<p>I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet.</p>

I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet.

This master thesis aims to investigate and quantify the potential associated with increasing the usage of edible by-products as food for human consumption on the Swedish market. The main emphasis is on the Swedish production of offal and the obstacles that currently inhibit greater usage of these products as foods. The results indicate that the Swedish market for offal is limited. Only a small amount of the edible by-products that are produced in Sweden every year are consumed as foods and a considerable amount seem to be downgraded into animal feed or thrown away. The utilization of these products is restricted by economical, technical, legal, and cultural factors that all need to be taken into consideration. On the whole, large-scale slaughter plants seem to be more inclined to utilize these products effectively, as the profit from doing so increases proportionately to the produced volumes. Large-scale plants also generally have the option of exporting edible by-products for which there is no national demand. For small or medium-sized plants, the profits from utilizing these products are often small due to the limited domestic market and lack of export possibilities. Because of this, an increase in the Swedish offal consumption would most likely be beneficial to more effectively utilize these products and prevent edible by-products from being downgraded.

Skogsskövling och stora utsläpp av metangas, så ses nötköttsproduktionen av många idag. Tillsammans med kopplingar till hälsoproblem som cancer och hjärt-, kärlsjukdomar samt etiska djurrättsfrågor har nötköttet blivit ett omstritt ämne i media de senaste åren. Med den allt större medelklassen ökar efterfrågan på nötkött och idag släpper nötköttsindustrin i världen ut totalt 16% mer växthusgaser jämfört med 1977. I Sverige står nötköttsproduktionen för 3% av landets totala utsläpp av växthusgaser. Miljömedvetenheten och intresset för miljön är relativt stor i Sverige. En positiv inställning till att minska nötköttskonsumtionen finns idag hos allmänheten vilket är ett steg vi måste ta för att minska miljöpåverkan från nötköttet. Men det finns samtidigt andra åtgärder som kan minska påverkan från det nötkött vi producerar. Att välja en naturbetesproduktion minskar behovet av kraftfoder och bidrar till vårt öppna landskap med viktiga ekosystem och rekreationsområden. Att inkludera träd i beteshagarna kan sänka utsläppet av växthusgaser, mätt som koldioxidekvivalenter (CO2e), med ca 20 kg per kg kött. Skulle vi minska vår nötköttskonsumtion till 300 gram per person och vecka skulle vi kunna vara helt självförsörjande på nötkött och därmed inte bara kunna kontrollera utsläpp av växthusgaser men även djurhållning och kemikalieanvändning inom branschen. / Deforestation and massive methane gas pollution is the way many people think of beef production today. Together with connections to health issues such as cancer and heart disease and animal rights, beef has become a controversial subject in media over the last years. The demand for beef is growing together with the growing middleclass and today the beef industry globally releases 16% more greenhouse gas compared in 1977. In Sweden, beef production stands for 3% of the country’s total greenhouse gas emissions. Environmental awareness and the interest for environmental questions are relatively high in Sweden. A positive attitude of lowering beef consumption is seen in Sweden, which is a step we need to take to lower the environmental impact from. There are also other important factors to lower the environmental impact from beef produced in Sweden.  Beef production mainly based on grazing on natural pastures lowers the need of concentrated feed and contributes at the same time of the maintenance of the open landscape, with their specific ecosystems and recreational zones. To include trees in pastures can lower the greenhouse gas emission, measured as carbon dioxide equivalents (CO2eq), with 20 kg per kg beef. To be self-sufficient we would need to lower our beef consumption to 300 grams per person and week and thereby not only control greenhouse gas emissions but also animal husbandry and use of chemicals within the industry.

Denna studies syfte är tudelat. Jag ämnar beskriva och analysera olika etiska uppfattningar av matproduktion baserad på djur och dagens köttindustri. Tre olika produktionsformerundersöks. Dessa är fabriksuppfödning, human konventionell köttproduktion och ekologisk köttproduktion. Utöver att beskriva och definiera dessa undersöks olika sätt att etiskt rättfärdiga dessa produktionsformer. I studien analyseras och jämförs de etiska resonemangen för att tydliggöra likheter och skillnader. Jag avser att kritiskt granska de olika moraliska positionerna och de resonemang som ligger till grund för dessa i syfte att diskutera huruvida de är moraliskt hållbara. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad utmärker dessa treolika produktionsformer? Vilka moraliska uppfattningar innehas av de som förespråkar respektive produktionsform? Hur berättigas dessa uppfattningar? Överensstämmer de moraliska resonemangen med företrädarnas beskrivningar av sin produktionsform? Är dessa moraliska positioner och de etiska resonemang som rättfärdigar dem moraliskt hållbara?

