In collaboration with Semcon Karlskrona, a conceptual solution regarding withdrawal of cable from a carousel was developed. The diameter of the cable were 300 mm and its weight were 160 kg/m. By brainstorming, a number of draft was conceived whereof one were chosen by Pugh's concept screening. The solution was an arm supported by a framework construction. The end of the arm is bent to match the minimum bending radius of the cable. The arm is capable to translate sideways by a puck located in runners. These runners are coated by the plastic material Robalon to achieve a good sliding surface. The translation will be made possible by using a wire and a a winch. At the back edge of the arm a hinge were attached, allowing rotation around the supporting pillar. At the centre och the carousel, an axis is located which will be used to fasten the centre pillar against. All of the bars that are used in the construction are hotrolled rectangular hollow sections as these are seen to be advatageuos from a manufacturing perspective. The dimensions of the construction was determined regarding buckling, compression, tension and shear. As were the welded and screwed joints. / I samarbete med Semcon i Karlskrona utvecklades en konceptlösning för upptagning av kabel ur en karusell med två fack. Kabeln ägde en diameter på 300 mm samt en vikt på 160 kg/m. Flertalet konceptförslag togs fram via brainstorming varav ett sållades fram med hjälp av Pughs konceptvalsmatris. Lösningen blev en arm vilken vilar på ett stödfackverk. Armens ände är krökt så att den matchar kabelns bockningsradie. Armen kan translatera i sidled med hjälp av en puck belägen i skenor. Dessa skenor är klädda med Robalonplast för en bra glidyta. Translationen genomförs med hjälp av vinsch och vajer. I armens bakre ände återfinns ett gångjärn vilket möjlig rotation kring stödpelaren. I karusellens centrum finns en centrumaxel vilken den inre stödpelaren är fäst mot. Samtliga de stänger vilka används är varmbearbetade rektangulära konstruktionsrör då dessa anses vara fördelaktiga ur ett tillverkningsperspektiv. Fackverkskonstruktionen dimensionerades gentemot knäckning, tryckning, dragning och skjuvning. Dimensionering gjordes även av de svets-, och skruvförband, vilka fogar samman konstruktionen.

Limträkonstruktioner har med tiden blivit mer och mer populära då det både är ett förnybart material och estetiskt tilltalande. För större spännvidder så kan fackverk vara bra bärverk sett både ekonomiskt och ekologiskt. Men ur en dimensioneringssynpunkt är de mer komplext att dimensionera jämfört med raka balkar. Med betydligt fler element och knutpunkter att ta hänsyn till så blir det snabbt komplicerat att börja dimensioneringen. I Limträhandboken från Svenskt trä så finns det dimensioneringsråd om hur man börjar med dimensionering för fackverk. Rekommendationen där anger en höjd på fackverket i förhållande till dess spännvidd. Men ingen förklaring på hur det påverkar fackverket med andra höjder eller hur brett fackverket bör vara. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur höjden på ett sadelfackverk påverkar det över flera spännvidder mellan 35–85 m. Höjderna som undersöks är också kopplade till spännvidden och de är L/8, L/10, L/12 och L/14. Bredden på fackverket utifrån spännvidd och tvärsnittshöjd undersöks även. Genom att beräkna fackverken med hjälp av förskjutningsmetoden så kan krafter och moment bestämmas i fackverket. Resultaten verifieras sedan i beräkningsprogrammet RFEM. Fackverket dimensioneras sedan utifrån L/12 som referens för senare jämförelser med andra fackverkshöjder. Utifrån stabilitetsvillkoret så tas tvärsnittsbredden ut för att undersöka hur den påverkas av tvärsnittshöjden. Förband dimensioneras grovt och verifieras översiktligt i beräkningsprogrammet Statcon. Resultaten visar på att vid en höjning av fackverkshöjden så minskar nyttjandegraden över lag när dimensioneringen utgår ifrån L/12. Normalkrafterna och nedböjningen i mitten ökar med sänkt fackverkshöjd medan momenten minskar. Bredden som funktion av höjden i stabilitetsvillkoret visade sig vara för låg när den sattes in i dimensioneringen. En ökning av bredden med 30% för L/8, 50% för L/10, 75% för L/12 och 100% för L/14 gjorde att stabilitetsvillkoret kunde tillfredsställas. Utifrån ett höjd- och breddförhållande på tvärsnittet så kan en bredd utifrån spännvidd och fackverkshöjd att få fram. Genom att multiplicera spännvidden med samma faktor som den delas med för att få ut höjden och dela med 1200. Så för fackverkshöjd L/12 och spännvidd 55 så blir bredden cirka 528 mm.

