• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur ska en köttfärssås smaka? : Klimatpåverkan, sensoriska egenskaper och hälsoaspekter ur ett måltidsekologiskt perspektiv

Östberg Rundqvist, Maj 2013 (has links)
Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald.   Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext.   Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung. C-uppsatser
2

Vattenavtryck i konventionell och ekologisk produktion. En jämförande studie av svenska råvaror i en hamburgare. The water footprint in conventional and organic production - A comparative analysis of Swedish raw materials in a hamburger.

Haenel, Nathalie, Sandberg, Josefin 2015 (has links)
På senare tid har koldioxidavtryck och det ekologiska fotavtryck som vi människor lämnar efter oss fått större uppmärksamhet. Vattenavtryck är däremot något som i Sverige inte förekommer lika frekvent i olika medier. Definitionen på vattenavtryck är den mängd vatten som konsumeras för att producera en vara eller tjänst i alla processens ingående delar och finns dolt i den färdiga produkten. För att ur vattensynpunkt beräkna påverkan av en process finns en mängd olika vatten-avtrycksmetoder. Hoekstra och Hung (2002) introducerade under tidigt 2000-tal konceptet Water Footprint, vattenavtryck. År 2010 publicerade de en global standard för beräkning av vatten-avtrycket hos en process, produkt, producent eller konsument som idag används världen över av olika organisationer och verksamheter. Med fokus på nötfärsbiffen syftar studien i denna rapport till att beräkna och utvärdera vattenavtrycket hos en konventionell och en ekologiskt framställd hamburgare, med målet att kvantifiera och jämföra den relativa betydelsen av de olika produktionsstegen. Att göra en analytisk bedömning av ineffektiva processer och kritiskt granska data samt beräkningsmetoden är även en del av målet. Platsspecifika data kunnat användas för att åstadkomma ett trovärdigt resultat genom att studera en konventionell och en ekologisk gård. För att presentera ett jämförbart värde för en hel hamburgare har resultat från tidigare publikationer använts. Resultaten visar att vattenavtrycket av en konventionell hamburgare är ungefär hälften så stort som för en ekologisk och samma resultat gäller för enbart nötfärsbiffen. Nötköttet står för den betydande delen då vegetabilierna i snitt endast utgör cirka 5 % av det totala vattenavtrycket. Att räkna på vattenavtryck är en komplicerad process där många parametrar hanteras. Valet av data är avgörande då felen i beräkningarna ackumuleras i varje steg. Även om metoden är en förenkling av verkligheten kan vi konstatera att resultaten pekar på att en utveckling mot en lägre köttkonsumtion är nödvändig för att minska miljöpåverkan. The carbon- and ecological footprint due to human activities has in later years gained more attention. In the Swedish media however the water footprint is not as commonly heard of. The definition of a water footprint is the amount of water consumed within the different steps of production of goods and services, the embedded water in the final product or service. There are different methods to calculate the water consumption and water footprint in production in order to measure environmental impact from a water perspective. During the early 21st century Hoekstra and Hung (2002) introduced the concept of water footprint and in 2010 a global standard was published. This study means to calculate and analyze the water footprint of a conventional and organically produced hamburger, with the aim to quantify and compare the relative importance of different production steps focusing on the beef. To evaluate the ineffective processes and the calculation method as well as critically review data are also part of the purpose. Two specific farms have been examined to achieve site specific data on conventional and organic meat production. Some results from previous official publications have been used to fill in data in order to enable analysis of a complete hamburger. The result shows that the water footprint of the conventional hamburger is approximately half of the organic one, with the same results showing regarding the ground beef. In both cases the water footprint of the vegetables constitutes about 5 % of the total. Calculating the water footprint is a complicated process with many parameters to consider. The selection of data is crucial due to errors in data accumulating in every step of the calculating process. Ever though the method is a simplification of reality we conclude that the results are pointing to the importance of a higher awareness of the environmental impact of meat consumption.
3

Analys av blått och grönt vattenfotavtryck för nötkött från ICA:s sortiment Analysis of blue and green water footprint for two types of beef from ICA

Magnusson, Simon 2010 (has links)
ICA vill utveckla sitt miljöarbete i vattenfrågor. Denna rapport syftar till att öka medvetenheten hos ICA om verksamhetens miljöpåverkan genom att analysera vattenfotavtrycket – vanligen kallat Water Footprint – för ett livsmedel. Vattenfotavtryck är ett verktyg inom miljösystemanalys som används för att kartlägga sambandet mellan produktion och konsumtion av produkter och vattenanvändning. Studien visade att vattenfotavtrycken är ungefär 14 500 liter/kg och 16 500 liter/kg för svensk respektive irländsk nötfärs. Ursprunget till fodret samt vilka sorters vatten som används visade sig vara avgörande för vilka konsekvenser vattenfotavtryck ger upphov till. Utvärdering av de negativa konsekvenserna är en genomgående svårighet med vattenfotavtryck, en lösning kan vara att relatera vattenfotavtryck till den lokala vattenstressen samt hushållens vattenkonsumtion. ICA is one of the leading companies in retail trade in northern Europe and is established in Sweden, Norway and the Baltic countries. ICA is interested in developing the business environmental management by taking into account water-related issues. The purpose of this study is to illuminate the link between company activities of ICA and water use, by applying the tool of water footprint. It is an environmental systems analysis tool that was developed by Professor Arjen Y. Hoekstra at University of Twente and the Water Footprint Network and it is mainly used to calculate the consumption of fresh water that is linked to the consumption of a product. The water footprint concept covers three different types of water; blue, green and grey water, where the green water is rain water, blue water is fresh water and groundwater, and grey water is a theoretical volume of water consumed as a consequence of emission of pollutants. In this study, the blue and green water footprint of Swedish and Irish minced beef has been analyzed. The results showed that the total water footprint of Swedish minced beef is about 14 500 liters per kg, of which about 14 200 liters is green water and 200 liters is blue water. About 98% of the water footprint is domestic since the majority of feed materials origins from Sweden. The total water footprint of Irish minced beef is about 16 500 liters per kg, of which about 15 000 liters is green water and 1 500 liters is blue water. Approximately 21 % of the total water footprint is external due to imports of water intense feed materials. Assessing the environmental and social impacts of the water footprint showed to be difficult because they are multidimensional. As an example, the consequences of a relatively small water footprint in countries with extremely scarce water may be severe, while a much larger water footprint in countries such as Sweden has a relatively small impact. In order to identify water footprints with the potential of causing major environmental and social impacts, data on regional water stress and water availability was used. For example, total household water consumption in water scarce Pakistan is about 58 liters per person and day, roughly 10 times lower compared to the U.S. This water is almost equivalent to the water footprint (52 liters per kg) in Pakistan caused by the production of Irish minced beef. The analysis section also showed that there are substantial difficulties in comparing water footprints of foods in order to identify products with minimum environmental impact. This has two main reasons: First, green water, i.e. evapotranspiration, is a part of the natural cycle of water which varies regionally. Secondly, foods are not always comparable, because different foods provide different nutrients. One solution would be to compare foods on the basis of a common denominator, e.g. animal based foods could be compared on the basis of protein content.

Page generated in 0.0329 seconds