No description available.

Syftet har varit att på uppdrag av Periallo identifiera vad kunder tycker är viktigast ur ett säkerhetsperspektiv. Detta har skett genom att besvara frågorna vad som är viktigt för konsumenterna ur ett säkerhetsperspek-tiv när de handlar av små e-handelsföretag och vilka säkerhetslösningar samt betallösningar som är relevanta för små e-handelsföretag. Vi har även undersökt om det är värt för ett litet e-handelsföretag att investera i en certifiering. Arbetet har kartlagt betallösningar, säkerhetslösningar och certifieringar med hjälp av en kritisk litteraturstudie och med en enkät, det vill säga en kvantitativ metod. Resultatet av undersökningen har visat att de flesta kunderna känner sig trygga när de handlar på Internet. Den säkraste betallösningen anses vara faktura, medan de populäraste betalsätten är konto/kreditkort och direktbetalning. Utöver det har undersökningen också visat att det är viktigare för mindre och okända e-handelsföretag att tydligt visa vilka säkerhetslösningar de använder sig av gentemot de stora och kända företagen trots att de flesta av deltagarna inte var medvetna om vilka säkerhetslösningar som finns för att skydda företag och konsument. / The purpose of this study is, on behalf of Periallo, to identify what it is that customers consider to be of greatest importance from a security perspective. This has been conducted from the answers given by consumers when asked a question concerning what they deem to be important from a security perspective when they shop from small e-commerce companies. In addition, a consideration has also been given to the security and payment solutions that are relevant to small e-commerce companies. An examination has also been conducted as to whether it is worth a small e-commerce company investing in a certification. In this work, payment solutions, security solutions and certifications have been identified by means of a critical literature review and a questionnaire, which is a quantitative method. The results of the study have shown that the majority of customers feel that it is safe to shop online. The most secure payment solution is considered to be an invoice, while the most popular payment methods are debit/credit cards and direct payment. In addition, the study has also shown that it is more important for a small and unknown e-commerce company to properly reflect upon the security solutions that they use against the large and well-known companies, even though, the majority of the participants in this study, were not aware of the security solutions available to protect companies and consumers.

Fastighetsbranschen står för ca 20% av alla utsläpp av växthusgaser och 40% av all världensenergiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigtatt se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska derasmiljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbetefokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra dennacertifiering mot LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersökaincitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt femintervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt iNollCO2-certifieringens pilotprojekt. Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 ochLEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt böranvändas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskadmiljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessahar ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp skall uppnås inom ett eller flerafokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig avNollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagenhaft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet ochatt företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt medNollCO2-certifieringen. Hinder har varit det omfattande arbetet som krävts för att få allaparametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hosmaterialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varitatt incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten avcertifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade avatt lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder. Paralleller dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitamentoch hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldrecertifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, dåprojekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt för att kunna dra slutsatser omNollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningenhar nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är merlönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED- certifieringen. Skillnaden mot dentidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkarha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.Inställningen till att välja nya miljöcertifieringar i byggbranschen har varit positiv, trots dehinder som finns mot att certifiera. Genom att delta som pilotprojekt har aktörerna fåttmöjligheten att vara pionjärer i att förändra branschen, men också göra en skillnad förbyggbranschen genom att visa att det är möjligt att använda lösningar för att byggaklimatneutralt. / As the real estate sector is responsible for approximately 20% of the global greenhouse gasemissions and 40% of the world's energy consumption (RICS The World Built EnvironmentForum, 2019), it is crucial to find solutions to reduce environmentally unfriendly emissions.Environmental building certifications are often used to enable property owners to takemeasures against their building’s environmental impact and ensure that such impact continuesto be lowered. This bachelor’s thesis focuses on new environmental certifications, morespecifically NollCO2, developed by Sweden Green Building Council (SGBC). The authorshave chosen to compare the certification to more established certifications like LEED, and itsadd-on LEED Zero. Furthermore, the purpose is to determine the drivers and barriers forusing the NollCO2 certification, which is made through an interview study compiled fromfive interviews. The interviews were conducted during the spring of 2021 with peopleinvolved in pilot projects for the NollCO2 certification. Results of the comparisons show that there are a number of differences between NollCO2 andLEED, where the former has more demanding requirements to be approved and it amends thelatter. Compared to LEED Zero, the differences are not as noticeable, since they are similar inthe way that net-zero emissions are to be achieved within the chosen focus area of thecertification. The study also showed that there are more drivers than barriers for NollCO2 asa choice of certification for buildings. The drivers for the interviewees have been theirinternal environmental policies, the knowledge to be gained from the certification experienceand also the positive attention drawn from their work as a pilot project with NollCO2. Thebarriers have been extensive work to get the parameters within the certification correct, as thematerial suppliers generally do not offer the same information about the material’s climateimpact. Also, the opinion of the interviewees was that the industry is lacking the requiredknowledge of sustainable building solutions. Although, the view was shared that the drivershave shown to outweigh the barriers. The pilot projects for NollCO2 has progressed therequired development of the industry according to the interviewees. This was shown in thesupplier’s developed knowledge of sustainable building solutions and an interest to continueto offer the same environmentally friendly solutions to all future clients. In the thesis, parallels are drawn to prior research to identify the drivers and barriers for olderbuilding certifications. It is shown that the drivers to use a building certification outweigh thebarriers with the older certifications. The profitability aspect with using NollCO2 is alsodiscussed, since these projects clearly have higher production costs and lower maintenancecosts. Although, it is early to draw clear conclusions on whether the project is profitable ornot, since the pilot project buildings have yet to be completed. Prior research has shown thatolder certifications, for example LEED, have been profitable for property owners in general.A difference found in the comparison to prior research, is the impact of governmentregulations and policies in a property owner’s choice to certify their buildings. This impacthas not been identifiable in the conducted interview study for this report and needs moreresearch. The attitude towards new environmental building certifications has been positive throughoutthe interviews, despite existing barriers. The NollCO2 pilots are being part of an industryevolution and have acted as pioneers for the property industry. The pilots have also made animpact on the building industry by showing that it is possible to use climate neutral solutionswhen building.

