I takt med att medvetenheten om klimatförändringar ökar hos konsumenter höjs också kraven på transparens hos företag. Det är därför viktigt för företag att arbeta med att kunna redovisa klimatpåverkan hos sina produkter. Syftet med detta arbete var att redovisa företaget Astrid Wilds ullfleecetröjas ekologiska hållbarhet i ett hållbarhetskvitto som innefattar plaggets klimatpåverkan under hela dess livscykel. För att genomföra undersökningen utfördes de två första faserna i en livscykelanalys; mål och omfattning och inventeringsanalys. Data för att göra beräkningar samlades in via intervjuer, litteraturstudier och genom beräkningar via DHL:s verktyg Carbon calculator. För att titta på förslitningen av plagget gjordes ett ICI pilling box test där tröjans benägenhet att skapa noppror och ytludd utvärderades enligt ISO 12945-4. Resultatet visade på ett totalt koldioxidavtryck på 9,75 kg koldioxidekvivalenter, en energiåtgång på 84 MJ och en vattenanvändning på 1024 liter samt att plagget nopprar en hel del redan tidigt i testprocessen men att nopprorna sedan faller bort och att plagget då går mot sitt ursprungliga utseende. Arbetet i stort utfördes med metoder som är väl vedertagna inom området hållbarhet av textilier och valet av beräkningsmetod för transporternas koldioxidutsläpp byggdes på vetskapen om att DHL anlitas som speditör. Resultaten bygger på ett antal antaganden som gjorts med bakgrund av litteraturstudier och tidigare analyser av liknande plagg, men också på faktiska värden från producenter. Detta arbete har skapat en grund för fortsatt analys av fleecetröjans hållbarhet och kan användas som underlag vid fortsatt kartläggning. / <p>Betyg 2021-07-05</p>

Trots att svensk ull är ett biobaserat, lokalt producerat och återvinningsbart material med stor cirkulär potential, kasseras mer än hälften av den svenska ullen som en biprodukt från köttindustrin. Den främsta orsaken är bristen på infrastruktur för inköp, produktion och storskalig insamling samt avsaknaden av standardiserade klassificerings- och kvalitetssäkringsmetoder. År 2023 publicerades den första svenska ullstandarden som en del av The Swedish Wool Initiative för att etablera ett nationellt klassificeringssystem som bygger på tio olika kvalitetstyper från A till I och syftar till att skapa ett gemensamt språk, möjliggöra storskalig insamling och kvalitetssäkring av svensk ull. Trots införandet av denna standard kvarstår flera utmaningar, såsom bristen på praktisk validering och standardens träffsäkerhet vilket leder till osäkerhet längs värdekedjan och produktionskomplikationer. Syftet med studien är att undersöka om ullen från tre svenska ullinsamlingar korrekt kan klassificeras enligt deras egen bedömning. Genom att noggrant granska och analysera ullen utvärderas hur väl den överensstämmer med den nya ullstandarden och hur ull från samma kvalitetstyp skiljer sig mellan leverantörerna. Analysen omfattar fiberkarakerisering baserad på parametrar som fiberlängd, finhet, krusighet, färg, vegetabiliskt material och tvärsnitt. Slutligen används statistiska metoder, inklusive ANOVA, för att identifiera spridning och signifikanta skillnader mellan de undersökta ullsorterna. Resultaten visade på att samtliga ullsorter faller under kvalitetstyp E enligt standardens intervall, men vissa resultat sträcker sig utanför intervallen. En ullsort (Ö1) avvek betydligt i krusighet och kunde potentiellt klassificeras annorlunda om krusighet var en parameter i standarden. Trots stora spridningar i parametrar som finhet, krusighet och fiberlängd, samt färg och vegetabiliskt material, visade ANOVA-analyser ingen signifikant skillnad mellan de olika ullinsamlingarna. Den observerade variationen inom insamlingarna var större än mellan dem, vilket tyder på stor variation i svensk ull utan tydliga skillnader mellan insamlingarna. / Despite being a bio-based, locally produced, and recyclable material with significant circular potential, more than half of Swedish wool is discarded as a byproduct of the meat industry. The main reasons for this are the lack of infrastructure for procurement, production, and large-scale collection, as well as the absence of standardized classification and quality assurance methods. In 2023, the first Swedish wool standard was published as part of The Swedish Wool Initiative to establish a national classification system based on ten different quality types from A to I. This initiative aims to create a common language, enable large-scale collection, and ensure the quality of Swedish wool. Despite the introduction of this standard, several challenges remain, such as the lack of practical validation and the accuracy of the standard, leading to uncertainty along the value chain and production complications. The purpose of this study is to investigate whether the wool from three Swedish wool collections can be correctly classified according to their own assessment. By carefully examining and analyzing the wool, the study evaluates how well it conforms to the new wool standard and how wool of the same class differs between suppliers. The analysis includes fiber characterization based on parameters such as fiber length, fineness, crimp, color, vegetable matter, and cross-section. Finally, statistical methods, including ANOVA, are used to identify the distribution and significant differences between the wool types studied. The results showed that all wool types fall under quality type E according to the standard's intervals, but some results extend beyond these intervals. One wool type (Ö1) deviated significantly in crimp and could potentially be classified differently if crimp was a parameter in the standard. Despite large variations in parameters such as fineness, crimp, fiber length, color, and vegetable matter, ANOVA analyses showed no significant difference between the different wool collections. The observed variation within collections was greater than between them, indicating a large variation in Swedish wool without clear differences between the collections.

Denna uppsats syftar att utröna om indikationer på produktion av animalprodukter kan observeras i det osteologiska materialet från fastigheten Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. Dessa produktioner kan vara kött-, mejeri- eller ullproduktion. Undersökningen ämnar även ge en inblick i den dåtida ekonomin genom handeln med animalprodukter. I den osteologiska analysen används ålders- och könsbedömningar samt artidentifiering för att skapa en bild av fördelningen i materialet. Resultaten från analysen har sedan tolkats ur ett ekonomiskt perspektiv för att dra slutsatser kring handeln med och betydelsen av animalprodukter. Resultaten visade att nötkreaturen sannolikt har använts för både mejeri- och köttproduktion. Fåren har troligtvis främst använts för produktion av ull, men även kött. Svinen har enbart fötts upp för sitt kött. Utöver detta dras slutsatsen att varupengar sannolikt varit en viktig del av ekonomin på platsen. Slutligen konstateras det att denna typ av undersökningar ger en unik inblick i det dåtida vardagslivet genom kosthållning och sysselsättning. / This thesis aims to deduce whether indications of the production of animal products can be observed in the osteological material from the property Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. These productions can consist of meat-, dairy- or wool production. It also aims to provide an insight into ancient economy through the trade in animal products. In the osteological analysis age and sex assessment as well as species identification are used to establish a pattern of distribution. The results from the analysis have then been interpreted from an economic perspective to draw conclusions about the trade in and importance of animal products. The results showed that the cattle have likely been used for both dairy and meat production. The sheep were probably mainly used to produce wool, but also meat. The pigs were raised solely for their meat. In addition to this, it’s concluded that commodity money likely was an important part of the economy at the site. Lastly, it’s stated that this type of research provides a unique insight into everyday life through dietary choices and occupation.