The aim of this study was to investigate milk consumption among children in a village in a developing country where access to milk during childhood may be limited. Another aim was to see if measurable information could demonstrate growth among children who drank milk. The data was collected through anthropometric measurements on 66 boys and girls (aged 5-6). Nutritional data from a selected group of parents of the participating children were done through 24-hour-recall, questions about meal arrangement, availability and attitudes about milk were asked. Result: Five-year-old girls who drank milk at home and in school were significantly taller compared to girls (5 yr) who did not drink milk, as well as taller than the girls (5 yrs) who drank milk only at home. Arm muscle area, and arm circumference was also significantly larger among the girls (5 yr) who drank milk. No significant differences were shown among the boys. Food consumption included more nutrients among children who drank milk, which might contribute to the growth effect among the girls (5 yrs). Consumption of milk was due to economic situations, access to school-milk or owning a cow. Conclusions: Some significant differences among 5-year-old girls were shown. Poverty was the main reason for not drinking milk, as well as lack of access to milk. / Syftet med denna etnografiska studie var att undersöka mjölkkonsumtion bland barn i en by i ett utvecklingsland där tillgång till mjölk under barndomen kan vara begränsad. Syftet var även att se om mätbar information kan visa tillväxt hos barn som dricker mjölk. Data samlades in genom antropometriska mätningar på 66 pojkar och flickor (5-6 år). Kostdata hos en utvald grupp föräldrar till några av de barn som deltog i mätningarna har gjorts genom 24-timmars-intervjuer, där även frågor kring måltidsordningen, tillgänglighet och attityder kring mjölk ställdes. Resultat: Femåriga flickor som drack mjölk både i skolan och i hemmet visade sig vara signifikant längre än flickor (5 år) som inte drack mjölk, de var även längre än flickor (5 år) som bara drack mjölk i hemmet. Armmuskelarea och armomkrets var också signifikant större hos flickorna (5 år) som drack mjölk jämfört med de flickor som inte drack mjölk. Inga signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos pojkarna. Matkonsumtionen var mer varierad hos de barn som drack mjölk, vilket kan ha påverkat resultatet. Mjölkkonsumtionen berodde på ekonomi, tillgång till skolmjölk, brist på mjölk och kunskap om mjölk. Slutsats: Några signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos femåriga flickor. Fattigdom var största anledningen till att inte konsumera mjölk, även brist på mjölk i bostadsområdet. Barn som drack mjölk hade tillgång till mjölk i skolan och/eller i hemmet.

Background Type 2 diabetes mellitus (T2DM) is a globally prevalent disease anticipated to double from 500 million diagnosed cases in 2021 to more than one billion by 2050. The investigation of the potentially protective effects of skeletal muscle mass on glucose intolerance may lead to the development of more precise screening protocols. Purpose This thesis aimed to address the lack of clear consensus in existing literature by exploring the relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance. Methods Fifteen healthy young adults were recruited to partake in a prospective correlational study. The participants underwent anthropometric measurements and an oral glucose tolerance test (OGTT). Anthropometric data was collected using an bioelectrical impedance analysis (BIA) scale. Blood glucose levels were measured using capillary sampling before and after ingestion of a 75 g/200 mL glucose solution. Statistical analysis included Spearman’s rank correlation test and Pearson’s correlation coefficient test. Results All associations between skeletal muscle mass and glucose intolerance were of moderate strength. Skeletal muscle mass (SMM) correlated significantly with glucose concentrations two hours (2hPG) following ingestion of the glucose solution and an adjusted measure of SMM was significantly associated with glucose area under the curve (AUC). Statistical significance was also found between Sex and incremental glucose area under the curve (iAUC). Conclusion This thesis suggests an inverse relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance in a group of healthy young adults. The results imply the potential usefulness of incorporating muscle mass when determining the glucose load during an OGTT, especially in preventive contexts. Nevertheless, further research with larger samples is crucial to establish precise cutoff levels for clinical applications. / Bakgrund Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är en global sjukdom och antalet diagnostiserade individer förväntas fördubblas från 500 miljoner fall 2021 till över en miljard år 2050. En undersökning av muskelmassans potentiellt skyddande effekt på glukostolerans kan leda till utvecklandet av noggrannare screeningmetoder. Syfte Syftet med denna uppsats var att bemöta den bristfälliga konsensus som råder bland befintlig forskning genom att undersöka sambandet mellan muskelmassa och glukosintolerans. Metod Femton friska yngre vuxna rekryterades för att delta i en prospektiv korrelationsstudie. Deltagarna genomgick antropometriska mätningar samt ett oralt glukostoleranstest (OGTT). Antropometriska värden mättes med hjälp av en bioelektrisk impedansanalysvåg. Blodglukosnivåer mättes kapillärt före och efter intag av en 75 g/200 mL glukoslösning. Statistisk analys inkluderade Spearmans rangkorrelationstest och Pearsons korrelationskoefficientstest. Resultat Alla samband mellan muskelmassa och glukosintolerans var av måttlig styrka. Muskelmassa (SMM) korrelerade signifikant med blodglukos två timmar (2hPG) efter intag av glukoslösningen och ett justerat SMM-mått (adjSMM) var signifikant associerat med arean under glukoskurvan (AUC). Statistisk signifikans hittades även mellan kön och den inkrementella arean under glukoskurvan (iAUC). Slutsats Resultaten från denna uppsats antyder att ett omvänt samband existerar mellan muskelmassa och glukosintolerans hos en grupp friska yngre vuxna. Resultatet innebär en potentiell möjlighet att använda muskelmassan vid bestämmandet av mängden glukos som administreras vid ett OGTT, särskilt i preventiva syften. Ytterligare forskning med fler studiedeltagare är avgörande för att fastställa exakta gränsvärden för klinisk tillämpning.