Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur positiv feedback påverkar passningsspel inom fotboll. Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv feedback i samband med passningar? -          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar?   Metod Studien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle två. Statistiken sammanfattas sedan ner i tabeller. Resultat Resultatet visade att positiv feedback vid passningar ledde till att medelvärdet för antal passningar per match ökade, samtidigt som antal mål blev högre. Slutsats Genom att studera resultatet kan man dra slutsatsen att positiv feedback förbättrar passningsspelet vilket i sin tur leder till fler mål under spelets gång. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Resultatet har utvecklats ytterligare i analysdelen där även tidigare forskning som berör området har vävts in. I resultatet framgår att både elever och lärare har liknande uppfattningar gällande positiv feedback och dess påverkan på elevernas motivation. Både lärare och elever upplever att positiv feedback leder till att elever blir glada, nöjda, stolta och motiverade, vilket påverkar prestationerna. En av de intervjuade lärarna anser att det finns en risk med att ge elever för stor mängd positiv feedback då den tappar innehåll och mening. Elever upplever i motsats till detta att de inte får samma mängd positiv feedback i de ämnen som de själva upplever sig sämre i. Majoriteten av eleverna är nöjda med den mängd positiv feedback de får i dagsläget, men somliga menar att de inte får den mängd positiv feedback som de förtjänar. Studiens resultat pekar på att lärarna ibland är omedvetna gällande kunskapen om elevernas behov samt om elevernas uppfattningar gällande positiv feedback.   Av resultatet att döma anser vi att positiv feedback är en viktig grund för elevernas utveckling, vilket både intervjuer och tidigare forskning pekat på.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt för problemorienterad med stort fokus på just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning på de förhållanden och processer som bidrar till att människor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade därför till att undersöka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt stöd. Datainsamlingen genomfördes med ett webbaserat frågeformulär bestående av en av författarna konstruerad skala avseende att mäta positiv feedback. Vidare användes Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale och subskalan Socialt Stöd ur QPS Nordic. Respondenterna i undersökningen var anställda vid tre grundskolor i en medelstor stad i mellansverige. Studien omfattade 58 deltagare varav 47 kvinnor och 11 män. Stickprovet var representativt för populationen enligt jämförelse med kommunens personalstatistik. Resultatet av denna studie visade att det fanns samband mellan positiv feedback och self-efficacy samt intern locus of control. Resultatet tydde på att positiv feedback spelade en signifikant roll i en arbetskontext. Positiv feedback är därför en variabel att beakta vid studier av arbetstillfredsställelse och arbetsprestation. / Organizational psychology can sometimes appear too problem-oriented emphasizing only the problems and conflicts within organizations. Though there is some focus on studying of the relationships and processes that contributes to people, groups and organizations working well. The purpose of this study was so to explore possible relationships between positive feedback, self-efficacy, locus of control and social support. Data was collected through a web-based questionnaire. The scales that were used were Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale and the Social Support subscale from QPS Nordic. To measure positive feedback the authors constructed a scale specifically for the task. The participants of this study were employees at three different elementary schools in a middle-sized town in Sweden. The sample size was 58 persons (47 women and 11 men). The result of this study showed significant correlations between positive feedback, self-efficacy and locus of control. Conclusions made from the result are that positive feedback plays a significant role in the workplace and is a variable to consider for further investigation.

Forskning visar på att arbetstillfredsställelse leder till ökad arbetsprestation och flera studier har visat att feedback samt autonomi predicerar arbetstillfredsställelse. Syftet med denna kvantitativa studie är därför att undersöka samvariationen mellan arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi. Studien genomfördes genom att distribuera en enkätundersökning via sociala medier. Enkäten innehöll totalt 36 items och var uppdelad i tre delar, arbetstillfredsställelse, feedback samt autonomi. Några demografiska frågor inledde enkäten. Totalt deltog 123 personer i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire för att mäta arbetstillfredsställelse, för att mäta autonomi användes en dimension, bestående av sex items, från Barrick och Mount (1993) och slutligen användes Feedback Environment Scale (FES) för att mäta feedback. Resultatet visar på positiva samband mellan variablerna arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi, samt att feedback predicerar arbetstillfredsställelse bättre än autonomi. / Studies have shown that feedback as well as autonomy predicts job satisfaction. The purpose of this quantitative study is therefore to investigate the correlation between job satisfaction, positive feedback and autonomy. The study was conducted by distributing a survey through social media. The survey contained a total of 36 items and was divided into three parts, job satisfaction, feedback and autonomy. Some demographic questions began the survey. A total of 123 people participated in the study. The measuring instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire for measuring job satisfaction, for measuring autonomy, a dimension consisting of six items, from Barrick and Mount (1993), was used, and the Feedback Environment Scale (FES) was used to measure feedback. The result shows positive relationships between the job satisfaction, positive feedback and autonomy variables, and feedback predicts job satisfaction better than autonomy.