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers. The three farmers in this study got many positive remarks regarding sustainability. There are still things to improve but on the whole many positive things were observed, e.g. use of natural grazing areas, maintenance of biodiversity, minor use of fertilizers and pesticides, use of land (pasture/leys) that otherwise would not be used for production of human food for direct consumption (e.g. grain) since the land is not suitable for that. To sum up the results from the consumer group, what can be seen is that the municipality is trying to improve their consumption patterns and that they have good intentions. They try for example to decrease their portions of meat and reduce their waste, they further try to implement days with only vegetarian food. On the other hand are the emissions from each pupil still too large if IPPC’s climate goal of a total of 1-2 ton CO2e emissions per person per year is to be reached. The consumers in Dalarna have the possibility, looking at things from a sustainable point of view, to choose a fine beef meat product (depending on how it is produced) from the neighbourhood. This is due to the fact that the producers in the study got many positive remarks regarding the sustainable indicators. It can therefore be considered positive if the municipality would support this production a thereby procure beef meat from the neighbourhood. The municipality must however change their consumer patterns and buy an amount of beef meat that can be considered sustainable. / Dagens utsläpp av växthusgaser plus all övrig miljöpåverkan människor ger upphov till kan orsaka bestående förändringar på vår jord. Insikten om att vårt handlande kan komma att få ödesdigra konsekvenser har lett fram till att begreppet hållbar utveckling har skapats. Det är ett begrepp som innehåller de tre stödpelarna ekonomi, social och miljö och med det menas att alla tre aspekter måste tas hänsyn till och fungera för att någonting ska anses hållbart. Kött är en produkt som har stor påverkan på miljön, både i from av höga växthusgasutsläpp, men även i form av övergödning, försurning och stor markanvändning. Nötkött har extra hög klimatpåverkan på grund av att nötboskap, som är idisslande djur, släpper ut stora mängder metan då de bearbetar sin föda. På grund av den här vetskapen har diskussionen om hur mycket och vad för sorts kött som ska konsumeras blivit högaktuell. Vad som är viktigt då frågan angående kött diskuteras är att skilja på produktion och konsumtion av kött. Produktion är det lantbrukaren arbetar med och konsumtion är vad vi konsumenter utför. En stor konsument i Sverige är den offentliga sektorn. Kommuner som en del av den offentliga sektorn har möjligheter att ta en ledande roll och vara ett föredöme för hur konsumtionen av kött borde se ut. Det övergripande syftet med den här studien är att studera hållbar köttproduktion och den offentliga sektorns köttkonsumtion i Dalarnas län i Sverige. Indikatorer för att bedöma hållbarheten i köttproduktion respektive köttkonsumtion togs fram. Dessa indikatorer applicerades sedan på några få utvalda fall, belägna i Siljansbygden i Dalarnas län. Då Dalarna är en region som i huvudsak lämpar sig för vallodling valdes tre lantbrukare med nötköttsgårdar ut för att representera producentledet. Konsumenten representerades av en kommun i Dalarna. Deras upphandlingar av kött plus vad de serverar i kommunens skolor utvärderades. Tio sammanfattande indikatorer för köttproduktion och sju för köttkonsumtion togs fram och gårdarna och kommunen utvärderades genom att intervjuer genomfördes med de tre lantbrukarna samt kostchef och upphandlingsansvarig på kommunen. Köttproduktionen (de tre fallgårdarna) fick utifrån de framtagna indikatorerna många positiva anmärkningar gällande hållbarhet även om förbättringar fortfarande är önskvärda. Positiva aspekter som observerades var exempelvis användningen av naturbeten, vilket i sin tur leder till bevarande av biologisk mångfald, liten användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel, användning av marker (betesmarker/vallar) som annars inte skulle användas för produktion av humanföda för direkt konsumtion (ex. spannmål) då markerna inte lämpar sig för det etc. Konsumenten, den offentliga sektorn, arbetade också för att bli mer hållbara, de försökte införa vegetariska dagar, liksom at minska portionsstorlekarna av kött. De arbetade även aktivt med att minska sitt svinn. Trots det var utsläppen av växthusgaser per elev högre än vad som krävs för att nå IPCC:s uppsatta klimatmål om 1-2 ton CO2e per person och år. Att minska köttintaget är önskvärt liksom att de väljer de kött de konsumerar med omsorg. Vad som kan konstateras är att konsumenterna i Dalarna har möjlighet att välja ett bra nötköttsalternativ ifrån närområdet sett ur hållbarhetssynpunkt (beroende på hur köttet är producerat). Detta baseras på fallgårdarnas positiva resultat avseende hållbarhet i studien. Det kan därför anses positivt om kommunen stödjer den här produktionsformen och därmed upphandlar nötkött ifrån närområdet. Kommunen har möjlighet att öka hållbarheten i sin köttkonsumtion genom att ändra sina matvanor och begränsa sina köttinköp till en hållbar mängd.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förändrad köttkonsumtion samt köttproduktion framställs i svensk media genom att analysera debattartiklar. Empiriskt material är insamlat från Mediearkivet Retriever i de största dags- kvällstidningarna i Sverige och Östergötland. Studien är gjord utifrån en kvalitativ textanalys där olika teman har identifierats och analyserats utifrån frågorna; Hur förhåller sig olika aktörer till en förändrad köttkonsumtion och köttproduktion? Hur ramas perspektiven in och hur kopplas de till varandra? Hur kan denna debatt förstås ur ett miljöperspektiv? Utifrån denna studie kunde en konsensus identifieras kring att köttkonsumtionen och köttproduktionen är en viktig fråga och att det behövs en förändring. Det råder dock oenigheter om hur detta problem ska adresseras. / The aim of this study is to investigate how the meat consumption and meat production is presented in Swedish media by analyzing debate articles. The empirical data is collected from Mediearkivet Retriever and limited to the biggest newspapers in Sweden and in Östergötland. The method used is qualitative text analysis and thematic analysis where the following questions were asked: How do different stakeholders view a change in meat consumption and meat production? How are the perspectives framed and how are they connected to each other? How can this debate be understood from an environmental perspective? From this study, a consensus is identified where meat consumption and meat production is an important question and that a change is necessary. There are, however, conflicts regarding how this issue should be addressed.

