The aim of this study was to investigate milk consumption among children in a village in a developing country where access to milk during childhood may be limited. Another aim was to see if measurable information could demonstrate growth among children who drank milk. The data was collected through anthropometric measurements on 66 boys and girls (aged 5-6). Nutritional data from a selected group of parents of the participating children were done through 24-hour-recall, questions about meal arrangement, availability and attitudes about milk were asked. Result: Five-year-old girls who drank milk at home and in school were significantly taller compared to girls (5 yr) who did not drink milk, as well as taller than the girls (5 yrs) who drank milk only at home. Arm muscle area, and arm circumference was also significantly larger among the girls (5 yr) who drank milk. No significant differences were shown among the boys. Food consumption included more nutrients among children who drank milk, which might contribute to the growth effect among the girls (5 yrs). Consumption of milk was due to economic situations, access to school-milk or owning a cow. Conclusions: Some significant differences among 5-year-old girls were shown. Poverty was the main reason for not drinking milk, as well as lack of access to milk. / Syftet med denna etnografiska studie var att undersöka mjölkkonsumtion bland barn i en by i ett utvecklingsland där tillgång till mjölk under barndomen kan vara begränsad. Syftet var även att se om mätbar information kan visa tillväxt hos barn som dricker mjölk. Data samlades in genom antropometriska mätningar på 66 pojkar och flickor (5-6 år). Kostdata hos en utvald grupp föräldrar till några av de barn som deltog i mätningarna har gjorts genom 24-timmars-intervjuer, där även frågor kring måltidsordningen, tillgänglighet och attityder kring mjölk ställdes. Resultat: Femåriga flickor som drack mjölk både i skolan och i hemmet visade sig vara signifikant längre än flickor (5 år) som inte drack mjölk, de var även längre än flickor (5 år) som bara drack mjölk i hemmet. Armmuskelarea och armomkrets var också signifikant större hos flickorna (5 år) som drack mjölk jämfört med de flickor som inte drack mjölk. Inga signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos pojkarna. Matkonsumtionen var mer varierad hos de barn som drack mjölk, vilket kan ha påverkat resultatet. Mjölkkonsumtionen berodde på ekonomi, tillgång till skolmjölk, brist på mjölk och kunskap om mjölk. Slutsats: Några signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos femåriga flickor. Fattigdom var största anledningen till att inte konsumera mjölk, även brist på mjölk i bostadsområdet. Barn som drack mjölk hade tillgång till mjölk i skolan och/eller i hemmet.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra kvinnor och män i åldersgrupperna 30-39 år respektive 40-49 år avseende antropometriska mått samt prestation på GIH:s hälsotester. En vidare målsättning var att undersöka om det förekom några skillnader mellan två separata testtillfällen. Frågeställningarna har varit om resultaten på hälsotesterna skiljer sig mellan könen, åldersgrupperna samt mellan två separata testtillfällen. Metod Totalt fullföljde 41 deltagare GIH:s hälsotester, av dem var 20 kvinnor och 21 män mellan 30-49 år. Det enda som krävdes för att delta var att man uppfattade sig själv som frisk. Personer som tidigare haft stroke, hjärtinfarkt eller opererats på grund av hjärtproblem har inte inkluderats, ej heller gravida och personer med ledbesvär. Testerna utfördes på LTIV (Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap) mellan februari och mars 2016. Resultat Signifikanta skillnader mellan de två separata testtillfällena noterades för några av styrketesterna framför allt hos männen: axelpressar, handgrip och stolresningar. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i de antropometriska måtten, samt i flera konditions- och styrketester. Bland dessa kunde signifikant högre värden ses för kvinnorna än för männen i ryggstyrketestet.  Signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år sågs näst intill endast för kvinnor. De yngre jämfört med de äldre kvinnorna presterade bättre i flera av testerna, de vägde mindre och hade mindre kroppsmått. Slutsats Det framkom vanligtvis inte några signifikanta skillnader mellan det första och andra testtillfället, med enstaka undantag. När så är fallet behövs bara ett test utföras initialt inför en period med exempelvis fysisk aktivitet som senare kanske ska följas upp med ett återtest. Skillnader mellan könen och olika åldersgrupper framkom i vissa tester men inte i alla. Resultaten i denna studie beror bland annat på urvalet av individer. Eftersom att syftet med den här studien har varit att endast utföra de tester som ingår i GIH:s hälsotester har inga tester lagts till eller exkluderats. I arbetet diskuteras bland annat hur optimala testerna är som ett mått på hälsa. För att effektivisera hälsotestundersökningar framöver behöver nödvändigtvis inte alla tester utföras.