No description available.

<p>The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.</p>

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och svårigheter under hantverksprojekt med biståndssyfte i samarbete mellan Sverige och utvecklingsländer. Syftet är även att undersöka huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte kan leda till ökad kunskap och förståelse mellan kulturer. Frågeställningarna berör huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte ger möjligheter till utveckling för befolkningen i utvecklingslandet och hur kontrollen av rättvisan för arbetarna efterföljs. I teoribakgrunden visas olika exempel på erfarenheter av hantverksprojekt med biståndssyfte. Med kvalitativ ansats har erfarenheter ur en biståndsarbetares arbete eftersökts med hjälp av intervju. Resultatet visar att hantverksprojekt med biståndssyfte kan ge arbetsmöjligheter för befolkningen och möjligheter till rättvisare arbetsförhållanden. Det är dock inte problemfritt att genomföra ett sådant projekt. Resultatet visar problem med både kommunikation och leveranser av varor. I diskussionen behandlas alla delar i studien. Frågor om rättvisan verkligen är en rättvisa har under studiens gång kommit upp, med tanke på de klasskillnader som finns mellan Sverige och utvecklingsländerna.

<p>Allt fler organisationer väljer att förbättra sin verksamhet med hjälp av ett informationssystem. Användningen av datoriserade informationssystem ökar inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillämpningar en delmängd av alla de IT-tillämpningar som finns inom hälso- och sjukvården. Införandet av telemedicin bär med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Då tidigare undersökningar inom telemedicin främst har genomförts i industriländer syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan påverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingsländer. Genom att intervjua och observera sjuksköterskor och en systemutvecklare verksamma i ett telemedicinprojekt i Indien erhölls faktorer som har både en positivt och negativ inverkan på användaracceptansen vid införande av telemedicin. Faktorerna som framkom i resultatet var information och utbildning, upplevelsen av ny teknik, tidigare erfarenheter av datorer, inledande svårigheter vid användning av systemet, förståelsen för nyttan med systemet, användarmedverkan, användbarhet, begränsningar vid arbete med systemet, arbetsbelastning, mentala hinder, rädsla för att mista den yrkesverksamma friheten, förändringsovilja, fast i en gammal föreställning och teknikhinder.</p>

Allt fler organisationer väljer att förbättra sin verksamhet med hjälp av ett informationssystem. Användningen av datoriserade informationssystem ökar inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillämpningar en delmängd av alla de IT-tillämpningar som finns inom hälso- och sjukvården. Införandet av telemedicin bär med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Då tidigare undersökningar inom telemedicin främst har genomförts i industriländer syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan påverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingsländer. Genom att intervjua och observera sjuksköterskor och en systemutvecklare verksamma i ett telemedicinprojekt i Indien erhölls faktorer som har både en positivt och negativ inverkan på användaracceptansen vid införande av telemedicin. Faktorerna som framkom i resultatet var information och utbildning, upplevelsen av ny teknik, tidigare erfarenheter av datorer, inledande svårigheter vid användning av systemet, förståelsen för nyttan med systemet, användarmedverkan, användbarhet, begränsningar vid arbete med systemet, arbetsbelastning, mentala hinder, rädsla för att mista den yrkesverksamma friheten, förändringsovilja, fast i en gammal föreställning och teknikhinder.