<p>Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.</p><p>Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury. Detta tillsammans med försökspersonernas genus ger totalt åtta grupper att undersöka.</p><p>Resultatet visade att den totala empatin ökade när försökspersonerna fick se en kvinna få förnedrande feedback men minskade i de tre andra filmsekvenserna. Vidare ökade sinnesstämningarna glädje, skam och ilska efter att försökspersonerna såg filmsekvenserna med förnedring. En ökning i förvåning oavsett filmtyp uppmättes.</p>

Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen. Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury. Detta tillsammans med försökspersonernas genus ger totalt åtta grupper att undersöka. Resultatet visade att den totala empatin ökade när försökspersonerna fick se en kvinna få förnedrande feedback men minskade i de tre andra filmsekvenserna. Vidare ökade sinnesstämningarna glädje, skam och ilska efter att försökspersonerna såg filmsekvenserna med förnedring. En ökning i förvåning oavsett filmtyp uppmättes.

24 % of the Northern Hemisphere’s landmass is underlain by permafrost. 1 700 billion tonnes of organic carbon (C) is stored in the permafrost, and the ongoing climate change lead to permafrost thawing and carbon release. This study examines the extent of thawing permafrost and the estimated carbon emissions as a consequence of permafrost thawing. The results show an estimated decrease of near-surface permafrost up to 81% before 2100 due to an increase of the average global temperature. Thawing permafrost releases CO2 and CH4 to the atmosphere, which amplifies the greenhouse effect and creates a positive feedback to global warming. The magnitude of the positive feedback is uncertain but an average of 178 Pg C is expected to release to the atmosphere by 2100 if the anthropogenic emissions continues. A potential increase in biomass due to favorable growing conditions is not expected to offset the carbon emissions.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påverka ungdomars fysiska prestation med hjälp av positiv feedback. De olika frågeställningarna som utvecklats utifrån detta syfte ämnar ta reda på skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jämfört med dynamiska, undersöks också.</p><p>Metod</p><p>För att kunna besvara frågeställningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts på en grupp bestående av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning på löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfället fick deltagarna möjlighet att prova testerna. Därefter delades ungdomarna in i två grupper, Grupp A och Grupp B. Grupp A mottog feedback vid första tillfället men inte vid andra. Grupp B mottog ingen feedback vid första tillfället men däremot vid det andra tillfället. Försökspersonerna visste inte om syftet med studien under studiens gång. Testresultaten bearbetades sedan i SPSS 15.0 för windows.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar i samtliga fall förutom vid testen för handgrip på en signifikant förbättring i testresultat vid de tester som genomfördes med positiv feedback. Störst förbättring var det vid de övningar som testade statisk uthållig styrka (Belly-back och Armhang), den största procentuella förbättringen uppmättes i Armhang (35%) och den största skillnaden i tid uppmättes i Belly-back (31,0 s). Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan Grupp A och Grupp B.</p><p>Slutsats</p><p>Denna studie påvisar liksom tidigare forskning att positiv feedback kan förbättra resultatet vid fysiskt arbete. En intressant del av arbetet är att effekten av den positiva feedbacken var mycket större vid statsikt arbete än vid dynamiskt arbete. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på ungdomar inom detta område. Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna typ av studie på en större population där man även kan kartlägga ungdomarnas bakgrund för att kunna koppla mottagandet av feedback till en viss personlighetstyp.</p> / <p>Aim</p><p>The aim in this study is to examine if it is possible to affect the physical performance in adolescence with positive feedback. The different questions asked on the basis of this aim, is intended to explore the difference in the results for the tests made with, respectively without positive feedback. Other objects, like difference in end pulse, if the positive feedback has a larger effect when performing statical strenght compared to dynamic strenght, is also examined. B.F Skinners theories of removemet of the positiv feedback is tested.</p><p>Method</p><p>To answer the questions asked, a exprementell cross-over designed study was carried out on a group of 21 boys born in 1994, acitve in sports. The tests made in the study were Time to exhaution on threadmill, Belly-Back, Armhang, and Handgrip. A pretest was exucuted with all subjects, on that occasion the subjects had the opportunity to try all tests they later would perform. Thereafter the adolescence were divided into two groups, Group A and Group B. Group A recieved feedback in the first session but not in the second one. Group B did not recieve feedback in the first test session, instead they recieved it in the second session. The subjects did not know the purpose with the study during the time for the study.