<p>High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are now</p><p>threatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure that</p><p>these people will have enough food without compromising the needs of future generations</p><p>will be a demanding task for politicians and decision makers. is paper has shown that</p><p>Havanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis that</p><p>occurred aer the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed. But wrongly handled, they might create a disaster for thousands of poor people.</p>

High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are now threatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure that these people will have enough food without compromising the needs of future generations will be a demanding task for politicians and decision makers. is paper has shown that Havanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis that occurred aer the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed. But wrongly handled, they might create a disaster for thousands of poor people.

<p>Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ”konsumentglappet” urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ”The ABC-model of attitudes” och som analysunderlag används positionering och valkriterier. Strukturerade kvantitativa intervjuer utfördes på 140 konsumenter. Undersökningen visar att konsumenter har en positivare attityd till KRAV och Rättvisemärkt jämfört med Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk och väljer därmed i större utsträckning att köpa produkter med dessa symboler. De främsta förklaringarna till glappet är troligen att etik och miljöhänsyn idag inte är viktiga valkriterier vid köp av livsmedel. Glappet kan kanske minskas om symbolerna marknadsförs och framhålls i butik, om de blir mer trendigt att handla etiskt och miljömärkt samt om konsumenter får en större kunskap om de bakomliggande motiven till dessa typer av certifieringar.</p><p> </p>

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ”konsumentglappet” urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ”The ABC-model of attitudes” och som analysunderlag används positionering och valkriterier. Strukturerade kvantitativa intervjuer utfördes på 140 konsumenter. Undersökningen visar att konsumenter har en positivare attityd till KRAV och Rättvisemärkt jämfört med Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk och väljer därmed i större utsträckning att köpa produkter med dessa symboler. De främsta förklaringarna till glappet är troligen att etik och miljöhänsyn idag inte är viktiga valkriterier vid köp av livsmedel. Glappet kan kanske minskas om symbolerna marknadsförs och framhålls i butik, om de blir mer trendigt att handla etiskt och miljömärkt samt om konsumenter får en större kunskap om de bakomliggande motiven till dessa typer av certifieringar.

To produce enough food for a growing population, soil remediation is crucial unless more forests are to be cleared to make way for agriculture land. Finely ground rocks have been proposed as a soil amendment for highly weathered soils. In Chontales, Nicaragua most of the forest has been converted to cattle pasture. In fertile soils, crop agriculture is more lucrative per unit of area than cattle grazing, but the low nutrient content of Chontales soils makes it uneconomic. The purpose of the study was to examine whether incorporation of rock dust is a sustainable way to increase the fertility in Chontales and thus can be part of a strategy that encourages farmers to adopt crop agriculture as an alternative to animal husbandry. A field experiment was conducted in which basaltic rock dust and compost was applied to soil for cultivation of common beans. Three sustainability parameters were analyzed and the diffusion potential of the proposed technology was assessed. The experiment failed to confirm the positive result obtained in previous studies on yield in similar soils and no correlation between pest resistance and rock dust applications was found. The failure to produce a confident result on yield was partly due to a leaf hoppers invasion and harm caused by intruding calves into the experiment site. Rock dust was found to be typically free of toxic agents and little environmental damage is associated with the practice, provided that the source of extraction is close to the application site. The relative disadvantage in terms of social prestige and incompatibility with the current cattle oriented production system were found to be the main obstacles for diffusion of the technique in Chontales.