The world is facing new challenges caused by global warming and is puttingpressure on governments, companies and the civil society to act fast. Like all industries, the wine industry is affected by climate change and wine producers are simultaneously struggling to stay viable while competing on a global market. To become sustainable, transparency is needed in the supply chain so that stakeholders and consumers can influence it. In this study, blockchain technology is investigated as a possible technology that can increase sustainability, transparency and over-all efficiency in the supply chain. The study is a case study and takes place in South Africa. The study takes the perspective of small and medium sized enterprises because they are a big part of the market and has not been researched in this area. Empirical data was collected through interviews, observations and secondary data and it was analyzed through thematic analysis. The results show that there is a lot of administrative work in the industry where compliance and certifications take a lot of time and effort. The smaller wineries, that often want to focus on making good wine, have a harder time with the administrative work since the same person might have several roles or functions in the business. The current traceability system is also one of the best in the world but is largely paper based. In the discussion it is shown that the industry has some elements that would be good for a blockchain system but the smaller producers would probably not dare to invest in such a system since they need improvements in quality or efficiency to stay viable and the technology required is expensive. The thesis concludes that the industry has some structures in place that would be a good base for a blockchain system. This could add an extra level of security and trust to the system. The implementation for the small-scale producers seems far away since the technological requirements are expensive. / De rådande klimatförändringarna ställer nya krav på företag att ta ansvar för sina utsläpp och miljöpåverkningar. Därför blir det allt mer vanligt för företag att medvetet öka hållbarheten i sina värdekedjor eftersom det också blir allt viktigare för stakeholders och konsumenter. För att kunna sätta press på företag krävs dock transparens och med komplexa värdekedjor kan detta vara svårt att skapa. Därför krävs nya teknologier som kan hjälpa företag att öka transparens, effektivitet och integritet. Blockchain-teknologi är en relativt ny teknologi som med sina decentraliserade egenskaper har potential att användas i värdekedjan för att öka hållbarhet och transparens. Denna studie undersöker just det genom en fältstudie i den Sydafrikanska vinindustrin. Det är in riktadpå främst små- och medelstora företag och inkluderar också industriorganisationer för att bidra med en holistisk bild av värdekedjan för vin. Genom intervjuer, observationer och sekundärdata samlades empirisk data in och analyserades med tematisk data-analys. Resultaten visade att små-och medelstora vinproducenter fäktas med mycket administrativt arbete och har svårt att vara ekonomiskt hållbara på en global marknad. Spårbarheten i Sydafrika fungerar utmärkt och därför finns det redan viss infrastruktur på plats i landet som skulle kunna vara en grund till att utveckla ett blockchain-baserat system för att öka säkerheten, transparensen och minska administrativa kostnader för de mindre företagen. Ifall ett blockchain-system skulle implementeras skulle det troligtvis inte drivas av de små företagen även fast de hade gynnats mest, utan av större företag med finansiell kapacitet.

Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet. Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring. Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part. / Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly. Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion. Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis. Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party. Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.

<p>Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet.</p><p>Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring.</p><p>Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis.</p><p>Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part</p><p>Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part.</p> / <p>Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly.</p><p>Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion.</p><p>Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis.</p><p>Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party.</p><p>Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.</p>

Att uppnå de globala målen är av vikt för en hållbar utveckling. Odugliga jordbruksmetoder utgör en stor del av de klimathot som planeten i stunden utsätts för. Det är av intresse att undersöka vilka hållbarhetsvinster som kan erhållas vid regenerativ bomull samt definiera begreppet. Regenerativ bomull definieras utifrån det faktum att bomullen är odlad i enlighet med regenerativa jordbruksmetoder. De regenerativa jordbruksmetoderna är således både en inställning samt praxis. Metodens fokus är att bevara samt förbättra planetens jordhälsa. En frisk jord bidrar till att biologisk mångfald, kolinlagring samt fotosyntesens fortgång ökar. Konventionella metoder vid bomullsproduktionen bidrar till att jorden utarmas vilket leder till en försvagad biologisk mångfald och drastiska klimatförändringar. I den konventionella andelen bomull ingår även BCI-certifierad bomull vilken anses som något bättre i jämförelse då den innefattar principer som skall gynna den hållbara utvecklingen. Det är dock enbart initiativ till förbättring som uppmanas och inga faktiska krav ställs. Ekologiskt odlad bomull genomförs enligt den odlingsmetod som ställer mer miljövänliga krav men den globala andelen utgörs enbart av 1%. För att sammanställa litteraturstudien har en bred informationsinsamling genomförts innehållande bland annat bomull, certifieringar, jordbruk, regenerativa jordbruksmetoder samt klimatpåverkan vid dåligt utfört jordbruk. Studien tar hänsyn till ekologiska, sociala samt ekonomiska hållbarhetsaspekter och resultatet återspeglas i en sammanställd tabell där de olika jordbruksmetodernas skillnader ställs mot varandra. Slutsatsen belyser att det finns svårigheter med att få jordbrukare att konvertera till de regenerativa jordbruksmetoderna. Svårigheterna ligger bland annat i de likheter på krav som ställs vid omställning till ekologiskt jordbruk. Då denna ej har uppgått till en procentuellt större andel globalt blir det svårt att inom tidsramen för Agenda 2030 få regenerativa odlingsmetoder att lyfta. Däremot är den regenerativa odlingsmetodens krav essentiella och tillsammans utgör de en del av lösningen på världens klimatproblem. Det regenerativa jordbruket har potential att bidra till hållbarhetsvinster genom att bland annat öka kolinlagringen i jorden och motverka klimathoten. En omställning i jordbrukspraxis som gynnar hållbar utveckling är av yttersta vikt. / Poor farming practices have a major impact on the environment. The current cotton production is environmentally unsustainable and to achieve the global goals, it is necessary to call for action. Included in the conventional grown cotton is BCI-cotton, these methods aim for a more environmentally friendly approach for farmers but does not include any requirements. Organically grown cotton sets certain requirements, but it does not exceed 1% globally. It is therefore of interest to investigate if regenerative cotton can obtain any sustainable profits. It is also of interest to define the concept of regenerative cotton. It is concluded that regenerative cotton is rather regenerative agriculture, and this is both an attitude and a suite of practices. The practical methods are based on the same biological components that create and maintain life on the planet. The utmost importance lies in the health of the soil. Healthy soil contributes to positive aspects including increased photosynthesis, storing carbon, and biodiversity. The literature study has been conducted to assemble information about cotton, organic certifications, regenerative farming practices, and environmental losses due to poor agriculture. The result is presented as a table which includes a comparison between the different agricultural practices and both ecological, social, and economic aspects are considered to the sustainable development. The major difficulties of converting to regenerative cotton lies in the similarities to convert to organic. It will be challenging for farmers due to the lack of knowledge for these new method’s positive aspects. It will be difficult to implement a major adjustment required within the timeframe for the 2030´s Agenda, but a shift towards sustainable development is necessary. The combined factors and requirements for regenerative agriculture are one solution to the climate change.

