Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan.  Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar. Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.

Syftet & frågeställning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka användandet av kosttillskott bland gymnasieelever som går idrottsprogrammet sista året. Frågeställningarna är: - Vilka kosttillskott använder gymnasieelever som går idrottsprogrammet? - Vad fick gymnasieelever som går idrottsprogrammet att börja använda de här kosttillskotten? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilket genomfördes på fem gymnasieskolor i södra Sverige. I undersökningen deltog 164 gymnasieelever som går idrottsprogrammet. Datan analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Resultat Resultatet visar att majoriteten av gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energidrycker och sportdrycker av olika slag. Vanligaste bidragande orsaken till att de börjat med kosttillskott är för att de börjat träna på gym. Vänner och lag/gym- kamrater är också en stor orsak till att de börjat använda sig av kosttillskott.  Slutsats Gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energi och sportdrycker. Habitus kan inte förklara användningen av kosttillskott – däremot kan man förstå gymmen som fält där eleverna introduceras i att använda kosttillskott.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck. Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män. Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck? Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie. Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män. Femtiotvå procent av kvinnorna och 60 % av männen hade hört talas om erosionsskador på tänderna. Fyrtiofem procent av kvinnorna och 40 % av männen svarade att erosionsskador på tänderna är frätskador. Totalt svarade 32 % att de brukar konsumera sport/energidryck. Konklusion: Studien visade att deltagarna hade relativt låg kunskap om dental erosion.

Bakgrund: Försäljningen av energidryck har ökat med 160 % mellan 2009 och 2016, och konsumtion av energidryck bland ungdomar fortsätter att öka. Watt et al. (2023) diskuterar hur sociala medier, marknadsföring och reklam har en betydande påverkan på inköp av energidryck och har spelat en central roll för den framgångsrika lanseringen av energidrycken Prime.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumtionen av energidryck bland elever i årskurs 9 samt att undersöka orsak bakom deras konsumtion och deras inställning till att dricka energidryck i samband med idrottsaktiviteter.   Metod: En kvantitativ metod valdes för denna studie. Elever i årskurs 9 blev tillfrågade att besvara en webbenkät som utformades med avseende för studiens syfte. Studien genomfördes på två stycken olika skolor i mellersta Sverige och insamlad data presenteras deskriptivt.   Resultat: I den här studien dricker tjejer (n=44), killarna (n=41) och annat (n=5) energidryck någon gång i månaden och orsak till att första gången prova energidryck var att det var gott (n=41) och/eller en nyfikenhet att prova (n=39). Där den främsta orsaken till att de fortsatte att dricka energidryck var att de var gott (n=73). Fördelningen mellan tjejer och killar var över lag jämn på alla svarsalternativ vid konsumtion gånger/vecka och konsumtion per dag. Den vanligaste svaren om ungdomar drack energidryck vid idrottsaktivitet i skolan eller på fritiden var att de gjorde det ganska ofta (n=26) och orsaken var att öka på energinivån (n=54).   Slutsats: Studien visar att många ungdomar konsumerar energidryck regelbundet, vilket kräver en förståelse och hantering av deras konsumtionsbeteende. Ungdomar dras främst till energidrycker på grund av deras goda smak. Det är oroande att vissa ungdomar överkonsumerar energidrycker, vilket kräver åtgärder för att begränsa tillgången för dem. Många ungdomar kopplar energidrycker till idrottsaktiviteter och använder dem för att öka energinivån. Sammantaget pekar slutsatserna på behovet av en integrerad strategi för att hantera energidryckskonsumtion bland ungdomar.

