better understand the companies’ sustainability strategies, the theories strategic fit and the differentiation theory have been applied. The research has found that all interview respondents agree that the progress is going in the right direction towards the detached house industry’s environmental goals. The environmental goal regarding an emissions-neutral real estate industry in 2045 is a contributing factor to the development going in the right direction. The respondents agree that there are incentives to build sustainably, but these are not strong enough to switch completely to green construction. What is required for companies to be encouraged to build green is, above all, financial incentives as customers in the detached house industry rarely demand that the houses are certified. The industry has different views on how emission neutrality in 2045 should be achieved, some believe that the industry together will solve it, while others believe that control from authorities is required. Further, it has been found that all detached house companies work on the basis of a sustainability strategy in one way or another, some work according to certificates and others ensure that the company is environmentally conscious in their choice of materials and production.