Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors träning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att träna på kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie använt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta då teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer på två unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors tränande tycktes begränsas i båda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rådande samhälleliga ideal. Detta visade sig tydligast på kvinnogymmet samtidigt som det är viktigt att notera att denna institution tycks utgöra en motreaktion på problem i unisexgyms manliga kultur. Vår slutsats är att unisexgymmen inrymmer begränsningar för kvinnors tränande men att en könsseparation i detta fall tycks avgränsa kvinnors möjlighet till idealbrytande och istället reproducera problematiken. / The aim of this study was to examine how women’s exercising is formed in different types of gym settings due to the increasing popularity of women only gyms. The study used symbolic interactionism as theoretic reference since it problematizes the taken for granted, a common view when it comes to gender differences. Participating observation was used to gather data at two unisex gyms and one women only gym. The result showed that women’s exercising was restrained in both settings due to their framing which appeared to reflect social ideals. This was most obvious at the women only gym though it is important to note that this institution seems to represent a counter reaction against the male culture at unisex gyms. The conclusion is that unisex gyms pose obstacles for women’s exercising, however, an alternative that provides gender segregation in this case seems to delimit women’s opportunity to diverge ideals and thus seems to reproduce the problem.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad och hur vuxna tränade på gym för att se om det fanns några skillnader som gick att relatera till kön. De frågeställningar som användes för att besvara syftet var: Vilken form av träning föredrog vuxna att ägna sig åt på gymmet? I vilken utsträckning styrketränade vuxna i gymmets öppna lokaler? Vilka muskelgrupper och redskap premierades i samband med vuxnas styrketräning? Hur mycket tid lade vuxna på träning? Föredrog vuxna att träna på egen hand eller tillsammans med andra? Samtliga frågeställningar analyserades utifrån om det skiljde sig mellan kvinnor och män. Metod: För att besvara studiens frågeställningar som grundade sig i ett allmängiltigt intresse genomfördes en kvantitativ undersökning via ett strukturerat frågeformulär. Det egenkomponerade formuläret baserades på tidigare forskning och innehöll övervägande slutna svarsalternativ. Urvalet resulterade i ett stickprov av totalt 140 deltagare; 86 kvinnor (61,4%) och 54 män (38,6%). Undersökningen genomfördes på en stor träningsanläggning med ett varierande utbud och undertecknad befann sig på platsen under insamlingen av data. Resultat: Det fanns könsrelaterade skillnader i hur vuxna tränade på gymmet. Männen tenderade att träna mer och de föredrog individuell styrketräning med fria vikter och maskiner. Kvinnorna deltog oftare i ledarledd gruppaktivitet och/eller använde sig av sin egen kroppsvikt eller övriga redskap så som bollar och gummiband i samband med sin styrketräning. Utöver det lade männen större fokus på att utveckla sin överkropp medan kvinnorna tenderade att prioritera sin underkropp. Slutsats: Kvinnor och män tränade olika på gym och med tidigare forskning som stöd kan detta, till viss del, antas bero på yttre faktorer så som normer och kroppsideal. Denna vetskap bidrar till möjligheter att skapa ett gynnande bemötande från träningsbranschens sida som kan neutralisera den, till synes, styrda uppfattningen om träning. Genom att anpassa miljön och bemöta individen på ett sätt som främjar ett könsneutralt beteende i samband med träning ökar chanserna till en hållbar och optimal utveckling på både det fysiska och mentala planet, oavsett om du är kvinna eller man.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar kvinnor till att träna på gym. Detta gjordes genom att besvara tre frågeställningar som formulerats utifrån syftet; Hur relaterar kvinnor sin gymträning till rådande kroppsideal? Hur resonerar kvinnor angående gymträning i relation till hälsa? Vilka interna och externa motivationsfaktorer ligger bakom kvinnors gymträning? För att besvara dessa frågeställningar och undersöka kvinnors träningsmotiv utformades en enkätundersökning som sedan genomfördes på 56 kvinnliga respondenter. Den kvantitativa undersökningen möjliggjorde framtagandet av statistiska samband och beräkningar som påvisar svaren på ovanstående frågeställningar. Studien bygger på en eklektisk teori som förenar teorier om inre- och yttre motivationsfaktorer med en teori om normer. Tidigare forskning på områdena motivation, kvinnor, träning och ideal har förutom ovanstående tagits i beaktning.   