Bakgrund: Konsumtion av sura livsmedel är en av de största riskfaktorerna för uppkomst av dentala erosioner. Tidigare studier har visat att dentala erosioner ökar hos idrottare samt att den åldersgrupp som konsumerar mest erosiv dryck är ungdomar. Syfte: Studera konsumtionen av energi- och sportdryck hos ishockeyspelare i juniorlag samt deras kunskap och attityd kring dentala erosioner. Metod: Juniorspelare i 2 ishockeyklubbar ombads medverka i en enkätstudie. Resultat: Av respondenterna brukade 70,7 % dricka energi- och sportdryck och 77,5 % konsumerade detta vid idrott. Ur elitlaget var det statistiskt signifikant fler som konsumerade detta vid idrottande. Av respondenterna uppgav 95,1 % att de konsumerade upp till två burkar/flaskor energi- och sportdryck dagligen. Slutsats: En stor del av juniorishockeyspelare konsumerar energi- och sportdryck vid idrottande. Majoriteten av deltagarna kände inte till om kopplingen mellan dentala erosioner och frekvent konsumtion. Avseende attityder var smärta och ändrad färg på tänderna de viktigaste faktorerna till förändrad dryckeskonsumtion. Statistisk signifikanta skillnader fanns mellan klubbarna avseende i vilken situation drycken intogs och attityd för att förändra konsumtionen. Vidare forskning inom området behövs för att kartlägga prevalens och riskfaktorer för dentala erosioner hos juniorishockeyspelare, såväl som andra idrottare, samt studier av större grupper för att öka reliabiliteten.

Sammanfattning Funktionella drycker är den dryckeskategori som ökat sin försäljning mest de senaste åren. Kategorin energidryck har sett en ökning i försäljningen med hela 44 procent från år 2014 till år 2017. Med den stora ökningen har också antalet varumärken ökat. Det betyder att konkurrensen ökat och företagen måste jobba hårdare för att ta marknadsandelar. Det gäller då att veta hur man ska nå ut till potentiella kunder. Företagen bör därför nå konsumenten tidigt under köpprocessen för att locka till sig potentiella konsumenters uppmärksamhet. Köpprocessen som gjordes av Engel et al. (1968), bestod av fem steg som konsumenten går igenom när ett köp görs. Det börjar med att ett behov eller ett problem som uppstår, efter det görs en informationssökning för att senare jämföra bland de alternativ av varumärken som finns. Konsumenten beslutar därefter om ett köp ska genomföras, och sedan inleds ett efterköpsbeteende. Denna reviderades sedan av Court et al. (2009) som la till steget lojalitets-loop, som sista steg och består därefter av sex steg. Vi har utgått från den utgick sedan från den reviderade köpprocessen för att undersöka om den gick att applicera på energidryckesbranschen. Syftet är att ta reda på hur konsumenter beter sig när de köper energidryck och vilka attribut som är viktiga för dem. Vi ska därför undersöka vad det är som påverkar köpprocessens olika steg vid köp av energidryck, samt vad som gör att en konsument väljer ett varumärke framför ett annat. Studien har en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv ansats. Den valda forskningsmetoden är kvantitativ med objektivism som ontologisk inriktning. Vidare för att besvara syftet med studien är den objektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. Vårt mål är att vara distanserade från de studerande och ska använda oss av ett objektivt ställningstagande. En webb-enkät med ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har genomförts på respondenter med ålder 18–35 som motiverades genom att det är åldersspannet som är den mest köpkraftiga åldersgruppen av energidryck. Enkäten genererade 240 svar som analyserats. Analysen och resultatet genomfördes genom att göra regressionsanalyser samt att titta konkret på de svar som getts av respondenterna, samt att vidare koppla de resultat vi fått till relevanta teorier vi valt att ta med i studien. Slutsatsen som framkommer syftar till att ge en bättre bild av vilka faktorer som påverkar den moderna köpprocessen vid köp av energidryck samt att förklara vad det är som gör att konsumenter väljer en energidryck framför en annan. Det framkommer att den moderna köpprocessen till viss del kan appliceras vid köp av energidryck samt att innehållet och smaken är det viktigaste attributen för konsumenten. Vidare köper många konsumenter energidryck på impuls i butiken, samt att konsumenterna som köper energidryck oftast är väldigt lojala och har ett vanebaserat köpbeteende.

