I takt med att medvetenheten om klimatförändringar ökar hos konsumenter höjs också kraven på transparens hos företag. Det är därför viktigt för företag att arbeta med att kunna redovisa klimatpåverkan hos sina produkter. Syftet med detta arbete var att redovisa företaget Astrid Wilds ullfleecetröjas ekologiska hållbarhet i ett hållbarhetskvitto som innefattar plaggets klimatpåverkan under hela dess livscykel. För att genomföra undersökningen utfördes de två första faserna i en livscykelanalys; mål och omfattning och inventeringsanalys. Data för att göra beräkningar samlades in via intervjuer, litteraturstudier och genom beräkningar via DHL:s verktyg Carbon calculator. För att titta på förslitningen av plagget gjordes ett ICI pilling box test där tröjans benägenhet att skapa noppror och ytludd utvärderades enligt ISO 12945-4. Resultatet visade på ett totalt koldioxidavtryck på 9,75 kg koldioxidekvivalenter, en energiåtgång på 84 MJ och en vattenanvändning på 1024 liter samt att plagget nopprar en hel del redan tidigt i testprocessen men att nopprorna sedan faller bort och att plagget då går mot sitt ursprungliga utseende. Arbetet i stort utfördes med metoder som är väl vedertagna inom området hållbarhet av textilier och valet av beräkningsmetod för transporternas koldioxidutsläpp byggdes på vetskapen om att DHL anlitas som speditör. Resultaten bygger på ett antal antaganden som gjorts med bakgrund av litteraturstudier och tidigare analyser av liknande plagg, men också på faktiska värden från producenter. Detta arbete har skapat en grund för fortsatt analys av fleecetröjans hållbarhet och kan användas som underlag vid fortsatt kartläggning. / <p>Betyg 2021-07-05</p>

Ull är en populär fiber och förekommer ofta i mattproduktion. Med hjälp av livscykelanalyser visar ullen vara en av de fibrerna som ligger i toppen av de material som har högst koldioxidutsläpp. Dock finns det en problematik vid beräkning av miljöpåverkan inom ullproduktionen som kan bidra till ett orättvist resultat. Trots det kvarstår faktumet att det finns förbättringar inom ullproduktionen samt att det är viktigt att ta vara på den ullen som annars skulle gått till förbränning. I samarbete med mattföretaget Rugvista undersöker denna studie hur implementering av 60% återvunna fibrer i mattgarn påverkar kvalitén med en målsätting att få in ull i ett cirkulärt flöde. Genom att undersöka detta spanns ett garn med 60% återvunnen ull och 40% konventionell ull på en E-spinner. Syftet var att garnet skulle nå upp de krav som Rugvista ställer på deras garn. Båda garnerna handvävdes därefter i en tvåskaftsbindning med ett inslagsripsutseende och i samma struktur för de skulle kunna bli jämförda med varandra under samma förutsättningar. Garnerna gick därefter igenom ett dragprovstest och de vävda proverna utsattes för ett modifierad martindaletest. Utifrån dragprovstestet påvisade de tillverkade garnet att de krävdes högre kraft för att nå brottspunkten, då majoriteten av protoypgarnerna klarade en kraft på 3500 cN, vilket var max kraften för Rugvistas garn. Dock gick det att se en större variation på brottpunkten till skillnad från Rugvistas garn som var mer enhetligt i deras resultat. I det modifierade martindaletestet gjordes en visuell bedömning på det vävda proverna efter dem hade blivit utsatta för 15 000 varv. Där påvisades referensmaterialet ett bättre resultat då den bevarade sitt utgångs utseende medan prototypen fick noppbildning redan efter 3000 varv samt släppte ifrån sig betydligt mer fibrer. Slutsatsen av studien blev att utifrån testningen visade prototypen att den inte möter den kvalitén som Rugvista ställer på sina mattor. Utmaningen är den korta fiberlängden hos de återvunna ullfibrerna som lätt lossnar från garnet. Studien visar även att de möjligt att tillverka ett tillräckligt starkt garn för att väva mattor i men att det krävs ytterligare forskning för att produktanpassa det till garnets förutsättningar. / Wool is an admired fiber and is frequently utilized in carpet production. According to life cycle analyses (LCA), wool shows to be one of the fibers that ranks highest in carbon dioxide emissions. However, there are challenges when calculating the environmental impact of wool production that contributes to an unfair result. This does not negate the reality that there are some areas within the wool life cycle that needs enhancement, especially when it comes to the utilization of wool that would otherwise have gone to incineration. This study, conducted in collaboration with the carpet company Rugvista, examines how 60% recycled wool fibers in carpet yarn affects the quality with the aim of getting wool into a circular economy. By investigating this, a yarn with 60% recycled wool and 40% conventional wool was spun on an E-spinner. The objective was to produce a yarn that meets Rugvista's quality standards. Both yarns were later handwoven in a weft-faced plainweave structure to allow for a fair comparison. The yarns underwent a tensile strength test, and the woven samples were subjected to a modified Martindale abrasion test. The results from the tensile test, showed that the manufactured yarns required a higher force to reach the breaking point, as the majority of the prototype yarns could withstand a force of 3500 cN, which was the maximum force for Rugvista's yarns. However, the breaking points of the manufactured yarns had a greater variation, unlike Rugvista's yarn, which demonstrated a more consistent result. In the modified Martindale test, visual assessments of the woven samples were conducted after 15 000 cycles. The reference material, Rugvista’s material, retained its original appearance, while the prototype developed a pilling surface after only 3000 cycles and released a remarkable amount of more fibers. The study concluded that the prototype did not meet Rugvista's quality standards for carpets. The primary challenge is the short fiber length of the recycled wool, which tends to detach from the yarn. While the study demonstrates the possibility of producing sufficiently strong yarn for carpet weaving, further research is necessary to optimize the product according to the yarn's characteristics.