<p>In Rio De Janeiro, 1992, was the first document signed that meant a responsibility for industrial countries to decrease their emissions, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). Thirteen years later was the first legal binding document signed, the Kyoto protocol, and for the first time industrial countries all over the world was bound to decrease their emissions on greenhouse gases. Within the framework of this commitment, three flexible mechanisms (Clean Development mechanism, Joint Implementation and Emission trading) were introduced with the function to reduce the economical costs of the commitment. The flexible mechanisms Emission Trading (ET) is what this report is about.</p><p>The report starts with a description of carbon dioxide and it’s effect on the environment, thereafter comes a background review of the national agreements who lies as a ground to the implementation of emission trading as a management control measure in Sweden and the rest of the world.</p><p><em><p>Keywords</p>: United Framework Convention on Climate Change, Kyoto protocol, Flexible mechanisms, Emission trading, carbon dioxide </em></p>

In Rio De Janeiro, 1992, was the first document signed that meant a responsibility for industrial countries to decrease their emissions, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). Thirteen years later was the first legal binding document signed, the Kyoto protocol, and for the first time industrial countries all over the world was bound to decrease their emissions on greenhouse gases. Within the framework of this commitment, three flexible mechanisms (Clean Development mechanism, Joint Implementation and Emission trading) were introduced with the function to reduce the economical costs of the commitment. The flexible mechanisms Emission Trading (ET) is what this report is about. The report starts with a description of carbon dioxide and it’s effect on the environment, thereafter comes a background review of the national agreements who lies as a ground to the implementation of emission trading as a management control measure in Sweden and the rest of the world. Keywords : United Framework Convention on Climate Change, Kyoto protocol, Flexible mechanisms, Emission trading, carbon dioxide

Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar. Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål. Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.

<p>Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar.</p><p>Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål.</p><p>Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.</p>

<p>The aim of this study is to clarify the Swedish government’s purpose of participating in the</p><p>European Union Emission Trading Scheme. Taking as its departure point state-centric</p><p>international political economy this study presents three plausible hypotheses on what the</p><p>purpose might be. Either it is to promote consumers interests, or to promote the Swedish</p><p>national climate goal “Reduced impact on climate”, or to promote the profit of Swedish</p><p>companies. The study sets out to test the hypotheses through four different methods in order</p><p>to disprove them. Through a text analysis of four different government proposals, through a</p><p>questionnaire sent out to 98 companies included in the Swedish National Allocation Plan,</p><p>through an interview with a ministerial civil servant and through a game theoretical matrix</p><p>based on the government’s own preferences.</p><p>The conclusion should be of interest to industry, environmentalists, politicians as well as to</p><p>journalists and scientists. From a theoretical point of view the conclusion explains the reason</p><p>for priorities and setting of rules by the government within energy politics as well as within</p><p>climate politics. The study concludes that the climate is priority number one and industry is</p><p>priority number two and this explains why, according to an industrial spokesperson, industrial</p><p>interests are not being met to a full extent. However the tide may turn in the future if the</p><p>government decides to include carbon dioxide sinks in the Emission Trading Scheme. The</p><p>government believes that storing carbon dioxide for a limited amount of time is worse than</p><p>reducing actual emissions.</p>

<p>Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska</p><p>koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats</p><p>av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i</p><p>Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal</p><p>frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och</p><p>nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några</p><p>likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av</p><p>svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare</p><p>studier. Därefter diskuterades frågeställningarna.</p><p>Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid</p><p>implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller</p><p>tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med</p><p>uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen</p><p>främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och</p><p>myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka</p><p>internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är</p><p>att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus</p><p>ligger på den inhemska marknaden.</p>

<p>This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel.</p><p>Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types.</p><p>The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event.</p><p>Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages.</p><p>The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible.</p> / <p>Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil.</p><p>Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ.</p><p>Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt.</p><p>Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol.</p><p>Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.</p>

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie. Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare studier. Därefter diskuterades frågeställningarna. Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus ligger på den inhemska marknaden.

Sammanfattning För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid. Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp. Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter. Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå. Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet. I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning. / Abstract To reverse the increasing global warming the Kyoto Protocol established three market mechanisms intended to reduce the emissions of green house gases. The only currently active mechanism within the Protocol is the Emission Trading System. Since the EU is a member of the Kyoto Protocol, in order to achieve the goals agreed in the Protocol, the European Council approved a Directive (2003/87/EG) setting the framework for an EU-wide system of green house gas emission allowance trading. The Directive was implemented into Swedish legislation through lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. One emission allowance grants the possessor a right to emit one tonne of car-bon dioxide into the atmosphere. The purpose of the system is to reduce the emissions of green house gas in a cost effective manner and thereby decrease global warming. The European Emission Trading System is divided into different commitment periods where the initial period runs from 2005 to 2007. This commitment period is also regarded as a learning-by-doing period for Member States. Subsequent periods will be of five years be-ginning in 2008, concurrently with the first commitment period under the Kyoto Protocol. As many as 95 % of the emission rights will be distributed as government grants to certain companies with high emission levels. Remaining emission rights will be immediately avail-able for trading on the open market. Through emission reducing procedures, companies can reduce their need of emission rights, enabling them the opportunity to trade with the remaining units. This aims to create an incentive for companies to reduce their need of emission rights, thus decreasing the number of tradable units. However, neither Swedish law nor the Directive contains any guidance regarding how the existing legal regulations should be applied to Emission Trading Units. This lack of guidance may result in a number of national and international uncertainties regarding the legal aspects of emissions trading. In our application of the model tax convention to international transactions with emission rights, we will show that it is irrelevant which article is chosen to include emission units. Therefore the final consequences of such transactions will be determined within the national law of the taxing state. Since community law legislation has been enacted by the EU legislative council, the ac-counting and value added tax rules that apply to emission rights trading have been partially harmonized. Due to the partial harmonization, many of the current issues regarding emission rights have been clarified on a national level in Sweden. Nevertheless, since the trading system is in-tended to extend also to non EU-members, the present level of harmonization still remains insufficient. In addition, the future activation of the remaining mechanisms, Clean Development Mechanism and Joint Implementation, can also be expected to give rise to a number of new uncertainties. Hence, the legal consequences of Emission Rights Trading re-main in need of further investigation. In this master’s thesis we will address several questions regarding how the articles in the OECD Model Tax Convention should be applied to the international trade with Emission Rights. We will also analyze the value added tax rules that are applicable to such trade and how possession of Emission Trading Units will affect business accounting procedures.

This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel. Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types. The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event. Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages. The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible. / Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil. Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ. Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt. Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol. Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.