ABSTRACT Date                                    2020-06-09 Level                                  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution    School of  Business, Society and Engineering, EST, Mälardalen University. Authors        Hodzic, Anisa                     & Monsefi, Nicki (98/11/06)                        (98/12/18) Title                                    The energy drink market - where are the gaps in the market?  Tutor                                  Aswo Safari Keywords       Positioning, competition, consumer behavior, branding, energy drink and establishment.  Questions  -                 How do new brands establish themselves in the energy beverage industry, in a competitive market?    -                 How are consumers purchasing decisions affected in connection with consumption of energy drinks? Purpose        The purpose of the study is to contribute to understanding how new brands establish themselves in the energy drink market. At the same time, the study will contribute to understanding how consumers purchasing decisions are affected when purchasing energy drinks. The benefit of the two research questions together is to contribute information about companies positioning strategies and consumers purchasing decisions. Method        A qualitative approach has been used in the form of two company interviews and two focus groups with six consumers in each focus group.  Conclusion   Due to a market that is undergoing rapid change and high competition, it is important for a new company on the market to obtain special product benefits on its products, that are different from the competitors'. It is also important to try to find a gap in the market. The brands that stand out to consumers in the market have a high popularity and a high reputation. Therefore, for a newly started brand, it becomes more important to invest its resources into increasing brand awareness. The market is past the time when “traditional” energy drinks, with a high sugar content, were popular. Instead, functional drinks are more popular nowadays among consumers. A functional drink with a varied taste range is highly appreciated by consumers, along with a functional drink with a cheaper price than those on the market. / SAMMANFATTNING  Datum                                2020-06-09 Nivå                                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola. Författare    Hodzic, Anisa                     & Monsefi, Nicki  (98/11/06)                       (98/12/18) Titel                                   Energidryckmarknaden - var finns hålen i marknaden?  Handledare Aswo Safari  Nyckelord      Positionering, konkurrens, konsumentbeteende, varumärke, energidryck och etablering. Frågeställning -                 Hur etableras nya varumärken inom energidryckbranschen, på en konkurrenskraftig marknad?  -             Hur påverkas konsumenters köpbeslut i samband med konsumtion av energidryck? Syfte               Syftet med studien är att bidra med förståelse kring hur nya varumärken etableras på energidryckmarknaden. Samtidigt ska undersökningen bidra med förståelse kring hur konsumenters köpbeslut påverkas vid köp av energidryck. Nyttan med de två forskningsfrågorna ska tillsammans bidra med information kring företagens positioneringsstrategier och konsumenters köpbeslut. Metod             En kvalitativ ansats har nyttjats i form av två företagsintervjuer och två fokusgrupper med sex konsumenter i varje fokusgrupp.  Slutsats           På grund av en marknad som befinner sig i en snabb förändring och hög konkurrens, är det viktigt att erhålla speciella produktfördelar på sina produkter som skiljer sig från konkurrenternas produkter på marknaden. Det är även viktigt att försöka hitta en lucka i marknaden. De varumärken som sticker ut för konsumenterna på marknaden har hög popularitet och en hög kännedom. För ett nystartat varumärke blir det därför viktigare att satsa på att öka varumärkeskännedomen. Marknaden är förbi tiden då “traditionella” energidrycker med en hög sockerhalt var populära. Istället är funktionsdrycker mer populärt i dagsläget bland konsumenter. En funktionsdryck med ett varierat smakutbud är högt uppskattat av konsumenter, tillsammans med en funktionsdryck med ett billigare pris än de som finns på marknaden.

