Two overall national health goals are to increase the quality and years of healthy life and to eliminate health disparities. Physical inactivity is a leading cause of disability and death due to its relationship with overweight and chronic disease. Hispanic women are less physically active than Hispanic men and Anglo women in leisure time physical activity and recommended levels of physical activity (PA). From a developmental perspective, understanding prevalence and correlates of PA in emerging adulthood may make a significant contribution to increasing PA as women move into full adulthood. The Health Promotion Model (HPM) advanced by Pender provided the framework for examining beliefs about PA and other correlates of PA. This study also developed and tested a scale measuring beliefs about PA (BPA) that tried to access cultural differences between non-Hispanic and Hispanic women. The study was carried out by electronic solicitation to randomly selected non-Hispanic and Hispanic students from 3 southwestern universities and yielded 237 complete online surveys. Instruments comprising the survey included the Short-version of the International PA Questionnaire (IPAQ), Exercise Benefits and Barriers Scale (EBBS), Self-Efficacy for Exercise (SEE), Social Support for Exercise Survey for Family and Friends (SSFA, SSFR), BPA, the Acculturation Rating Scale for Mexican Americans (ARSMA II), and questions about SES. Statistical procedures included factor analysis, t-tests, and multi-sample path analysis. Respondents included 80 non-Hispanic and 157 Hispanic women, aged 18-27. Factor analysis of the BPA produced 7 subscales accounting for 68% of the explained variance (spirituality, role enhancement, socialization preferences, personal benefits, cultural beliefs, exercise difficulty, and women’s roles). Independent sample t-tests indicated group means for spirituality and cultural beliefs significantly differed, as did total BPA, acculturation, & SES. Path analysis provided evidence for a model with good fit for both groups. Significant path coefficients to vigorous PA included benefits, SE, and SSFA. Total indirect effects for SES to vigorous PA through SE and SSFA were significant. Acculturation, SES, SSFR, and BPA were not significant predictors of vigorous PA. / text

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra kvinnor och män i åldersgrupperna 30-39 år respektive 40-49 år avseende antropometriska mått samt prestation på GIH:s hälsotester. En vidare målsättning var att undersöka om det förekom några skillnader mellan två separata testtillfällen. Frågeställningarna har varit om resultaten på hälsotesterna skiljer sig mellan könen, åldersgrupperna samt mellan två separata testtillfällen. Metod Totalt fullföljde 41 deltagare GIH:s hälsotester, av dem var 20 kvinnor och 21 män mellan 30-49 år. Det enda som krävdes för att delta var att man uppfattade sig själv som frisk. Personer som tidigare haft stroke, hjärtinfarkt eller opererats på grund av hjärtproblem har inte inkluderats, ej heller gravida och personer med ledbesvär. Testerna utfördes på LTIV (Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap) mellan februari och mars 2016. Resultat Signifikanta skillnader mellan de två separata testtillfällena noterades för några av styrketesterna framför allt hos männen: axelpressar, handgrip och stolresningar. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i de antropometriska måtten, samt i flera konditions- och styrketester. Bland dessa kunde signifikant högre värden ses för kvinnorna än för männen i ryggstyrketestet.  Signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år sågs näst intill endast för kvinnor. De yngre jämfört med de äldre kvinnorna presterade bättre i flera av testerna, de vägde mindre och hade mindre kroppsmått. Slutsats Det framkom vanligtvis inte några signifikanta skillnader mellan det första och andra testtillfället, med enstaka undantag. När så är fallet behövs bara ett test utföras initialt inför en period med exempelvis fysisk aktivitet som senare kanske ska följas upp med ett återtest. Skillnader mellan könen och olika åldersgrupper framkom i vissa tester men inte i alla. Resultaten i denna studie beror bland annat på urvalet av individer. Eftersom att syftet med den här studien har varit att endast utföra de tester som ingår i GIH:s hälsotester har inga tester lagts till eller exkluderats. I arbetet diskuteras bland annat hur optimala testerna är som ett mått på hälsa. För att effektivisera hälsotestundersökningar framöver behöver nödvändigtvis inte alla tester utföras.