</p><p>Results</p><p>In all the tests excluding the one for handstrenght, the results shows a significant improvement in the tests performed with positive feedback. The largest improvements were seen in the tests for static endurance strenght (Belly-back and Armhang), the largest difference in percent was seen in the Armhang test (35%) and the largest difference in time was seen in the Belly-back test (31,0 s). No significant difference could be seen when Group A and B were compared.</p><p>Conclusions</p><p>This study indicates, like the previous research, that positive feedback may improve the results in physical performence. An interesting part of this work is the observation of the larger effect of the positive feedback when performing static endurance strenght compared to tests for dynamic endurance. Alltough, the research on adolescence in this particular topic is not widespread. It would be highly interesting to develope this kind of study on a larger population and describe the background for the subjects to better find out how their different personalitys effect their response to the positive feedback.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påverka ungdomars fysiska prestation med hjälp av positiv feedback. De olika frågeställningarna som utvecklats utifrån detta syfte ämnar ta reda på skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jämfört med dynamiska, undersöks också. Metod För att kunna besvara frågeställningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts på en grupp bestående av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning på löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfället fick deltagarna möjlighet att prova testerna. Därefter delades ungdomarna in i två grupper, Grupp A och Grupp B. Grupp A mottog feedback vid första tillfället men inte vid andra. Grupp B mottog ingen feedback vid första tillfället men däremot vid det andra tillfället. Försökspersonerna visste inte om syftet med studien under studiens gång. Testresultaten bearbetades sedan i SPSS 15.0 för windows. Resultat Resultaten visar i samtliga fall förutom vid testen för handgrip på en signifikant förbättring i testresultat vid de tester som genomfördes med positiv feedback. Störst förbättring var det vid de övningar som testade statisk uthållig styrka (Belly-back och Armhang), den största procentuella förbättringen uppmättes i Armhang (35%) och den största skillnaden i tid uppmättes i Belly-back (31,0 s). Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan Grupp A och Grupp B. Slutsats Denna studie påvisar liksom tidigare forskning att positiv feedback kan förbättra resultatet vid fysiskt arbete. En intressant del av arbetet är att effekten av den positiva feedbacken var mycket större vid statsikt arbete än vid dynamiskt arbete. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på ungdomar inom detta område. Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna typ av studie på en större population där man även kan kartlägga ungdomarnas bakgrund för att kunna koppla mottagandet av feedback till en viss personlighetstyp. / Aim The aim in this study is to examine if it is possible to affect the physical performance in adolescence with positive feedback. The different questions asked on the basis of this aim, is intended to explore the difference in the results for the tests made with, respectively without positive feedback. Other objects, like difference in end pulse, if the positive feedback has a larger effect when performing statical strenght compared to dynamic strenght, is also examined. B.F Skinners theories of removemet of the positiv feedback is tested. Method To answer the questions asked, a exprementell cross-over designed study was carried out on a group of 21 boys born in 1994, acitve in sports. The tests made in the study were Time to exhaution on threadmill, Belly-Back, Armhang, and Handgrip. A pretest was exucuted with all subjects, on that occasion the subjects had the opportunity to try all tests they later would perform. Thereafter the adolescence were divided into two groups, Group A and Group B. Group A recieved feedback in the first session but not in the second one. Group B did not recieve feedback in the first test session, instead they recieved it in the second session. The subjects did not know the purpose with the study during the time for the study. Results In all the tests excluding the one for handstrenght, the results shows a significant improvement in the tests performed with positive feedback. The largest improvements were seen in the tests for static endurance strenght (Belly-back and Armhang), the largest difference in percent was seen in the Armhang test (35%) and the largest difference in time was seen in the Belly-back test (31,0 s). No significant difference could be seen when Group A and B were compared. Conclusions This study indicates, like the previous research, that positive feedback may improve the results in physical performence. An interesting part of this work is the observation of the larger effect of the positive feedback when performing static endurance strenght compared to tests for dynamic endurance. Alltough, the research on adolescence in this particular topic is not widespread. It would be highly interesting to develope this kind of study on a larger population and describe the background for the subjects to better find out how their different personalitys effect their response to the positive feedback.