SammanfattningBakgrund: Energidryck och andra drycker innehållande koffein är vanligt förekommande hos tonåringar i Sverige och andra delar av världen. Mängden koffein varierar beroende på vilken produkt som konsumeras. Det finns gränsvärden där drycker måste förses med varningstext om innehållet överstiger en viss koffeinhalt. Den rekommenderade gränsen för ett säkert dagligt intag av koffein för unga är 3 mg/kg kroppsvikt.Syfte: Syftet var att undersöka konsumtion av koffein hos elever i årskurs 9 samt undersöka om intag av koffein kan kopplas samman med upplevelsen av sömn och stress. Studien syftar också till att ta reda på varför ungdomar konsumerar koffeinhaltiga drycker som energidryck.Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på elever i årskurs 9 under lektionstid. Data bearbetades i programmet IBM SPSS Statistics version 26 och analyserades med hjälp av Chi-två, T-test eller Spearman`s sambandstest. Resultat: En majoritet av respondenterna konsumerade drycker innehållande koffein. Respondenternas upplevda antal sömntimmar var lägre än rådande rekommendationer för sömn bland åldersgruppen och en majoritet av respondenterna upplevde sig stressade. Sömn och stress gick inte entydigt att koppla samman med koffeinkonsumtion i undersökningsgruppen. Det fanns ett samband mellan hur många enheter koffeinhaltig dryck som konsumerades och antal sömntimmar, ju fler konsumerade enheter desto färre upplevda sömntimmar. Den främsta anledningen till att respondenterna valde att konsumera energidryck uppgavs vara smaken. Smaken var även den främsta anledningen att låta bli.Slutsats: Ungdomar känner sig stressade och sover för lite. En hög konsumtion av koffein kan förvärra känslor som oro och stress samt påverka sömn negativt. Vuxna som verkar kring barn och unga bör ha en ökad medvetenhet kring koffein, hur konsumtionen ser ut bland tonåringar och möjliga negativa konsekvenser av ett utbrett nyttjande. / AbstractBackground: Energy drinks and other caffeinated beverages are a common occurrence with teenagers in Sweden and other parts of the world. The amount of caffeine varies depending of what kind of beverage is consumed, when the amount exceeds a threshold it needs to be a warning sign. The recommended daily intake of caffeine for teenagers is 3 mg/kg bodyweight.Objective: The study intended to examine consumption of caffeinated beverages as well as the main reason of caffeinated beverage of 9th grade students in Swedish elementary school. Furthermore, the purpose is to examine the correlation between high caffeine consumption, sleeping patterns and stress levels.Method: The study was implemented through a web-based survey that the students had to answer during their school day. The data were processed by using the program IBM SPSS Statistics version 26, later on to be analyzed using a Chi-square test, T-test and Spearman´s rank correlation coefficient.Results: Most of the respondents consumed beverages containing caffeine on a regular basis. Said respondents also had lower perceived sleep quality measured in number of hours, as well as higher amounts of perceived stress. However, the study did not find any direct correlation between consumption of caffeinated beverages and sleep quality or stress. What the study did find was a correlation between the number of hours the respondents slept and the number of caffeinated beverages that they consumed. The main reason for general energy drink consumption was found to be preference of taste. The same reason was also found to be the main contributing factor why some chose not to drink any caffeinated beverages at all.Conclusion: Teenagers have problems with both stress and sleep. In addition, high consumption of caffeine can aggravate these problems. Finally, adults need an increased awareness about caffeine and the negative effects the consumption of caffeine has on teenagers.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program. Diskussion: Mer forskning behövs  för att säkerhetsställa studiens fynd och  för  att  statistiskt säkert kunna generalisera studiens fynd  till  övriga gymnasieskolor runtom i Sverige.  Slutsats:  Det kan finnas signifikanta skillnader i konsumtionen av sötsaker,  läsk, energidryck och snacks mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Den digitala omvandlingen har förändrat reklambranschen och konsumtionsbeteenden. Nästan alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier, och Instagram har blivit en central plattform för visuell marknadsföring. Samtidigt har konsumtionen av energidrycker ökat markant, vilket har väckt oro kring potentiella hälsorisker i samband med konsumtion.  Denna studie undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys hur svenska energidrycksföretag marknadsför sina produkter visuellt på Instagram. Syftet är att identifiera framträdande budskap och strategier för normalisering genom analys av visuella innehållselement, visuella attribut och hur hälsobudskap integreras i marknadsföringen. Undersökningen utförs genom en analys av instagramkontona för Nocco, Celsius, Clean drink och Latitude 65. Dessa företag har valts ut på grund dess väletablerade position på marknaden. Genom att analysera 30 bilder från respektive företag, strävar studien efter att ge en representativ översikt av företagens visuella strategier på Instagram. Sammanlagt omfattar urvalet 120 analysenheter.  