No description available.

No description available.

Examensarbetet har utförts på Weland Lagersystem AB i Gislaved som tillverkar och säljer lagersystem. Företaget är en del i Welandkoncernen och ägs därmed av Weland AB. Arbetet handlar om att effektivisera konstruktionsprocessen på Weland Lagersystem AB, för produkten grenställ1. Konstruktionsprocessen består idag av ett flertal moment. Ett av dessa moment, som idag utförs manuellt och är tidskrävande, är skapande av geometriska modeller. Effektivisering av denna process, för produkten grenställ, är gjord genom automatisering.Två automatiseringsförslag togs fram och evaluerades för att finna det, i detta fall, bästa förslaget med hjälp av gjorda metoder som funktionsanalyser, investeringskalkyler och uppnåbarhetsgraden för respektive förslag. Likaså gjordes en implementering av automatiseringen för att uppnå tidsbesparingar och därmed ekonomiska vinster hos företaget Weland Lagersystem AB.Genomförandet av automatiseringen har till största del bestått av programmering i VBA (Visual Basic for Applications), som är synkroniserat med CAD (Computer Aided Design) programmet SolidWorks. Därför beskrivs en del utmaningar som har dykt upp under programmeringens gång. I resultatet presenteras investeringskalkylens nyttoeffekt tillsammans med en uppskattad jämförelse på hur enkelt det är att skapa funktionerna (som framgår i funktionsanalysen), för respektive lösningsförslag. Likaså dras sedan en slutsats kring vilket förslag som är bäst lämpad för Weland Lagersystem AB. Till sist visualiseras bilder med förklarande text för att visa utförandet av den färdiga automatiseringen. Slutligen kommer en slutsats kring automatisering överlag och hur vi tror den utvecklas i framtiden att dras. Likaså kommer olika vidareutvecklingsförslag på automatiseringen vi åstadkommit presenteras. Det kan innebära att göra automatiseringsprogrammet mer komplett samt integreras med andra moment i konstruktionsprocessen.

No description available.

Denna studie hämtar inspiration från en studie av Jenny Wiksten Folkeryd (2014) vars huvudsyfte var att bidra med ny kunskap om hur man kan studera och diskutera innehållsliga aspekter i elevers skrivande i lågstadiet. I studien uttrycks att det finns mycket lite forskning kring hur elever organiserar innehållet i sakprosatexter. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 6 organiserar innehållet i sakprosatexter från nationella proven, samt om det finns skillnader mellan texter som fått betyget E och betyget F samt mellan texter i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. I den kvalitativa innehållsanalysen har vi undersökt hur elever organiserar innehållet i texten utifrån mikro- och makroteman, om texterna har en röd tråd samt om texterna utvidgas genom en komplex eller enkel fördjupning av innehållet. I den kvantitativa analysen fördjupas analysen av hur satser utvidgas i elevtexterna genom att antal bindeord räknas. Studiens resultat visar att majoriteten av texterna har många teman, en röd tråd samt en komplex utvidgning. Den tydligaste skillnaden mellan texter som har fått betyget E (E-texter) och betyget F (F-texter) är att det bland F-texterna finns fler texter som har få teman. Mellan de texter som bedöms efter kursplanen i svenska (S-texter) och de som bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk (SVA-texter) finns inga större skillnader. Vad gäller utvidgning av text är specificering den vanligaste typen av utvidgning i både E-texterna och F-texterna. I E-texterna förekommer det dock några fler bindeord per text än i F-texterna. I S-texterna är specificering den vanligaste typen av utvidgning, men i SVA-texterna är fördelningen mer jämn mellan typerna specificering och tillägg. Antalet bindeord per text är däremot mycket jämn mellan S-texterna och SVA-texterna.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda. För att se hur facket arbetar för att förbättra anställningsvillkor och arbetssituationen för personer med tidsbegränsade anställningar inom vården genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex stycken förtroendevalda på olika sektioner i Stockholmsområdet hos fackförbundet Kommunal. Själva studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Respondenterna fick svara på olika frågor som ledde till beskrivningar av deras dagliga arbete och hur det fokuseras kring personer med tidsbegränsade anställningar inom vården. Till hjälp att analysera och tolka det funna resultatet har författarna utgått från teorier och tidigare studier angående fackets roll för de anställda, relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, samt ytterligare en teori som applicerats i syfte att bättre förstå processerna som utgör Kommunals arbete och försök att ändra strukturer på arbetsförhållanden för att påverka arbetsmarknaden i större skala. Resultatet visade att de arbetar med att representera medlemmar vid exempelvis överläggningar och möten mellan arbetstagare och arbetsgivare där problem eller konflikter har uppstått rörande arbetsförhållanden och anställningsformer, samt att informera om sin verksamhet till både medlemmar och icke-medlemmar. Det har dock upplevts som att informationsflödet på vissa punkter är bristande samt att Kommunal riskerar att inte verka för de som har tidsbegränsade anställningar inom vården på grund av det värvningsförhavande de har.

