<p>Sammanfattning</p><p>För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.</p><p>Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp.</p><p>Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter.</p><p>Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå.</p><p>Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet.</p><p>I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning.</p> / <p>Abstract</p><p>To reverse the increasing global warming the Kyoto Protocol established three market mechanisms intended to reduce the emissions of green house gases. The only currently active mechanism within the Protocol is the Emission Trading System.</p><p>Since the EU is a member of the Kyoto Protocol, in order to achieve the goals agreed in the Protocol, the European Council approved a Directive (2003/87/EG) setting the framework for an EU-wide system of green house gas emission allowance trading. The Directive was implemented into Swedish legislation through lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. One emission allowance grants the possessor a right to emit one tonne of car-bon dioxide into the atmosphere. The purpose of the system is to reduce the emissions of green house gas in a cost effective manner and thereby decrease global warming. The European Emission Trading System is divided into different commitment periods where the initial period runs from 2005 to 2007. This commitment period is also regarded as a learning-by-doing period for Member States. Subsequent periods will be of five years be-ginning in 2008, concurrently with the first commitment period under the Kyoto Protocol.</p><p>As many as 95 % of the emission rights will be distributed as government grants to certain companies with high emission levels. Remaining emission rights will be immediately avail-able for trading on the open market. Through emission reducing procedures, companies can reduce their need of emission rights, enabling them the opportunity to trade with the remaining units. This aims to create an incentive for companies to reduce their need of emission rights, thus decreasing the number of tradable units.</p><p>However, neither Swedish law nor the Directive contains any guidance regarding how the existing legal regulations should be applied to Emission Trading Units. This lack of guidance may result in a number of national and international uncertainties regarding the legal aspects of emissions trading.</p><p>In our application of the model tax convention to international transactions with emission rights, we will show that it is irrelevant which article is chosen to include emission units. Therefore the final consequences of such transactions will be determined within the national law of the taxing state.</p><p>Since community law legislation has been enacted by the EU legislative council, the ac-counting and value added tax rules that apply to emission rights trading have been partially harmonized.</p><p>Due to the partial harmonization, many of the current issues regarding emission rights have been clarified on a national level in Sweden. Nevertheless, since the trading system is in-tended to extend also to non EU-members, the present level of harmonization still remains insufficient. In addition, the future activation of the remaining mechanisms, Clean Development Mechanism and Joint Implementation, can also be expected to give rise to a number of new uncertainties. Hence, the legal consequences of Emission Rights Trading re-main in need of further investigation.</p><p>In this master’s thesis we will address several questions regarding how the articles in the OECD Model Tax Convention should be applied to the international trade with Emission Rights. We will also analyze the value added tax rules that are applicable to such trade and how possession of Emission Trading Units will affect business accounting procedures.</p>

The aim of this study is to clarify the Swedish government’s purpose of participating in the European Union Emission Trading Scheme. Taking as its departure point state-centric international political economy this study presents three plausible hypotheses on what the purpose might be. Either it is to promote consumers interests, or to promote the Swedish national climate goal “Reduced impact on climate”, or to promote the profit of Swedish companies. The study sets out to test the hypotheses through four different methods in order to disprove them. Through a text analysis of four different government proposals, through a questionnaire sent out to 98 companies included in the Swedish National Allocation Plan, through an interview with a ministerial civil servant and through a game theoretical matrix based on the government’s own preferences. The conclusion should be of interest to industry, environmentalists, politicians as well as to journalists and scientists. From a theoretical point of view the conclusion explains the reason for priorities and setting of rules by the government within energy politics as well as within climate politics. The study concludes that the climate is priority number one and industry is priority number two and this explains why, according to an industrial spokesperson, industrial interests are not being met to a full extent. However the tide may turn in the future if the government decides to include carbon dioxide sinks in the Emission Trading Scheme. The government believes that storing carbon dioxide for a limited amount of time is worse than reducing actual emissions.

