Den internationella ekonomin har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar i form av den digitalisering som skett. Digitaliseringen har skapat en ny marknad med nya former av handelsplatser vilket gjort att dagens beskattningsregler inte uppdaterats snabbt nog. De ekonomiska marknaderna som finns går idag mer och mer mot en digitalisering och kan säkerligen förväntas fortsätta göra så under en lång tid framöver.    Behovet av nya beskattningsregler har succesivt vuxit fram i form av OECD:s projekt BEPS där Action 1 är den del som främst behandlar digitalisering. OECD har tillsammans med G20 därefter utvecklat idéerna kring digital beskattning i form av Pelare 1. Bedömningen har handlat om att jämfört med tidigare använda sig av ett till antalet fler faktorer. Detta för att bättre kunna avgöra vad som faller inom det nya regelverket utifrån OECD:s förslag.   Syftet med uppsatsen har varit att dels jämföra BEPS Action 1 och Pelare 1 för att se på skillnader och likheter samt att utreda hur EU, USA och Kina ställer sig till en implementering av detta framtida regelverk.   Vid en jämförelse mellan OECD:s Action 1 och Pelare 1 så finner man flera likheter men också en hel del olikheter. Det är uppenbart att det är ett utvecklingsarbete som skett från Action 1 till Pelare 1 som i viss mån kan ses som en modernare uppföljare. Den tekniska beskrivningen och tydligheten är bättre i Pelare 1. Hänsyn tas till att det kan komma nya former av digitaliserade affärsmodeller som i nuläget inte ännu är kända. En viktig punkt som utarbetats i Pelare 1 som skiljer sig mot Action 1 är synen på gränsvärden för när en digital beskattning skall ske och på vilka grunder. Tidigare skedde beskattningen där ett bolag bedömts ha sitt driftsställe medan nu så skall beskattningen istället ske där varan/tjänsten omsätts. Till detta hör också frågan om vad som skall beskattas, source, och hur detta skall ske.   EU har visat ett intresse att vilja implementera digital beskattning enligt OECD:s förslag men inväntar än så länge ett utfall därifrån. En följd av detta har blivit att flera EU länder skapat sin egen digitala beskattning vilket är ett besvärande faktum för EU som organisation. EU bedömer också att om OECD inte lyckas så måste EU själv ta tag i arbetet med digital beskattning inom sinom tid. USA har varit drivande i frågan om digital beskattning till en början men sedan delvis gjort en tillbakagång i och med Trumps administration. Kina har varit intresserat av att deltaga i ett internationellt skattesamarbete i stort sett hela tiden då eroderingen av den egna skattebasen satt fart i takt med den digitala utvecklingen. Kina är det land som släpar mest efter på grund av sin ekonomiska historia och tidigare slutenhet politiskt kring ekonomin.   Slutsatsen är att EU, USA och Kina är överlag intresserade av att en framtida digital beskattning genomdrivs. Dock verkar samtliga utgå från sitt egenintresse. Det är av yttersta vikt att dessa stora aktörer på den globala digitala marknaden är med och driver fram ett gemensamt beslut för genomförandet av en digital beskattning. Med utgångspunkt från OECD:s förslag så kommer den tänkta lagstiftningen träffa olika och i störst utsträckning är det amerikanska MNE:s som berörs. Svaret på frågan gällande skillnader och likheter mellan Action 1 och Pelare 1 är att det är utveckling som skett över tid. Pelare 1 är att ses som en ny och mer uppdaterad version av Action 1 samt att den tar höjd för framtida eventualiteter som ännu ej är kända inom den digitala sfären.

Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige. Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde. Då en riskkapitalfond idag etableras som ett kommanditbolag är det enligt gällande rätt fondens utländska juridiska delägare som är skyldiga att betala skatt för riskkapitalfondens inkomster. Så som begränsat skattskyldiga beskattas de utländska juridiska personerna enbart för vissa i lagtexten explicit angivna inkomstkällor i Sverige, där fast driftställe för näringsverksamhet utgör den enda inkomstkällan av relevans för uppsatsens behandling. Rekvisiten näringsverksamhet och fast driftställe är därför föremål för en i uppsatsen djupgående analys. Riskkapitalfonden anses bedriva en näringsverksamhet genom att utgöra en självständig och vinstmaximerande förvärvsverksamhet som bedrivs varaktigt, kontinuerligt och i en viss omfattning. Vidare utgör riskkapitalfonden även ett fast driftställe, då fonden frambringar investeringsförfarandets samtliga inkomster genom att stadigvarande och uteslutande bedriva sin affärsverksamhet från Sverige. Innehavet i en svensk riskkapitalfond medför således att ett fast driftställe för näringsverksamhet uppstår för fondens utländska juridiska delägare, vilka därmed beskattas för fondens samtliga inkomster i Sverige. Vid en direktinvestering investerar de utländska juridiska personerna istället direkt i de svenska onoterade aktiebolagen genom att kontakta en svensk bank som köper och säljer aktierna enligt uppdrag. Genom det upprättade avtalsförhållandet med den svenska banken uppstår även i samband med en direktinvestering, ett fast driftställe för näringsverksamhet i Sverige. Skattskyldigheten undanröjs dock då innehavet vid en direktinvestering, tillskillnad från en riskkapitalinvestering, i regel faller inom tillämpningsområdet för de skatterättsliga undantagsreglerna avseende näringsbetingade andelar. Idag uppstår således en tydlig skillnad i beskattningen, ur ytterst jämförbara skatterättsliga förutsättningar, för en riskkapitalinvestering och en direktinvestering. För att ställa Sveriges beskattningsregler i relation till neutralitetsprincipen krävs vidare att de två handlingsalternativen är ekonomiskt jämförbara. Genom beaktande av rent ekonomiska faktorer, består de båda handlingsalternativen av en utländsk juridisk person, som med hjälp av en mellanhand vidtar investeringar i svenska onoterade aktiebolag utan att vara fysiskt närvarande i Sverige. Då den utländska juridiska personen vidare, genom sin renodlade kapitalplacering har ett huvudsakligt syfte som består i att maximera avkastningen vid båda handlingsalternativen, förefaller den ekonomiska jämförbarheten vara mycket tydlig. Den ekonomiska jämförbarheten i kombination med skillnaden i det skattemässiga utfallet för de två handlingsalternativen, utgör själva kärnan till att de svenska beskattningsreglerna avseende riskkapitalinvesteringar får anses strida mot neutralitetsprincipen. Vidare påvisar den rättsliga grunden till gällande rätt, att det inte är särskilt komplicerat att införa rättvisa och neutrala rättsregler på området. Ett avgörande från Regeringsrätten som bestämmer att riskkapitalfonden ej utgör ett fast driftställe för näringsverksamhet, eller att inkludera kommanditbolag i regelverket för näringsbetingade andelar, skulle nämligen påtagligt reducera den i uppsatsen identifierade bristande neutraliteten.       En analys av Proposition 2009/10:36 påvisar potentiellt omfattande framtida förändringar för uppsatsens behandlade skatterättsliga område. Genom att infoga kommanditbolag i regelverket avseende näringsbetingade andelar kommer, om lagförslaget accepteras, såväl utdelningar som kapitalvinster vara helt befriade från skatt för riskkapitalfonden och dess utländska juridiska delägare. Utländska juridiska personer med intresse för svenska onoterade aktiebolag, kommer vid en lagändring således att vidta investeringsbeslut baserade på rent ekonomiska faktorer, där den slutliga avkastningen och valet av handlingsalternativ i framtiden inte kommer att göras beroende av det svenska skatterättsliga regelverkets utformning.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut. De frågor som föranleder min framställning lyder huruvida FATCA är förenlig med folkrättsliga regler för extraterritoriell jurisdiktion samt om FATCA strider mot den rådande banksekretessen i Sverige. FATCA:s extraterritoriella tillämpning innebär att svenska finansiella institut ställs inför en utmaning när de ska efterleva FATCA på ett korrekt vis utan att samtidigt bryta mot svenska regler om banksekretess. Det resultat jag kommit fram till är att FATCA strider mot flera folkrättsliga principer, däribland territorialitetsprincipen, den personella suveräniteten och politisk suveränitet. Vidare strider FATCA även mot den svenska banksekretessen eftersom ett svenskt finansiellt institut inte kan upprätthålla en betryggande sekretess gentemot sina kunder om de väljer att sluta ett avtal om informationsutlämnande med IRS. Finansiella institut i Sverige får inte lämna ut inhämtade uppgifter till en myndighet i utlandet. Ett informationsutlämnande ska ske genom en svensk myndighet eftersom avvikelser från sekretessbestämmelsen endast bör göras i fall som kan godtas av den svenska rättsordningen. Den svenska finansbranschen väntar på att den svenska regeringen ska ingå ett bilateralt avtal med USA som tillåter finansiella institut att rapportera information, som bestämmelserna enligt FATCA kräver, direkt till Skatteverket. Målsättningen med ett sådant avtal är att förenkla implementeringen av FATCA och undvika lokala legala problem. Avtalet tillåter Sverige att använda ett lokalt angreppsätt för regelefterlevnad och sänker kostnader som kommer att uppstå när FATCA nu ska tillämpas av finansinstitut i Sverige och över hela världen.