The textile industry is one of the most polluting industries worldwide with vast impacts on all three pillars of sustainability – ecology, society and economy. Recently there has been increased interest in improving sustainable practices in the clothing industry. These practices look to tackle the negative impacts from emissions, pollution and synthetic or man-madematerials (i.e. those made from fossil fuels). Popular approaches are transparency, supply chain traceability and product certifications. This research aims to evaluate these different approaches with a multi-criteria analysis using a developed evaluation framework and applying the framework at a case study at ASKET AB, a menswear brand from Sweden. Research included seven different certifications common in the clothing industry. Due to a different focus not on a product but rather on a company management level, one of the certifications is excluded in the evaluation process. To ensure the relevance of the framework, the common approaches in sustainability research of the Planetary Boundaries and the Doughnut Economy are combined with the United Nations Sustainable Development Goals (UN SDGs). Thus, the evaluation framework covers an environmental as well as a social dimension, including 18 impact categories in total. The evaluation results in a score for each certification according to the ranking per impact category for each certification. The results showed a clear advantage for certifications covering impact categories from the environmental as well as the social dimension. The results from the evaluation are accompanied by semi-structured interviews with seven experts from within the apparel and sustainability industry. The interviews support most of the findings from the literature research and evaluation. The combination of evaluation and interviews concludes that there is a necessity to take different factors into account before choosing a certain certifications scheme. There is no one fits all approach due to the fact that each organisation adopts its own sustainability practices. Key factors to take into consideration include values and focus areas of the company as well as the rigour of the certification. Consequently, depending on the circumstances, a combination of different certifications and ecolabels might be the best approach. The results are applied to a case study at ASKET AB, a Stockholm-based menswear brand focussing on high-quality and timeless wardrobe essentials. Applicability of different traceability approaches and certifications for ASKET considered different factors including limited monetary and personnel resources of a small- to medium-sized enterprise to a micro-company. Furthermore, a comparison to other approaches of supply chain traceability and transparent communication are taken into account in the assessment. Overall, a different focus depending on the supply chain processes is the most suitable option for ASKET since a full certification of the company, or specific products are not applicable at the current stage of the company. / Textilindustrin är en av världens mest förorenande industrier med stor påverkan på alla tre delar inom hållbarhet – ekologiskt, social och ekonomist. På senare tid har intresset för mer hållbara metoder inom klädindustrin ökat. Målet med dessa metoder är att minska de negativa effekterna från utsläpp, föroreningar samt material från fossila källor. Populära tillvägagångssätt inkluderar transparens, spårbarhet i leverantörskedjan och produktcertifiering. Denna studie utvärderar dessa tillvägagångssätt via en multikriterieanalys utförd med ett framtaget utvärderingsramverk. Studien innehåller sju, för klädindustrin, vanliga certifieringar varav en av dessa exkluderades i utvärderingsprocessen på grund av annat fokus. Ramverkets relevans säkerställs genom att kombinera de vanligaste metoderna i hållbarhetsforskning inom Planetary Boundaries och Doughnut Economy med FN:s mål för hållbarutveckling (FN:s SDGs). Därmed täcker utvärderingsramen såväl miljö- som sociala aspekter innehållandes 18 olika påverkningsbara kategorier. Utvärderingen ger varje certifiering en poäng enligt ranking per påverkningsbar kategori. Certifieringar innehållandes miljö- och sociala aspekter fick bästresultat. Utvärderingsresultaten åtföljdes av semistrukterande intervjuer med sju experter som stöder mestadels av litteraturforskningen och utvärderingen. Utvärderings- och intervjuresultaten visar vikten av att ta olika faktorer i beaktning innan ett certifieringsschema väljs. Dessa inkluderar företagsvärden, fokusområden samt kriteriets strikthet. Det existerar således ingen universell metod och i vissa fall kan en kombination av olika certifieringar och ekomärkningar vara den bästa metoden. Resultaten applicerades på en fallstudie hos ASKET AB, ett Stockholmsbaserat herrklädesmärke med fokus på högkvalitativa och tidlösa ”wardrobe essentials” (garderobsnödvändigheter). Tillämpbarheten av olika spårbarhetsmetoder och certifieringar för ASKET innehöll faktorer så som begränsade monetära- och personalresurser för ett litet till medelstort bolag till ett mikroföretag. I bedömningen beaktas även en jämförelse av andra tillvägagångssätt för spårbarhet i leveranskejdan och kommunikationstransparens. Sammanfattningsvis ärolika fokus beroende på leveranskedjeproncessen mest användbar för ASKET eftersom en fullständig certifiering av företaget eller en specifik produkt i nuläget inte är applicerbar.

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. / Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms.

<p>Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands.</p><p>Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility.</p><p>Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly.</p> / <p>Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav.</p><p>Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande.</p><p>På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.</p>