Den från enkätundersökningen erhållna empirin analyserades och tolkades med hjälp av studiens eklektiska teori där teorier om inre- och yttre motivation kombinerats med en teori om normer. Empirin visade att kvinnorna i den här undersökningen mestadels tränade som följd av inre motivation som fysiskt- och psykiskt välmående, förbättrad ork och uppfattningen av att träning är roligt. Däremot framkom också en annan aspekt som visar att de kvinnliga respondenterna upplever yttre motivationsfaktorer som krav och förväntningar vilket påverkar deras kroppsuppfattning samt relationen till träning negativt. Resultatet av den analyserade empirin visade även att inre motivation lägger grund för positiva spiraler gällande motivationsnivåer medan yttre motivation riskerar försätta individen i onda cirklar och leda till latent motivation. Dessutom visade resultatet att det förekom skillnader i motivationsfaktorer mellan yngre och äldre.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen. Det fanns inga signifikanta skillnader gällande vilka faktorer som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör mellan de individer som tränade flest och minst pass i veckan, eller mellan de med lång respektive kort tids medlemskap i gymkulturen. Slutsatsen av studien blev att det sociokulturella perspektivet styrks men motsäger tidigare forskning om gymkulturens ideal. Förslag på framtida forskning är att utföra en liknande studie i en större stad med fler informanter för att se om resultatet skiljer sig från denna studie.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. </p><p>De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.</p><p>De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft. Kroppsliga uppfattningar och upplevelser är starkt knutet till konstruktionen av informanternas identitet. Missade träningspass leder till exempel till att de känner sig misslyckade och ouppklarade mål leder många gånger till minskad självkänsla. Genom att disciplinera kroppen anser många av informanterna att de vinner framgång även på andra plan, exempelvis upplever de få ökad acceptans och uppmärksamhet av sin omgivning vilket i förlängningen även bidrar till att stärka deras självförtroende. Deras uppfattningar och tankar rörande kroppen skiljde sig även åt mellan könen</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen. Det fanns inga signifikanta skillnader gällande vilka faktorer som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör mellan de individer som tränade flest och minst pass i veckan, eller mellan de med lång respektive kort tids medlemskap i gymkulturen. Slutsatsen av studien blev att det sociokulturella perspektivet styrks men motsäger tidigare forskning om gymkulturens ideal. Förslag på framtida forskning är att utföra en liknande studie i en större stad med fler informanter för att se om resultatet skiljer sig från denna studie.

Tall fra helsedirektoratet viser at 15åringer i Norge er mer stillesittende enn aldersgruppene 20-64 år og 65-85 år (Larsen, 15.02.2012). I læreplanen for kroppsøving står det blant annet at “gode opplevelser i kroppsøving kan være med å legge grunnlaget for en fysisk aktiv og helsemessig livsstil for de unge.” (Utdannings- og forskningsdepartementet, 2006: 1). Dette kan tolkes som at kroppsøving er en måte for staten å øke elevenes fysisk aktivitetsnivå og dermed bedre befolkningens fysiske form og helsetilstand. Samtidig viser tidligere forskning at kroppsøvingsfaget opplever økende frafall og flere misfornøyde elever (Leknes, 2011). I denne oppgaven defineres skolen som en panoptisk institusjon og gjennom dette belyses følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdomsskolejenter disiplinering, overvåkning og kontroll i kroppsøvingstimene? Undersøkelsen består av intervjuer med åtte jenter fra en 8.klasse på en ungdomsskole i Trondheim. Begrepene disiplinering, overvåkning og kontroll hentes fra Foucault (2002a) og hans teorier om makt og det moderne samfunn. I tillegg til dette hentes også teori om normalisering fra Foucault (1999). Trivsel i kroppsøving tolkes som gode opplevelser i kroppsøving, og på bakgrunn av dette sammenlignes funn fra undersøkelsen med tidligere forskning om trivsel i kroppsøving. Analysene viser at jentene opplever kroppsøvingstimene til en viss grad preget av kontroll, overvåkning og sanksjoner. Samtidig opplever jentene mer frihet og mindre kontroll i kroppsøvingsfaget enn i andre fag på ungdomsskolen. Jentene opplever også at overgangen fra barneskole til ungdomsskole fører til mer disiplinering, overvåkning og kontroll, men dette ses på som en fordel av de fleste. Samtidig er det definitivt viktig for elevene å oppfattes som normal og ikke dumme seg ut. Funnene i oppgaven viser at alle jentene trives og at de trives best når de får være med på å prege det som skjer i kroppsøvingstimene, når de slipper å prestere alene foran alle, når de gjøre aktiviteter de liker, når det ikke er så viktig å prestere og når de får tilbakemeldinger på det de gjør. I tillegg er det viktig å gi elevene nok tid til å organisere dusjingen og skiftingen som de vil, slik at dette ikke blir en faktor som påvirker trivselen i kroppsøving i negativ retning. Oppgaven viser at så lenge prestasjonspress og følelsen av overvåkning begrenses, er det mulig å gjøre kroppsøving til et fag der flere har gode opplevelser.