<p>Utifrån en problembaserad rättsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgångspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation där utländska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av två tillsynes jämförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jämfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmänt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemässiga utfallet av två ekonomiskt jämförbara handlingsalternativ inte får avvika från varandra. Uppsatsen syftar därför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterättsliga området får anses komplicerat att utforma rättvisa och neutrala rättsregler. Proposition 2009/10:36 utgör även föremål för uppsatsens behandling då en lagändring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förändringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.</p><p>Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utländsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mängd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsättning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvärde. Då en riskkapitalfond idag etableras som ett kommanditbolag är det enligt gällande rätt fondens utländska juridiska delägare som är skyldiga att betala skatt för riskkapitalfondens inkomster. Så som begränsat skattskyldiga beskattas de utländska juridiska personerna enbart för vissa i lagtexten explicit angivna inkomstkällor i Sverige, där fast driftställe för näringsverksamhet utgör den enda inkomstkällan av relevans för uppsatsens behandling. Rekvisiten näringsverksamhet och fast driftställe är därför föremål för en i uppsatsen djupgående analys.</p><p>Riskkapitalfonden anses bedriva en näringsverksamhet genom att utgöra en självständig och vinstmaximerande förvärvsverksamhet som bedrivs varaktigt, kontinuerligt och i en viss omfattning. Vidare utgör riskkapitalfonden även ett fast driftställe, då fonden frambringar investeringsförfarandets samtliga inkomster genom att stadigvarande och uteslutande bedriva sin affärsverksamhet från Sverige. Innehavet i en svensk riskkapitalfond medför således att ett fast driftställe för näringsverksamhet uppstår för fondens utländska juridiska delägare, vilka därmed beskattas för fondens samtliga inkomster i Sverige.</p><p>Vid en direktinvestering investerar de utländska juridiska personerna istället direkt i de svenska onoterade aktiebolagen genom att kontakta en svensk bank som köper och säljer aktierna enligt uppdrag. Genom det upprättade avtalsförhållandet med den svenska banken uppstår även i samband med en direktinvestering, ett fast driftställe för näringsverksamhet i Sverige. Skattskyldigheten undanröjs dock då innehavet vid en direktinvestering, tillskillnad från en riskkapitalinvestering, i regel faller inom tillämpningsområdet för de skatterättsliga undantagsreglerna avseende näringsbetingade andelar. Idag uppstår således en tydlig skillnad i beskattningen, ur ytterst jämförbara skatterättsliga förutsättningar, för en riskkapitalinvestering och en direktinvestering. För att ställa Sveriges beskattningsregler i relation till neutralitetsprincipen krävs vidare att de två handlingsalternativen är ekonomiskt jämförbara.</p><p>Genom beaktande av rent ekonomiska faktorer, består de båda handlingsalternativen av en utländsk juridisk person, som med hjälp av en mellanhand vidtar investeringar i svenska onoterade aktiebolag utan att vara fysiskt närvarande i Sverige. Då den utländska juridiska personen vidare, genom sin renodlade kapitalplacering har ett huvudsakligt syfte som består i att maximera avkastningen vid båda handlingsalternativen, förefaller den ekonomiska jämförbarheten vara mycket tydlig.</p><p>Den ekonomiska jämförbarheten i kombination med skillnaden i det skattemässiga utfallet för de två handlingsalternativen, utgör själva kärnan till att de svenska beskattningsreglerna avseende riskkapitalinvesteringar får anses strida mot neutralitetsprincipen. Vidare påvisar den rättsliga grunden till gällande rätt, att det inte är särskilt komplicerat att införa rättvisa och neutrala rättsregler på området. Ett avgörande från Regeringsrätten som bestämmer att riskkapitalfonden ej utgör ett fast driftställe för näringsverksamhet, eller att inkludera kommanditbolag i regelverket för näringsbetingade andelar, skulle nämligen påtagligt reducera den i uppsatsen identifierade bristande neutraliteten.      </p><p>En analys av Proposition 2009/10:36 påvisar potentiellt omfattande framtida förändringar för uppsatsens behandlade skatterättsliga område. Genom att infoga kommanditbolag i regelverket avseende näringsbetingade andelar kommer, om lagförslaget accepteras, såväl utdelningar som kapitalvinster vara helt befriade från skatt för riskkapitalfonden och dess utländska juridiska delägare. Utländska juridiska personer med intresse för svenska onoterade aktiebolag, kommer vid en lagändring således att vidta investeringsbeslut baserade på rent ekonomiska faktorer, där den slutliga avkastningen och valet av handlingsalternativ i framtiden inte kommer att göras beroende av det svenska skatterättsliga regelverkets utformning.</p><p>  </p><p> </p>

Uppsatsen behandlar lagförslaget om rapporteringsplikt för skatterådgivare enligt proposition 2019/20:74. I uppsatsen ställs lagförslaget mot ett rättssäkerhetsperspektiv för att utröna huruvida förslagna bestämmelser i propositionen är att anse som rättssäkra eller inte.