Jordbruket är en sektor som står för en stor del av vår klimatpåverkan där animalieproduktionen bidrar med ungefär 15 %, främst från idisslare. För att minska klimatpåverkan kan klimatberäkningar utföras för att hitta möjligheter till förbättring. Dessa beräkningar är komplexa med stora osäkerheter. Studien syftar till att utvärdera två verktyg, Cool Farm Tool (CFT) och Vera, för beräkning av klimatpåverkan från gårdar med idisslare. Utvärdering skedde utifrån precision och hur väl resultatet redovisas utifrån gårdarnas möjlighet att använda resultatet för att identifiera förbättringsmöjligheter. Verktygen diskuterades också utifrån användarvänlighet. För utvärdering utfördes beräkningar i verktygen för tre system, en mjölk- och två nötköttssystem. För jämförelse utfördes egna beräkningar utifrån ett livscykelperspektiv. Resultatredovisningen analyserades utifrån egna och klimatrådgivares upplevelser. Även ett eget förslag till resultatredovisning redogörs. Resultaten från beräkningarna blev 1,1–1,2 kg koldioxidekvivalenter per liter fett och proteinkorrigerad mjölk och 8,6–8,7 kg koldioxidekvivalenter per kg levandevikt för djur till slakt för mjölkkor, 11–12 kg koldioxidekvivalenter för djur till slakt från nötsystemet med uppfödning av mjölkraskalvar som inte används för rekrytering och 14–17 kg koldioxidekvivalenter för köttsystemet med dikor. Skillnaderna mellan de två verktygen beror främst på skillnader i ”global warming potentials” och beräkningar av emissioner från fodersmältning, gödselhantering och foderproduktion. Vera har en stor fördel i att det använder svenska beräkningsmetoder och därmed är mer anpassat för svenska gårdar. Den är också flexibel då det finns schabloner som ofta går att ändra. CFT går snabbare att använda och det går att hantera bristfällig data till viss del. Vera redovisar resultatet på flera sätt med möjlighet att upptäcka områden för förbättring. CFT redovisar inte lika detaljerat. Vera skulle behöva minska tiden som går åt till att leta och lägga till produkter medan CFT skulle kunna öka sin flexibilitet och resultatredovisning. / The agricultural sector stands for a large part of our contribution to climate change where the livestock stands for about 15 %, mostly from ruminants. To reduce the climate impact climate calculations can be executed to find possibilities for improvements. These calculations are complex with great uncertainties. The purpose of the study was to evaluate two tools, Cool Farm Tool (CFT) and Vera, for climate calculations from farms with ruminants. The precision and how well the results are presented to identify improvement opportunities were evaluated. The tools ease of use where also discussed. For evaluation, calculations were performed with the tools for three systems, one milk system and two beef systems. For comparison, own calculations were performed with a life cycle perspective. The presentations of the results were analysed from own and advisor experiences. A suggestion for presentation of the results is also presented. The results from the calculations became 1.1–1.2 kg carbondioxide equlivents per litre fat and protein corrected milk, 8.6–8.7 kg carbondioxide equlivents per kg live-weight for slaughter from meat from milking cows, 11-12 kg carbondioxide equlivents from meet from the beef system with breeding of milk breed calves that don’t get used for replacement, and 14-17 kg carbondioxide equlivents for the beef system with suckler cows. The differences between the tools are mostly depending on different global warming potentials, calculations of emissions from enteric fermentation, manure management and feed production. Vera has a great advantage in using Swedish calculation methodes and therefore more suitable for Swedish farms. It is also flexible since there are standard values that mostly can be changed. CFT is faster to use and it can manage limitations in data at some level. Vera presents the results in several ways with the possibility to discover areas for improvement. CFT does not present the results in the same detail. Vera needs to limit the time needed to look for and ad products while CFT needs to improve the flexibility and presentation of results.

