Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka. Plantorna har olika simulerade genotyper och kommer därför att reagera olika på torkstressen. Tanken med laborationen var att få elever att använda sig av mer vetenskapliga förklaringar till evolutionen istället för icke veteskapliga. Resultaten visar att eleverna ändrat uppfattning, men inte riktigt till en mer vetenskaplig förklaring utan de har gått från sin tidigare förklaringsmodell till att inte riktigt kunna förklara vad som händer vid evolution.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript. Härtill 3 uppsatser.

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall.  Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.

Begreppsatomismen lär oss att den metafysiska strukturen hos lexikala begrepp beror påbegreppens relation till yttervärlden men är oklar i hur denna relation förverkligas. Avsiktenmed denna uppsats är därför att utveckla en metafysisk tes för uppkomsten av begreppsligstruktur som också närmare visar hur lexikala begrepp förhåller sig till världen. Utredningenbestår i att jämföra två filosofiska positioner som står nära begreppsatomismen: å ena sidanPutnams externalism för naturliga typer och å andra sidan biosemantiken, här representeradav Dennett och Millikan. Genom att utgå ifrån Putnams tankeexperiment tvillingjord ochhans syn på strukturen hos lexikala begrepp nås slutsatsen att biosemantiken når längre av detvå. Men en närmare granskning visar att biosemantik i förening med principen om evolutiongenom naturligt urval ger att strukturen hos lexikala begrepp står i ett metafysiskt beroendetill framtiden och förverkligas retrospektivt, varvid retrospektiv begreppsatomism föreslås.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Gymnasieelevers förståelse av naturligt urval och fylogenetiska träd har undersökts genom en enkätundersökning med 223 elever på fyra gymnasieskolor i Sverige. Resultatet från studien visar att elever oftare svarar rätt på flervalsfrågor med evolutionära träd än på frågor som behandlar naturligt urval. Det skulle kunna vara för att de frågor (och svar) som tar upp naturligt urval har mer text, där den relevanta informationen måste kunna tas ut först från frågan och sedan från svarsalternativen för att kunna välja det rätta alternativet. Resultatet visar även att det inte finns något samband mellan elevernas förståelse av evolutionära träd och naturligt urval. Eleverna kan alltså förstå det ena (evolutionära träd) men behöver inte nödvändigtvis förstå det andra (naturligt urval) och vice versa. / High school students understanding of natural selection and phylogenetic trees has been tested through a survey of 223 pupils in four upper secondary schools in Sweden. The results of the study show that students more often choose the correct answer on multiple choice questions with evolutionary trees than on questions that address natural selection. One reason for this could be that the questions (and answers) that address natural selection have more text, where the students must be able to take out the relevant information first from the question and then from the answers, in order to be able to choose the correct answer. The result also shows that there is no connection between the students understanding of evolutionary trees and natural selection. The pupils can thus understand one (evolutionary trees) but do not necessarily need to understand the other (natural selection) and vice versa.

Denna studie handlar om elevers kunskap om evolutionära mekanismer och hur biologilärare utformar sin pedagogik för att stärka elevers begreppsmässiga förståelse. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i biologi vid två svenska gymnasieskolor. Studien lägger särskilt fokus på active learning-pedagogik och undersöker huruvida active learning kan främja elevers förståelse för evolutionära kärnbegrepp (variation, selektion och ärftlighet). Studiens resultat indikerar att de vanligaste missförstånden är att individer kan anpassa sig för att överleva, att begreppet fitness biologiska innebörd misstolkas samt en bristande förståelse för begreppet selektionstryck. Studien sätter förståelsen för evolutionära kärnbegrepp i relation till så kallade tröskelbegrepp som är utgör viktig förförståelse samt kognitiva biaser vilka utgör vanliga hinder för att kunna ta till sig kunskap om evolutionära mekanismer. Studien kontextualiserar active learning med närliggande didaktiska teoribildningar såsom Piagets begrepp ackommodera och det övre stegen i Blooms taxonomi. Ett resultat är att de lärare som själva har ett intresse av evolutionsundervisning i större utsträckning utvärderar sin undervisning och aktivt söker nya, mer illustrativa laborationer och övningar. Eftersom undervisningens utformning skiljer sig betydligt lärare emellan föreslås skapande av ett forum där evidensbaserade active learning- övningar kan tillgängliggöras för alla biologilärare. En active learning-laboration som baserat på forskning visat goda resultat beskrivs i detalj och jämförs ingående med en laboration genomförd av tre av de 5 intervjuade lärarna. Båda dessa laborationer utgör exempel på active learning-pedagogik, vilket skulle kunna utgöra en källa till inspiration som biologilärare kan använda för vidareutveckling av sin egen undervisning.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi.Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi.Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi. Eleverna anser att diagnostisk test med fördel kan införas så länge dessa används för kartläggning av elevernas förkunskaper, samt som ett verktyg för att ge dem individuellt stöd till vidare kunskapsutveckling. Trots att lärarna verkar ha skilda uppfattningar om inflytandet av den eventuella diagnostiska testen på undervisningens upplägg och arbetsformer, tycker samtliga att nivågrupperingar inte är någon givande arbetsform, en mer blandad kunskapsnivå i grupper är ett mer effektivt sätt att hjälpa de elever som har bristande förkunskaper. Dessutom räknas språk och läsförståelse som viktiga faktorer för lärandets framgång.