The aim of this study was to investigate milk consumption among children in a village in a developing country where access to milk during childhood may be limited. Another aim was to see if measurable information could demonstrate growth among children who drank milk. The data was collected through anthropometric measurements on 66 boys and girls (aged 5-6). Nutritional data from a selected group of parents of the participating children were done through 24-hour-recall, questions about meal arrangement, availability and attitudes about milk were asked. Result: Five-year-old girls who drank milk at home and in school were significantly taller compared to girls (5 yr) who did not drink milk, as well as taller than the girls (5 yrs) who drank milk only at home. Arm muscle area, and arm circumference was also significantly larger among the girls (5 yr) who drank milk. No significant differences were shown among the boys. Food consumption included more nutrients among children who drank milk, which might contribute to the growth effect among the girls (5 yrs). Consumption of milk was due to economic situations, access to school-milk or owning a cow. Conclusions: Some significant differences among 5-year-old girls were shown. Poverty was the main reason for not drinking milk, as well as lack of access to milk. / Syftet med denna etnografiska studie var att undersöka mjölkkonsumtion bland barn i en by i ett utvecklingsland där tillgång till mjölk under barndomen kan vara begränsad. Syftet var även att se om mätbar information kan visa tillväxt hos barn som dricker mjölk. Data samlades in genom antropometriska mätningar på 66 pojkar och flickor (5-6 år). Kostdata hos en utvald grupp föräldrar till några av de barn som deltog i mätningarna har gjorts genom 24-timmars-intervjuer, där även frågor kring måltidsordningen, tillgänglighet och attityder kring mjölk ställdes. Resultat: Femåriga flickor som drack mjölk både i skolan och i hemmet visade sig vara signifikant längre än flickor (5 år) som inte drack mjölk, de var även längre än flickor (5 år) som bara drack mjölk i hemmet. Armmuskelarea och armomkrets var också signifikant större hos flickorna (5 år) som drack mjölk jämfört med de flickor som inte drack mjölk. Inga signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos pojkarna. Matkonsumtionen var mer varierad hos de barn som drack mjölk, vilket kan ha påverkat resultatet. Mjölkkonsumtionen berodde på ekonomi, tillgång till skolmjölk, brist på mjölk och kunskap om mjölk. Slutsats: Några signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos femåriga flickor. Fattigdom var största anledningen till att inte konsumera mjölk, även brist på mjölk i bostadsområdet. Barn som drack mjölk hade tillgång till mjölk i skolan och/eller i hemmet.

Background: Emergency Cesarean section is the most common major surgical procedure in Africa and anesthesia is required for Cesarean sections. Aim: The aim of the study was to describe the actions of the perioperative team, with the main objective on the nurse anesthetist during a Cesarean section in Ghana. Methods: An ethnographic design with unstructed participant observations was carried out for this qualitative study. This overt descriptive study was carried out during 2 weeks in January 2011 at the Oda Government Hospital in Akim-Oda in Ghana. The content was analyzed through thematic content analysis based on field notes. Results: During 7 observations the writers found that the nurse anesthetists at the work alone without an anesthesiologist. The content analysis identified 5 different categories of the nurse anesthetists practice and the surgical team during a Cesarean section: Work environment, Care and treatment of the patient, Resources, Hygiene, Safety and security. Conclusion: The different treatment of the patient in Ghana and in Sweden was substantial. However; the writers found the working environment for the nurse anesthetist to be functioning, with limited means and resources. / Bakgrund: Akut Kejsarsnitt är det vanligaste större kirurgiska ingrepp i Afrika och anestesi krävs för Kejsarsnitt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva åtgärderna av ett perioperativ team, med huvudfokus på anestesisjuksköterskan, under ett Kejsarsnitt i Ghana. Metod: En etnografisk design med ostrukturerade deltagande observationer utfördes för denna kvalitativa studie. Studien genomfördes under 2 veckor i januari 2011 på Oda regions sjukhus i Akim-Oda i Ghana. Innehållet analyserades genom tematiska innehållsanalyser av field notes. Resultat: Vid 7 observationer fann författarna att anestesisjuksköterskan arbetade ensam utan en anestesiolog. Innehållsanalysen uppvisade 5 olika kategorier av anestesisjuksköterskans praxis och det kirurgiska teamet under ett Kejsarsnitt. Arbetsmiljö, vård och behandling av patienten, resurser, hygien, säkerhet och trygghet. Slutsats: Behandlingen av patienten jämfört med vården som ges till patienter i Sverige var märkbart annorlunda . Trots detta fann författarna att arbetsmiljön för anestesisjuksköterskan fungerade, med begränsade medel och resurser.