Dagens matproduktion har fått ökad uppmärksamhet kring hur den kan anpassas för att försörja en växande befolkning, utan att negativt påverka klimatet. Att ställa om till ekologiskt är en presenterad lösning och politiker på nationell och europeisk nivå har satt tydliga mål och åtgärder gällande ekologiskt jordbruk, dels om andelen ekologiskt jordbruk, dels om hur det ska uppnås. En åtgärd EU presenterat är ekodistrikt, som är ett geografiskt område där flera aktörer i livsmedelskedjan hållbart förvaltar de lokala resurserna genom ekologiska metoder och principer. Det har lett till ökad uppmärksamhet för redan befintliga ekodistrikt samt till etableringar av nya ekodistrikt, däribland det första svenska ekodistriktet i landskapet Södermanland, “Ekodistrikt Sörmland”. Rapportens syfte är att ge ökad förståelse för vad som definierar samt möjliggör ekodistrikt samt studera förutsättningar som finns för etableringen av Ekodistrikt Sörmland. I rapporten genomfördes en litteraturstudie om ekodistrikt med bland annat en tematisk analys där relevanta faktorer för etablering av ekodistrikt identifierades: “myndigheter och organisationer”, “bottom-up tillvägagångssätt”, “kultur och turism”, samt “jordbruksmöjligheter”. Även en fallstudie om Ekodistrikt Sörmland utfördes som inkluderade en litteraturstudie med en kompletterande intervju. Resultatet visade att ekodistrikt bygger kring dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och i Europeiska kommissionens definition av ekodistrikt framgår det att lokala resurser ska förvaltas hållbart i ett ekodistrikt. Mat i ekodistrikt ska produceras från ekologiska gårdar som minskar påverkan på miljön, jordbruket ska bli lönsamt genom nya marknadsmöjligheter och det sociala kapitalet stärks genom att ekodistrikt främja ökad sysselsättning på landsbygden. Möjligheten att etablera ekodistrikt skiljer sig mellan områden och olika förutsättningar kräver olika tillvägagångssätt. Tillgängliga litteraturen hänvisade till första etablerade ekodistriktet, Biodistretto Cilento, som anses som ‘best practice’ för ekodistrikt idag. Resultatet tyder på att det finns indikatorer som i generella fall tyder på goda förutsättningar att etablera ekodistrikt, men att dessa kan variera utefter lokala förutsättningar. Bilden som erhölls kring frågan vad möjliggör ekodistrikt är att ekodistrikt förlitar sig på kommunikation nerifrån och uppåt - från bönder till beslutsfattare, lokala samarbeten aktörer emellan mot annars icke identifierade gemensamma mål, samt innovativa lösningar och system utefter lokala förutsättningar och ekologiska principer. Ekodistrikt Sörmland planeras att omfatta landskapet Södermanland, bestående av Södermanlands län och södra delarna av Stockholms län. Vid rapportens tidpunkt var inte samtliga kontaktade. Ekodistriktet är del av och delfinansieras av ett treårigt EU-projekt. Initiativtagarna för ekodistriktet vill åstadkomma ett hållbart matsystem som baseras på Södermanlands lokala resurser och att öka allmänhetens kunskap om ekodistrikt. I nuläget är 21 procent av Södermanlands totala jordbruksareal ekologiskt och allmänheten har ett tidigare intresse för ekologiskt och lokalproducerat mat, vilket tyder på områdets potential för utveckling av ett ekodistrikt. Däremot det tidiga stadiet i etableringsprocessen, är det svårt att avgöra i denna rapport huruvida verksamheten kommer att fungera. Resultatet diskuteras därefter utefter de identifierade faktorer i relation till Ekodistrikt Sörmland, samt i vilken mån de kan appliceras och generaliseras på kommande ekodistrikt. / The current state of food production faces challenges, as to how it can be adapted to the increase in the global population, without the least impact on the earth's climate. The given course of action is an organic transition in order to achieve sustainable farming. One course of action, presented by the EU, are biodistricts (Swedish: ekodistrikt), a geographical area wherein stakeholders in the value chain sustainably co-manage the local resources through organic farming principles. EU’s recognition has enabled an increased focus on already established biodistricts, as well as the establishment of new ones, including the first Swedish biodistrict in the region of Södermanland, called "Ekodistrikt Sörmland". The purpose of this report is to provide an increased understanding of what defines and enables biodistricts, as well as to study the conditions for establishing a biodistrict in the region of Södermanland. This was achieved through a literature review on biodistricts, wherein thematic analysis was applied and revealed relevant factors for establishing ecodistricts: “authority and organization”, the “bottom-up approach”, “culture and tourism” and “agricultural capacity”. A case study on Ekodistrikt Sörmland was also performed, which included a complementary interview. The report findings showed that biodistricts are founded on the three dimensions of ecological, social and economic sustainability, through decreased environmental impact, increased market opportunities, and an increase in the local social capital through increased employment opportunities in the countryside. In identifying enabling factors for establishing a biodistrict, findings revealed that local conditions for establishment can vary widely, but that different conditions call for different solutions. Biodistricts rely on the bottom-up approach, wherein farmers communicate their needs to authority, and local cooperationco-management is encouraged through discussion, towards otherwise unidentified common goals, via innovative solutions and organic farming principles. Ekodistrikt Sörmland will include the region of Södermanland: Södermanland county and the south part of Stockholm county, as part of a 3 year EU financed project, wherein the founders aspire to create a sustainable food-system based on local resources and educational principles. As 21 % of the agricultural area in Södermanland is organic farmland, alongside a popular culture of environmental awareness and organic food, the area seems promising for the future development of the biodistrict. It is however too early to speculate on the inner workings of the district, as it is in its early planning phase. Conclusively, the identified enabling factors are discussed in relation to Ekodistrikt Södermanland.

