Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors träning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att träna på kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie använt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta då teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer på två unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors tränande tycktes begränsas i båda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rådande samhälleliga ideal. Detta visade sig tydligast på kvinnogymmet samtidigt som det är viktigt att notera att denna institution tycks utgöra en motreaktion på problem i unisexgyms manliga kultur. Vår slutsats är att unisexgymmen inrymmer begränsningar för kvinnors tränande men att en könsseparation i detta fall tycks avgränsa kvinnors möjlighet till idealbrytande och istället reproducera problematiken. / The aim of this study was to examine how women’s exercising is formed in different types of gym settings due to the increasing popularity of women only gyms. The study used symbolic interactionism as theoretic reference since it problematizes the taken for granted, a common view when it comes to gender differences. Participating observation was used to gather data at two unisex gyms and one women only gym. The result showed that women’s exercising was restrained in both settings due to their framing which appeared to reflect social ideals. This was most obvious at the women only gym though it is important to note that this institution seems to represent a counter reaction against the male culture at unisex gyms. The conclusion is that unisex gyms pose obstacles for women’s exercising, however, an alternative that provides gender segregation in this case seems to delimit women’s opportunity to diverge ideals and thus seems to reproduce the problem.