This project is the result of a cooperation between HalmstadUniversity and EABAB. The aim of the project was to create a macro that would help EABAB automate the process of designing steel trusses. When run in Microsoft Excel, the macro imports and processes coordinates from a calculator program. The data is then imported into the Building Information Modelling software Tekla Structures, which creates a 3D structural model of the steel truss. The macro saves much time in the project planning process and also helps minimize the risk of design flaws caused by human error.

Currently, there is a clear trend of revival of small shops near the customer's home. In this context, formulated by Metro, or Macro new business idea - the concept of small shops / convenience store (ie, smaller stores with food and other basic commodities of daily use). Therefore, it was created and introduced the project Macro Small shops (where the aim is to create a "network of retail stores under the auspices of the macro) to allow the company to effectively compete with chain stores, purchasing alliances and consumer cooperatives.

Ett stort antal studier har gjorts där man konstaterat och ringat in svårigheter med att som elev förstå undervisning i genetik, och att som lärare bedriva densamma. Denna studie har jämfört två grupper av elever som båda läst kursen genetik & mikrobiologi på Naturbruksprogrammet inriktning djurvård. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen på sedvanligt sätt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förändrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna. De nya kursinslagen bestod bl.a. i filminslag, laborationer och ett tydligare avstamp i elevernas vardag och ting de kan tänkas känna igen. Det övergripande syftet med studien har varit att hitta metoder för ökad måluppfyllelse i genetik. Detta har gjorts genom att ta reda på vilka förväntningar som generellt sett finns på denna kurs bland de elever som väljer att läsa den. Jag ville också ta reda på vilken känsla kursen givit de elever som läst den, och om denna känsla skiljer sig åt mellan de två elevgrupperna. Med känsla menas här såväl den emotionella upplevelsen, som upplevelsen av användbarhet, nytta och anknytningar till ett framtida yrkesliv. Studien genomfördes under HT08/VT09 genom kvalitativt inriktade intervjuer.I studien har det visat sig att medan kurs 1 beskriver ord och begrepp man minns, kan kurs 2 beskriva mer av rum, händelser och bilder, det vill säga både det fysiska rummet –var vi befann oss- och vad vi som hände där. Eleverna i kurs 2 kunde lättare och mer spontant ge exempel på problem och situationer de med sina nya kunskaper nu kunde lösa. Eleverna från kurs 1 var mer bundna till kursens konkreta innehåll och de frågor vi diskuterat där.Den genomgående förväntan på kursen, har i studien varit att kursen skulle vara ”svår” –ett ord som återkom många gånger under intervjuerna. Denna förväntan har dock inte infriats, utan i efterhand förmedlar båda elevgrupperna en känsla av att man verkligen lärt sig något nytt, man har ytterligare ett perspektiv att lägga på sin framtida yrkesroll och man tycker inte kursen varit så svår som man förväntade sig.

Portfolio rebalancing has become a popular tool for institutional investors the last decade. Adaptive asset allocation, an approach suggest by William Sharpe is a new approach to portfolio rebalancing taking market capitalization of asset classes into consideration when setting the normal portfolio and adapting it to a risk profile. The purpose of this thesis is to evaluate the traditional approach of portfolio rebalancing with the adaptive one. The comparison will consist of backtesting and two simulation methods which will be compared computationally measuring time and memory usage (Monte Carlo and Latin Hypercube Sampling). The comparison was done in Excel and in R respectively. It was found that both of the asset allocation approaches gave similar result in terms of the relevant risk measurements mentioned but that the traditional was a cheaper and easier alternative to implement and therefore might be more preferable over the adaptive approach from a practical perspective. The sampling methods were found to have no difference in memory usage but Monte Carlo sampling had around 50% less average running time while at the same time being easier to implement. / Portfölj rebalansering har blivit ett populärt verktyg för institutionella investerare det senaste årtiondet . Adaptiv tillgångsallokering, en taktik föreslagen av William Sharpe är en typ av rebalansering där hänsyn tas till marknadsvärdet av tillgångsklasserna samtidigt som man anpassar det efter en riskprofil. Syftet med detta arbete är att evaluera den traditionella strategin kontra den adaptiva strategin där jämförelsen kommer bestå av backtesting (tillämpa strategin på historisk data) samt två simulationsmetoder(Monte Carlo och LHS). Simulationernas implementering kommer jämföras med avseende på tid och minnesanvändning. Jämförelserna gjordes i Excel och i R respektivt. Resultatet av studien visar att att båda strategierna gav liknande resultat med avseende på de riskmått som finns med men att den traditionella strategin var billigare och enklare att implementera och kan därför vara den strategi att föredra från ett praktiskt perspektiv. Simulationsmetoderna visade ingen skillnad i minnesanvänding men däremot att Monte Carlo var både lättare att implementera samt hade ca 50% mindre körtid i genomsnitt.