This thesis consists of four essays within the field of environmental economics. Computable General Equilibrium models have been used to assess the economic consequences of greenhouse gas policies. The focus is mainly on the Swedish economy, but the EU economies and the global economies are also analyzed in one essay each. The costs and effects of a unilateral Swedish decision to reduce carbon dioxide emissions are analyzed in essay I. The results of a unilateral reduction are compared to the results of an implementation of an EU multilateral agreement. The results indicate that if Sweden unilaterally decides to increase its CO2 tax, total EU CO2 emissions will increase, i.e. there will be a “carbon leakage effect”. Furthermore, an EU multilateral implementation of a CO2 tax will induce lower welfare (excluding environmental benefits) in Sweden, as compared to the situation where the same tax is unilaterally introduced.In the second essay we analyze the Swedish environmental goals conforming to the Kyoto Protocol, when simultaneously meeting national goals to alleviate acidification and eutrofication effects by reducing SO2 and NOx pollutants. We have found that when secondary benefits of measures aiming at reducing CO2 are taken into account, it may still be in the government’s interest to nationally decrease CO2, instead of engaging in seemingly low-cost trading. The principles for allocation emission permits are many, and in the third essay I focus on principles based on economic welfare theory. My main conclusion from these simulation exercises is that the distribution rule based on the different assumptions on social welfare function and some other more ad hoc distribution rules offers quite large changes in welfare, distributions of emission rights and contrary to earlier literature, I find that the initial distribution not only gives second-order effects but affects equilibrium prices and therefore, income.In the fourth essay I focus on how households’ demand for transport services can be improved in CGE-models. A differentiation between trip purposes and trip length, a complementary relationship between work journeys and labor supply, and a subdivision of households by density of population and income, influences the numerical results in a direction increasing the negative welfare effect of a carbon target, as compared to the non-extended model. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Internprissättning av koldioxid (ICP) är ett verktyg som företag frivilligt kan tillämpa för att sätta ett ekonomiskt värde på sina utsläpp. Det kan i sin tur underlätta företags styrning mot lägre koldioxidutsläpp. Flera organisationer rekommenderar företag att arbeta med ICP, däribland Finansinspektionen och EU-kommissionen. Det finns inget facit på hur företag bör arbeta med ICP och det finns lite forskning inom området, i synnerhet svensk forskning. Enligt den forskning som finns är det tre ICP-metoder som är vanligast förekommande; Intern koldioxidavgift, skuggprissättning och intern handel med utsläppsrätter. Utifrån detta är syftet med denna studie att öka förståelsen för arbetet med ICP och undersöka om ICP kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. Studien har genomförts med hjälp av forskningsintervjuer, där respondenter från tre företag intervjuats. Intervjuerna har strävat efter att svara på frågorna var, när, hur och varför företag tillämpar ICP. Utgångsläget för studien har varit en kvalitativ forskningsmetod med teoretisk bas som ansats. Vidare har en tematisk analys genomförts utifrån den teoretiska basen som består av en redogörelse för ekonomistyrningslitteratur, kontextuella teorier, tidigare forskning om ICP samt en praktisk ICP-guide. Studien har påvisat att ICP används vid beslutsfattande och att det kan användas både på operativ och strategisk nivå. Vidare kan studien konstatera att skuggprissättning är den vanligaste metoden i de studerade företagen. Motivet till ICP-arbetet varierar men ett generellt motiv som studien identifierat är att ICP används för att styra beslut i rätt strategisk riktning. Även riskhantering är ett motiv som är ständigt återkommande i studiens empiri och ICP används då för att förbereda verksamheten mot framtida eventuella koldioxidregler. Slutligen konstaterar studien att ICP i viss utsträckning kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. / Internal Carbon Pricing (ICP) is a self-regulation tool that companies voluntarily can apply to add an economic value on their GHG emissions. ICP can facilitate controlling and steering towards lower GHG emissions. Several organizations recommend companies to work with ICP, including the Swedish Financial Supervisory Authority and the European Commission. There is not one solution on how companies should work with ICP and there is little research in the area, especially Swedish research. According to the available research, however, three ICP methods are the most common; Internal carbon fee, shadow pricing and internal emissions trading. Based on this, this study aims to increase the understanding of the work with ICP and whether ICP can improve companies' sustainability work. The study was conducted with the help of research interviews, where respondents from three companies were interviewed. The interviews have sought to answer the questions of where, when, how and why companies apply ICP. The starting point for the study has been a qualitative research method with a theoretical base. A thematic analysis has been carried out on the basis of literature review, on the basis of previous research on ICP and on the basis of previous examples on how companies work with ICP. The study has concluded that ICP is used in decision-making and that it can be used in decisions made at both operational and strategic levels. Furthermore, the study can state that shadow pricing is the most common method in the cases studied. The motive behind the ICP work varies, but a general motive that the study has identified is that ICP is used to steer decisions in the right strategic direction. Risk management is also a motive that is constantly recurring in the study's empirical data, where ICP is used to prepare the business for future possible carbon regulations. Finally, the study states that ICP to a certain extent can improve companies' sustainability work.