Aggressiv skatteplanering är en form av skatteundandragande som har ansetts skapa ett flertal negativa konsekvenser som går ut över staters finansiella ställning och förorsakar osund konkurrens mellan multinationella företag och företag som inte kan tillämpa aggressiv skatteplanering. Det är en form av skatteundandragande som varken är inom ramen för gällande rätt eller strider mot lagen men är en sådan som strider mot etiska standarder och juridiska principer. EU har utfärdat ett direktiv som innebär att gemensamma bestämmelser ska införlivas i respektive medlemsstat avseende rapporteringsskyldighet om gränsöverskridande arrangemang som kan utgöra aggressiv skatteplanering (DAC 6). Regeringen överlämnade prop. 2019/20:74 till riksdagen den 30 januari 2020 som avser genomförandet av EU-direktivet.Bestämmelserna trädde i kraft 1 juli 2020 och syftar till att förhindra aggressiv skatteplanering genom att Skatteverket (SKV) får kännedom om olika former av aggressiv skatteplanering i ett tidigt skede. Rapporterna om de gränsöverskridande arrangemangen ska lämnas till SKV som har i uppgift att utreda och upptäcka olika former av skatteupplägg som utgör aggressiv skatteplanering. Det har framförts en del kritik och förvirring kring regelverkets innehåll. I den här uppsatsen kommer regelverkets helhet och SKV:s möjlighet till att upptäcka aggressiv skatteplanering att beaktas. Vidare kommer beaktandet även inrikta sig på eventuella brister i lagbestämmelserna och förslag på huruvida de bristerna kan åtgärdas. Som slutsats har en del faktorer som kan försvåra SKV:s möjlighet till attupptäcka nya former av skatteupplägg som utgör aggressiv skatteplanering identifierats. En av faktorerna är det breda tolkningsutrymmet som kan driva uppgiftsskyldiga till att överrapportera som således medför en administrativ belastningför SKV. För att regelverkets syfte ska kunna uppfyllas har ett antal förändringar ansetts nödvändigt och angivits som förbättringsförslag.

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated. The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public. / Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer. I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning. Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz.

<p>According to Swedish tax legislation, investment funds are taxed differently depending on if the are Swedish or foreign. The difference between the investment funds lies within the taxation of received dividends and the opportunity to shift the liability of tax of received dividends on to the funds shareholders. This measure is only available to Swedish funds. The question in this thesis is whether this difference is discriminatory against foreign investors and therefore constitutes a forbidden restriction against the free movement of capital stated in article 63 EUF Treaty.</p><p>The European Court of Justice (ECJ) has given several preliminary rulings on this type of legislation and its compatibility with the principle of free movement of capital. It is not compatible with the free movement according to the court. The reason is that the consequence of the legislation is less attractive for foreign investment funds because the taxation on received dividends, which leads to less dividends to shareholders. This national measure is therefore a forbidden restriction against the free movement of capital. The Swedish legislation has not been under such ruling from the ECJ, but it can be tested based on ECJ other rulings on the matter. The Swedish legislation has been tested in the domestic county administrative court, (Länsrätten i Dalarnas Län), who concluded that the legislation was discriminatory. They based their reasoning on ECJ case law.</p><p>However it has been stated within the treaty and from ECJ case law, that measures which has the result of a restriction can be justified as long the national rule is not discriminatory. The national rule on received dividends is discriminatory as it hinders investment funds to invest capital were they like and prevents Swedish companies from obtaining foreign capital.</p><p>Based on ECJ reasoning on the matter of tax upon received dividends for foreign investment funds and the aim of free movement of capital the Swedish legislation constitute a restriction against the free movement of capital. This restriction is discriminatory. On those grounds the legislation is no longer compatible with EU-law and a change in the legislation of taxation on received dividends is necessary in order to obtain the requirements EU has on the member states.</p>

<p>Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated.</p><p>The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed</p><p>The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public.</p> / <p>Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer.</p><p>I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning.</p><p>Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.</p>