<p>The Kedertruss is the loadbearing part in the Keder weatherprotectionsystem and it has been analyzed concerning its loadbearing capacity. The Kedertruss is produced and manufactured by Wilhelm Layher GmbH & Co. KG and this report has been made for their Swedish division Layher AB.  The Kedertruss, designed in Germany according to German designcode, has been recalculated concerning Swedish conditions according to Eurocodes and a ongoing European standardization project. The two-dimensional program Winstatik Frame Analysis has been used for evaluation of load effects. Capacity has been calculated by hand-calculations and it has been verified that the Kedertruss in its larger spans isn’t able to withstand the loads. The main problem is the greater snowloads which has been proofed to be the most unfavorable load for the Kedertruss. Apart from the commission from Layher AB a parametric controlled model of the Kedertruss has been made in Revit Structure</p>

This project is the result of a cooperation between HalmstadUniversity and EABAB. The aim of the project was to create a macro that would help EABAB automate the process of designing steel trusses. When run in Microsoft Excel, the macro imports and processes coordinates from a calculator program. The data is then imported into the Building Information Modelling software Tekla Structures, which creates a 3D structural model of the steel truss. The macro saves much time in the project planning process and also helps minimize the risk of design flaws caused by human error.

På uppdrag av Saab har en grupp studenter på Linköpings tekniska högskola utvecklat ett skärmstativ för nya generationens JAS 39 Gripen E. Vid testflygning är stativet placerat vid planets stjärtkon och på stativet ska en skärm fästas. Skärmens funktion är att stabilisera flygplanet genom att ge det ett tippmoment vid okontrollerade spinnfall. Detta kandidatarbete hade till uppgift att designa och dimensionera ett stativ efter givna lastfall, begränsad volym, deformationskrav och givna infästningspunkter, samtidigt som fokus skulle ligga på viktreducering. För att möjliggöra detta togs en CAD-modell fram i Creo Parametric 2.0, som sedan exporterades till Ansys Workbench 14.0 där det utfördes beräkningar enligt finita elementmetoden. Under projektets gång testades olika material, tvärsnitt och konstruktioner, vilka utvärderades för att få fram en så lätt och hållbar konstruktion som möjligt.   Resultatet blev ett stativ med fackverksstruktur, som är gjord av fyrkantiga balkar med yttermått 70 mm och innermått 63,8 mm. Den maximala spänningen blev 883 MPa och maximal deformation var 53,1  mm. Stativets totalvikt blev 60,5 kg.

Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram. Även en enkätstudie gjordes med syftet att skapa en tydlig bild av vilket stomsystem konstruktörer i Sverige oftast väljer och varför. Resultatet av studien visade att tvåledsramar ger en ökad kostnad jämfört med fackverk/balk/pelar-system i materialåtgång och framställning samt att beräkningarna blir mer komplicerade. Skulle fortsatta studier göras med dessa system i byggnader med andra mått skulle det kanske gå att få fram speciella mått på byggnader där kostnaden för tvåledsramar blir densamma som för fackverk/balk/pelar-system och därför är ett likvärdigt alternativ som stomsystem.En viktig slutsats från projektet är att tvåledsramar används mycket mer sällan än fackverk/balk/pelar-system som stomsystem i lätta hallbyggnader i Sverige på grund av att kostnaderna blir mycket högre med tvåledsramar och att det är ett mer komplicerat system i beräkningsarbetet. De viktigaste slutsatserna från jämförelsestudien går att sammafatta som följande: Tvåledsramar är dyrare att använda. Tvåledsramar är ett mer komplicerat system beräkningsmässigt. Traditionen av att använda tvåledsramar finns inte och därför används inte systemet. / The project included a comparison study on frame systems. The study investigated framework and truss/beam/column-system and was conducted independently with support of Ramboll AB 's office in Falun. The aim was primarily to examine what differences there are between frameworks with two joints and truss/beam/column-systems for light industrial buildings and try to determine why the truss/beam/column-system is the dominant system in Sweden because the rest of Europe has taken a different development and dominated by framework with two joints. The study examines the differences between the systems in a industrial building with predetermined dimensions in steel.Initially, a literature study was conducted to gain a broader view of the systems and to create a better understanding for the conditions for each system. After the literature study was conducted could a exampelhouse and underlay for the comparison study be developed. A survey study were also conducted and the purpose was to create a clear picture of which system the frame system designers in Sweden usually choose and why. The results of the study showed that frameworks with two joints give an increased cost compared with truss/beam/column-system in material consumption and production, and the calculations become more complicated for the framwork. Should further studies be done with these systems in buildings with other measurements, it might possible to obtain specific measures of buildings where the cost of frameworks with two joints will be the same as for a building with truss/beam/column-system and therefore become an equivalent alternative.An important conclusion of this project is that a framework with two joints is used much more rarely than truss/beam/column-system as frame systems in light industrial buildings in Sweden because the cost will be much higher with a framework with two joints and that it is a more complicated system in the computational work . The main conclusions from comparative study can be summarized as follows: Framwork with two joints is more expensive to use. Framework with two joints is a more complicated system computationally. The tradition of using framework with two joints does not exist and it's therefore the system does not being used.