Nearly all the 1.3 billion people in the world with no electricity access live in developing countries. On the one hand, electricity is a basic need. On the other hand, the environment should not be further damaged. Thus, sustainable electricity in developing countries is clearly needed. The aim of this dissertation is to analyse the mechanism of the diffusion and adoption of renewable electricity with particular focus on rural electrification among low-income inhabitants in developing countries. The dissertation is comprised of a cover essay and six appended papers with a mix of qualitative and quantitative methods based on several means of data collection. The first paper describes diffusion theory through a novel bibliometric tool. This novel method provides an overview, structure, and explanation of a large research area; complements a traditional literature review; and can be applied to any knowledge field. Here, the structure of the recent development of diffusion research, together with its application, are presented. With a specific focus on rural electrification among low-income inhabitants in developing countries, the diffusion framework is empirically applied with complementary concepts in the second, third, and fourth papers, based on three different cases. One case study investigates the adoption of electricity among rural inhabitants in Uganda and shows that a foreign company can be an important player in the rural electrification effort. Another case study addresses a large dissemination of photovoltaic systems provided by a local firm in Bangladesh and reveals that the diffusion of renewable energy can be effectively undertaken by a private local firm, rather than waiting for full government support or large multi-national corporations. The other case study discusses a small-scale diffusion of photovoltaic systems in a remote region in Thailand and presents an extreme case where full government support is necessary. In addition, through a systematic literature review, the barriers to adoption of photovoltaic systems are identified in the fifth paper, highlighting several remaining challenges. In the last paper, issues related to the transition to using photovoltaic systems in off-grid communities are discussed. The diffusion mechanism of renewable electricity has been shown to be a highly complicated process, having several unforeseeable and context-specific factors. A technology with superior qualities does not diffuse by itself but requires tremendous effort and close collaboration on the part of stakeholders. There are complex relations, on the one hand, between technology and society and, on the other hand, between technology providers and adopters. No single, fast, or straightforward remedy can address the complex nature of diffusion of renewable electricity in rural communities. Therefore, understanding the local context is highly important, indicating the need for empirical investigation. This dissertation offers several contributions concerning methodological, theoretical, empirical, managerial and policy. It also provides implications that may be relevant for actors who attempt to introduce, disseminate, and manage new energy technologies in rural communities. / Nästan alla av de 1,3 miljarder människor som inte har tillgång till el bor i utvecklingsländer. Å ena sidan är el ett grundläggande behov. Å andra sidan bör miljön inte skadas ytterligare. Det finns således ett behov av förnybar el i utvecklingsländer. Avhandlingens syfte är att analysera mekanismerna bakom diffusion och införande av förnybar el med särskilt fokus på elektrifiering av landsbygden bland låginkomsttagare i utvecklingsländer. Avhandlingen består av en kappa och sex bifogade artiklar som är baserade på en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och innehåller flera olika typer av datainsamling. Den första artikeln beskriver diffusionsteori genom ett nytt bibliometriskt verktyg. Denna nya metod ger översikt, struktur, och förklaring till ett stort forskningsområde; den kompletterar en mer traditionell litteraturöversikt och kan tillämpas oavsett kunskapsområde. Här presenteras strukturen av den senaste utvecklingen inom diffusionsteori tillsammans med dess applikationsområden. Med ett särskilt fokus på landsbygdselektrifiering bland låginkomsttagare i utvecklingsländer tillämpas diffusionsramverket empiriskt med kompletterande koncept i den andra, tredje, och fjärde artikeln. Dessa artiklar är baserade på tre olika fallstudier. En fallstudie berör elektrifiering på landsbygden i Uganda och visar att utländska företag kan vara en viktig aktör i denna process. En annan fallstudie tar upp spridning av solcellssystem i stor skala som utförs av ett lokalt företag i Bangladesh och visar att spridning av förnybar energi effektivt kan genomföras av privata lokala företag, snarare än att vänta på statligt stöd eller stora multinationella företag. Den sista fallstudien diskuterar småskalig spridning av solcellssystem i en avlägsen region i Thailand och representerar ett extremfall som behöver full finansiering från staten. I den femte artikeln har hindren för införandet av solcellssystem identifierats genom en systematisk litteraturöversikt, artikeln belyser också många kvarstående utmaningar. Den sista artikeln diskuterar frågor som rör övergången till, samt användandet av solcellssystem i områden som inte är anslutna till elnätet. Diffusionsprocessen för förnybar el har visat sig vara mycket komplicerad med flera oförutsedda och kontextspecifika faktorer. Teknik med överlägsna egenskaper kan inte spridas av sig självt utan kräver stora ansträngningar och nära samarbete mellan de inblandade aktörerna. Det är komplexa relationer, å ena sidan mellan teknik och samhälle och å andra sidan mellan teknikleverantörer och användare. Det finns inte en perfekt, snabb eller enkel åtgärd för att ta itu med den komplexa karaktären av diffusion av förnybar el på landsbygden. Därför är förståelsen för den lokala kontexten av stor betydelse och detta understryker behovet av empiriska studier. Denna avhandling bidrar med kunskap som täcker områden som metodologi, teori, empiri, ledarskap och politik. Studien visar även på relevanta implikationer för de aktörer som försöker införa, sprida och hantera ny energiteknik till landsbygden. / <p>QC 20150518</p>