Studien behandlar köttproducenternas egna åsikter och tankar kring miljömärkningaroch ekologisk produktion. Tidigare studier har främst behandlat konsumenten och dennes attityd gentemot certifieringar och producenterna har befunnit sig i bakgrunden som tysta åskådare. Nu får producenterna kliva fram ur periferin och själva dela sina tankar och åsikter kring varför man väljer, eller inte väljer, att märka sitt kött. Studien är kvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Producenterna är samtliga belägna i Norrland och producerar lamm, nöt eller griskött. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre köttproducenter upplever certifieringsprocessen och hur denna process bedöms i förhållande till att ha en certifierad produktion samt hur producenterna kommunicerar sina hållbarhets åtaganden i ett CSR kontext om man inte använder sig av miljömärkningar. Det visade sig att majoriteten av producenterna hade en generellt negativ inställning till certifieringsprocessen, den ansågs vara för krånglig och kostsam; i vissa fall var det inte ens möjligt att certifiera sin produktion med anledning av det geografiska avståndet. Många såg inte något potentiellt mervärde i att ha en certifierad produktion som CSR-verktyg utan kommunicerade hellre sina hållbarhets åtaganden med kunden direkt. Majoriteten av producenterna hade ett högt hållbarhetsengagemang och åtagande men kommunicerade inte nödvändigtvis detta utåt, och inte med hjälp av miljömärkningar. Beslutet gällande att certifiera sin produktion eller inte hade i stor utsträckning att göra med det geografiska området och de begränsningar detta kunde innebära såväl som kostnad och den generella misstron på mervärde som följd av miljömärkningar. Ämnet är komplext och det finns många slutsatser men generellt gäller det att mindre producenter inte anser sig behöva miljömärka sitt kött då konsumenten i stor utsträckning vet vilka värderingar och hållbarhetsåtaganden den aktuella gården har, de potentiella fördelarna väger inte upp för komplexiteten i processen. Man använder sig främst av direktkommunikation för att förmedla sina åtaganden och därför finns ingen större nödvändighet för en extern märkning. / This study deals with meat producers' own opinions and thoughts regarding eco-labels and organic production. Previous studies have mainly dealt with the consumer and their attitude towards certifications and the producers have been put in the background as silent spectators. Now the producers can step out of the periphery and share their thoughts and opinions about why they choose, or choose not to, label their meat. The study is qualitative and the interviews are semi-structured. The producers are all located in northern Sweden and produce lamb, beef or pork. The purpose of the study was to find out how small meat producers experience the certification process and how this process is assessed in relation to having a certified production and further how producers communicate their sustainability commitments in a CSR context if they do not use eco-labels. It turned out that the majority of producers had a generally negative attitude towards the certification process, it was considered too cumbersome and costly; in some cases it was not even possible to certify their production due to the geographical distance. Many producers did not see any potential added value in having a certified production as a CSR tool, but rather communicated their sustainability commitments with the customer directly. The majority of producers had a high sustainability commitment, but did not necessarily communicate this to the outside world, and not with the help of eco-labels. The decision regarding whether or not to certify the production had a great deal to do with the geographical area and the limitations this could entail as well as cost and the general mistrust in possible added value due to the eco-labels. The subject is complex and there are many possible conclusions, but in general it seems that smaller producers do not consider it necessary to label their meat as the consumer to a large extent knows what values and sustainability commitments the farm in question has. They mainly use direct communication to convey their commitments and therefore sees no need for an external branding in the form of certification. The potential benefits do not outweigh the complexity of the process.