<p>Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands.</p><p>Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility.</p><p>Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly.</p> / <p>Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav.</p><p>Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande.</p><p>På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.</p>

Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands. Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility. Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly. / Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav. Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande. På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.

Studien behandlar köttproducenternas egna åsikter och tankar kring miljömärkningaroch ekologisk produktion. Tidigare studier har främst behandlat konsumenten och dennes attityd gentemot certifieringar och producenterna har befunnit sig i bakgrunden som tysta åskådare. Nu får producenterna kliva fram ur periferin och själva dela sina tankar och åsikter kring varför man väljer, eller inte väljer, att märka sitt kött. Studien är kvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Producenterna är samtliga belägna i Norrland och producerar lamm, nöt eller griskött. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre köttproducenter upplever certifieringsprocessen och hur denna process bedöms i förhållande till att ha en certifierad produktion samt hur producenterna kommunicerar sina hållbarhets åtaganden i ett CSR kontext om man inte använder sig av miljömärkningar. Det visade sig att majoriteten av producenterna hade en generellt negativ inställning till certifieringsprocessen, den ansågs vara för krånglig och kostsam; i vissa fall var det inte ens möjligt att certifiera sin produktion med anledning av det geografiska avståndet. Många såg inte något potentiellt mervärde i att ha en certifierad produktion som CSR-verktyg utan kommunicerade hellre sina hållbarhets åtaganden med kunden direkt. Majoriteten av producenterna hade ett högt hållbarhetsengagemang och åtagande men kommunicerade inte nödvändigtvis detta utåt, och inte med hjälp av miljömärkningar. Beslutet gällande att certifiera sin produktion eller inte hade i stor utsträckning att göra med det geografiska området och de begränsningar detta kunde innebära såväl som kostnad och den generella misstron på mervärde som följd av miljömärkningar. Ämnet är komplext och det finns många slutsatser men generellt gäller det att mindre producenter inte anser sig behöva miljömärka sitt kött då konsumenten i stor utsträckning vet vilka värderingar och hållbarhetsåtaganden den aktuella gården har, de potentiella fördelarna väger inte upp för komplexiteten i processen. Man använder sig främst av direktkommunikation för att förmedla sina åtaganden och därför finns ingen större nödvändighet för en extern märkning. / This study deals with meat producers' own opinions and thoughts regarding eco-labels and organic production. Previous studies have mainly dealt with the consumer and their attitude towards certifications and the producers have been put in the background as silent spectators. Now the producers can step out of the periphery and share their thoughts and opinions about why they choose, or choose not to, label their meat. The study is qualitative and the interviews are semi-structured. The producers are all located in northern Sweden and produce lamb, beef or pork. The purpose of the study was to find out how small meat producers experience the certification process and how this process is assessed in relation to having a certified production and further how producers communicate their sustainability commitments in a CSR context if they do not use eco-labels. It turned out that the majority of producers had a generally negative attitude towards the certification process, it was considered too cumbersome and costly; in some cases it was not even possible to certify their production due to the geographical distance. Many producers did not see any potential added value in having a certified production as a CSR tool, but rather communicated their sustainability commitments with the customer directly. The majority of producers had a high sustainability commitment, but did not necessarily communicate this to the outside world, and not with the help of eco-labels. The decision regarding whether or not to certify the production had a great deal to do with the geographical area and the limitations this could entail as well as cost and the general mistrust in possible added value due to the eco-labels. The subject is complex and there are many possible conclusions, but in general it seems that smaller producers do not consider it necessary to label their meat as the consumer to a large extent knows what values and sustainability commitments the farm in question has. They mainly use direct communication to convey their commitments and therefore sees no need for an external branding in the form of certification. The potential benefits do not outweigh the complexity of the process.