Detta examensarbete är en studie av pelaravstånd i industrihallar där en kostnadsjämförelse mellan olika c/c-avstånd utförts. Studien behandlar även teori bakom de olika beräkningar som industrihallarna kan dimensioneras för. På uppdrag av SWECO har tre olika hallar dimensionerats och jämförts för att undersöka om det var ekonomiskt fördelaktigt ur ett materialkostnadsperspektiv att frångå det vanligaste pelaravståndet inom företaget på 6 meter. Detta har utförts med en hall vars bredd är 26 meter, längd 36 meter och höjd 20 meter. Hallbyggnaden är belägen i Norrköping och beräknad med områdets förutsättningar. Med hjälp av handberäkningar och datorprogrammet Frame Analysis har fackverk med tillhörande stålpelare dimensionerats för att bestämma ramarna i hallbyggnaderna. Därefter har priser tagits fram för att kunna jämföra de olika hallarna med c/c-avstånd 4,5m, 6m, och 7,5m. Jämförelsen resulterade i att hallen med c/c-avstånd 7,5m var det mest fördelaktiga med rådande förutsättningar ur ett materialkostnadsperspektiv, men procentuellt är dessa skillnader små. Det har även studerats huruvida det är möjligt att optimera stålvikten av det vanligaste pelaravståndet inom företaget på 6 meter i c/c-avstånd. Resultatet visar att i de fall vippning är dimensionerande är det fördelaktigt att använda sig av svetsade profiler istället för valsade till pelarna i ramarna. Med svetsade profiler kunde indata för tvärsnittet skräddarsys och en optimering av stålvikten kunde göras.

Fackverksmodellering (eng. strut-tie modeling) är en accepterad och rationell beräkningsmetod för betongkonstruktioner där vanlig balkteori inte kan appliceras. Det gäller områden för s.k. diskontinuitetsregioner (D-regioner). Den komplexa spännings- och kraftfördelningen som uppstår i D-regioner substitueras till fackverkskomponenter i form av trycksträvor, dragstag och noder. Lastfallen omvandlas, under förenklade villkor, med andra ord till ett lösbart fackverksfall. Metodiken för tillgångasättet har länge ansetts som iterativ och långdragen process, där ett fackverk antas samt optimeras tills ett godtyckligt och rimligt fackverk har uppnåtts. Erfarenhet har betydelse för hur fackverksutformningen kommer att se ut. Oerfarna ingenjörer kan till en början ha svårt att se hur spännings- och kraftfördelningen i en betongkonstruktion sprider ut sig. Med hjälp av FEM kan fackverksmodelleringens process effektiviseras. Spänningsoch kraftfördelningen kan tas fram i belastande betongkonstruktioner i form av finita elementmodeller. Därmed kan konstruktörerna visuellt utforma fackverket efter fördelningen. I studien har ett verkligt fall tillhandahållits från företaget WSP. Konstruktionsdelen som ska dimensioneras är en väggskiva från ett flerbostadshus i Stockholm. Med FEM-design har väggskivan rekonstruerats till en finita elementmodell med en framtagen spännings- och kraftfördelning. Fördelningen har använts som ett underlag för vidare dimensionering för hand efter Svenska Standard, Eurokod 2. Resultaten visar att det är möjligt att utforma ett fackverk med FEM-design som underlag. Även framtagna stångkrafter och upplagskrafter har jämförts mellan handberäkning och FEM, som visar att skillnader mellan beräkningsmetoderna är mellan ungefär 5,1-7,7 %, dock bara för studiens fall. Rapporten visar att en påskyndning i processen kan göras om man använder FEM. Metoden möjliggör en förenkling i processen som kan nyttjas av oerfarna konstruktörer. Detta kan bidra till en bättre slutprodukt och gynna utvecklingen för byggbranschen i slutändan. / Strut-tie modeling is an accepted and rational calculation method for regions in concrete structures where Berouille-theorem can’t be applied. These regions are so called discontinuity regions (D.regions). The stress and force distribution is substituted for strut, ties and nodes much like the members of a truss. Complex load-bearing cases can be transformed, under simplified conditions, to solvable cases. The strut-tie modeling can be seen as an iterative process. At the start of the process the form of the truss is assumed and optimized through trial and error. Experience in the field is therefore of big significance, where unexperienced designers can have a hard time to visualize the stress and force distribution through the concrete structure. The purpose of the study is to use the strut-tie method on a concrete structure. The study will investigate if the strut-tie method can be simplified and if the assumed truss is reasonable. The stress and force distribution is going to be visualized through a finite element model, and hence try to eliminate the iterative modelling phase. In the study, a real load-bearing case will be examined. The concrete structure is a deep beam in an apartment block in Stockholm, Sweden. The designs of the apartment have been provided from the multinational company WSP. The deep beam have been reconstructed to a finite element model through the program FEMdesign 17 3D Structure. The visualized results from the stress and force distribution have been used as a base for further calculations, with the strut-tie method, in accordance to Eurocode 2. The result from the study shows that it’s possible to create a truss from FEM-designs visualized stress- and force distribution. In the study a comparison have also been made between truss member forces calculated by strut-tie and the forces calculated by FEM-design. It shows a difference between 5,1-7,7%. The study shows through the program FEM-design 17 that strut-tie method can be improved, and help unexperienced designers during the truss modeling phase.