För att besvara syftet ämnar studien att besvara följande tre forskningsfrågor:  Vilka typer av visuella innehållselement (produktbilder, livsstilsbilder, användargenererat innehåll,  etc. som används för att skapa en viss upplevelse eller kommunicera ett budskap till målgruppen)  speglar normaliseringen av energidryckkonsumtion? Vilka visuella attribut (färger, former, mönster och andra visuella element) är vanligast  förekommande i marknadsföringen av svenska energidrycker på Instagram? Hur integreras hälsobudskap eller varningar om energidrycker visuellt i marknadsföringsinnehållet på  Instagram?  Studien bygger på en teoretisk ram bestående av normaliseringsteorin, the elaboration likelihood model of persuasion (ELM) och social identity theory för att ge en djupare förståelse för fenomenet och dess implikationer. Normaliseringsteorin utforskar processen genom vilka beteenden och normer som blir vanliga och accepterade i samhället. Elaboration Likelihood Model (ELM) förklarar hur människor förhåller sig till och påverkas av övertygande budskap, medan social identity theory undersöker hur individers självbild och tillhörighet till olika grupper formar deras attityder och handlingar.  Tidigare forskning från olika källor, såsom Martin (2009), Schroeder (2005) och Lopez Frias (2020) används också för att fördjupa förståelsen för fenomenet ytterligare. Dessa studier har visat att visuell kommunikation spelar en central roll i marknadsföring och att energidrycksföretag ofta riktar sin marknadsföring mot unga via digitala plattformar, vilket kan påverka deras hälsoperspektiv och konsumtionsbeteende. 4 Resultaten av genomförd undersökning visar på en dominerande närvaro av energidrycker i bilderna som publicerats, ofta åtföljda av personer eller influencers för att normalisera konsumtionen och skapa en relationell koppling till målgruppen. Genom att framhäva starka färger i bilderna fångar företagen uppmärksamhet, medan bristen på tydliga hälsobudskap kan bidra till upprätthållandet av en positiv bild av produkterna. / The digital transformation has altered the advertising industry and consumer behaviors. Nearly all internet users in Sweden utilize social media, and Instagram has become a central platform for visual marketing. Concurrently, the consumption of energy drinks has significantly increased, raising concerns regarding potential health risks associated with consumption.  This study examines, through a quantitative content analysis, how Swedish energy drink companies visually market their products on Instagram. The aim is to identify prominent messages and normalization strategies through the analysis of visual content elements, visual attributes, and how health messages are integrated into marketing. The investigation is conducted by analyzing the Instagram accounts of Nocco, Celsius, Clean drink, and Latitude 65. These companies have been selected due to their well-established market position. By analyzing 30 images from each company, the study aims to provide a representative overview of the companies' visual strategies on Instagram. The total sample comprises 120 analysis units.  To address the aim, the study intends to answer the following three research questions:  What types of visual content elements (product images, lifestyle images, user-generated content, etc.,  used to create a particular experience or communicate a message to the audience) reflect the  normalization of energy drink consumption? What visual attributes (colors, shapes, patterns, and other visual elements) are most commonly  present in the marketing of Swedish energy drinks on Instagram? How are health messages or warnings about energy drinks visually integrated into marketing content  on Instagram?  The study is based on a theoretical framework consisting of normalization theory, the elaboration likelihood model of persuasion (ELM), and social identity theory to provide a deeper understanding of the phenomenon and its implications. Normalization theory explores the process through which behaviors and norms become common and accepted in society. The Elaboration Likelihood Model (ELM) explains how people engage with and are influenced by persuasive messages, while social identity theory examines how individuals' self-image and belonging to different groups shape their attitudes and actions.  Previous research from various sources, such as Martin (2009), Schroeder (2005), and Lopez Frias (2020), is also utilized to further deepen the understanding of the phenomenon. These studies have demonstrated that visual communication plays a central role in marketing and that energy drink companies often target their marketing towards young people via digital platforms, which can influence their health perspectives and consumption behavior. 6 The results of the conducted investigation indicate a dominant presence of energy drinks in the published images, often accompanied by individuals or influencers to normalize consumption and establish a relational connection with the audience. By highlighting strong colors in the images, companies capture attention, while the lack of clear health messages may contribute to maintaining a positive image of the products.