Könsstereotyper om mäns och kvinnors olika färdigheter kan relateras till sport, då flera sporter anses könsmärkta. Idag tränar allt fler svenskar på gym-och fitnesscenter, vilket kan ses som positivt ur ett hälsoperspektiv. Inom träningsvärlden har gruppträning blivit en populär träningsform, främst bland kvinnor. Syftet med studien var att få en uppfattning om hur motionärer och instruktörer ser på instruktörsrollen och gruppträningsklasserna kopplat till könsstereotypt tänkande. I studien besvarade 204 motionärer och 45 instruktörer enkäter rörande instruktörsrollen och gruppträning. En mixad ANOVA visade att både män och kvinnor ansåg att de personliga och pedagogiska egenskaperna hos instruktören var viktigare än de utseendemässiga. Tidigare utpekade könsstereotypa attribut fick i denna studie låg skattning av samtliga motionärer. En interaktionseffekt påvisades gällande kön och enkätversion, de manliga motionärerna hade andra förväntningar på den kvinnliga instruktören än den manliga. Ingen könsmärkning skattades från motionärernas sida gällande gruppträningsklasserna. Vidare studier behövs för att kartlägga instruktörsrollen.

Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år.  De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt. De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft. Kroppsliga uppfattningar och upplevelser är starkt knutet till konstruktionen av informanternas identitet. Missade träningspass leder till exempel till att de känner sig misslyckade och ouppklarade mål leder många gånger till minskad självkänsla. Genom att disciplinera kroppen anser många av informanterna att de vinner framgång även på andra plan, exempelvis upplever de få ökad acceptans och uppmärksamhet av sin omgivning vilket i förlängningen även bidrar till att stärka deras självförtroende. Deras uppfattningar och tankar rörande kroppen skiljde sig även åt mellan könen

Gymbranschen i Sverige har det senaste årtiondet sett en stor tillväxt med fler aktörer som har gett sig in på marknaden, vilket har lett till att konkurrensen hårdnat betydligt. Denna uppsats undersöker hur större gymaktörer på marknaden arbetar med sina varumärken för att särskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymaktörerna i Uppsala utförs för att kartlägga vilken medvetenhet kring varumärket som finns, och hur aktörerna arbetar med att förmedla det. Informationsinsamlingen för studien har skett in i form av intervjuer med studieobjekten och en utomstående expert, samt analysering av aktörernas marknadsföringsmaterial. En modell har framtagits utifrån teorier som behandlar olika aspekter av ett varumärke, som sedan har legat till grund för analysen av det insamlade materialet. Resultatet indikerar att en medvetenhet om vikten av varumärket som konkurrensmedel finns hos aktörerna, och att de har en bakomliggande tanke med vad varumärket förmedlar. Dock uppstår en problematik med att forma ett varumärke som vänder sig till hela målgruppen, eftersom samtliga aktörer strävar efter att tilltala alla. Detta medför att en genomgående tanke med förmedlingen av varumärket i vissa fall blir bristfällig eller saknas.