Kvarnängens Häst- och samtalscenter präglas av en öppen natur med lummig skog. Platsen för projektet är utvald eftersom den sammanfaller med ungdomars troliga rörelsemönster i området då den ligger nära kommunens enda gymnasium samt flertalet sportanläggningar. Stillasittande hos barn och unga har i flera studier visat sig försämra den psykiska ohälsan. Därför har jag skapat detta centret; för att ge målgruppen en möjlighet till både samtal och möten. Hästar som terapi har visat sig gynnsam då det gäller ungdomars psykiska hälsa. Det understryks av den kognitiva beteendeterapin som menar att vårt beteende samspelar med vår närmiljö. I terapin arbetar man med att stärka ansvarstagande, självförtroende och självkänsla samt att minska depression, ångest och beteendeproblem.  Projektets konstruktion är av gran, med ett bärande pelarsystem. Det inbyggda fackverket döljs av ett rundat innertak och den inre konstruktionen präglas av takets runda form samt av takfönster  som släpper in och filtrerar dagens ljus.  Den yttre fasaden är behandlad med ”Shou Sugi Ban”; en japansk teknik och tradition där träytan bränns/förkolnas. Tekniken grundar sig i filosofin “Wabi-Sabi”, där förändring ses som vacker och där skavankerna får ta plats; lagningen ses som positiv, och som en naturlig del av livet. / The open forestry environment surrounding Kvarnängen Horse- and youth center with its proximity to schools and sports facilities was chosen specifically for this project. In later years children and young adults have been moving towards a more sedentary lifestyle, and because of this, some believe that there has been an increase of mental illnesses. Due to this I have chosen to center my project around  this issue. Horses and riding as a form of therapy has long shown to be beneficial. Cognitive behavioral therapy is the idea that the way we act coexists with our environment; combining the two aims to strengthen the ability to take ownership, self confidence and self-esteem, but also decrease depression, anxiety and behavioral issues. The construction of the project is of pine, with columns and hidden lattice trusses concealed with a rounded interior ceiling. The rounded ceiling and skylights filter and reflect the lights and colors of the day.  The outside panel has been burned and charred with a Japanese technique “Shou Sugi Ban”. The philosophy of the technique is called “Wabi-Sabi”; where faults are seen as beautiful and the mending process as positive and  as a part of life.

I mitt projekt har jag inspirerats av Folkets Hus-fenomenet. Folkets Hus är vanligtvis en byggnad som erbjuder allmänna samlingslokaler och mötesplatser för olika kulturevenemang, folkbildning, medborgarorganisering och många andra aktiviteter. Eftersom Tensta idag inte har något eget folkets hus är min tanke att stadsdelshuset även kan fungera som ett  sådant för Tensta-borna. Det offentliga rummet har därför fått en central roll i mitt projekt, och skapar en plats som för samman folket och de beslutsfattande i hopp om ett intressant möte. Jag har haft som ambition att skapa en inbjudande plats för såväl personal som besökare. En rymlig plats som kan formas efter behov och där många olika saker kan pågå samtidigt. En plats för det betydelsefulla och det mer lättsamma. / In my project i've been inspired by the phenomenon of "Folkets Hus" (≈ community center). Folkets Hus is usually a building that offers public meeting spaces for different kinds of cultural events, study circles, citizen organisations and many other activities. Due to the fact that Tensta doesn't possess their own Folkets Hus today, my intention is that the District Hall will also fill this function for the citizens of Tensta. The public space has therefore been given a crucial role in this project, and creates a meeting space for the people and the decision makers in the community, in hope for a fruitful exchange. My ambition was to create a inviting sphere for staff as well as visitors. An allowing space able to adapt to different needs and where several different events can take place at the same time. A room for the meaningful and for the fun.