<p>Kakaobönderna tillhör några av de fattigaste människorna i världen. En grupp bönder i Ghana insåg att deras förutsättningar skulle förbättras om de samarbetade. Kuapa Kokoo är resultatet, ett kakaokooperativ som grundades när en grupp odlare beslöt sig för att gå samman för att bättre kunna ta del av vad marknaden har att erbjuda. Rättvisemärkt certifierade Kuapa Kokoo, vilket innebar att kakaobönderna nu var delaktiga i Rättvisemärkts mål om att förbättra deras arbets- och levnadsvillkor.</p><p>Jag valde att titta närmare på Rättvisemärkt då organisationens verksamhet ofta framställs som något positivt av media. Intervjuer med kakaobönderna tyder på att deras levnadsstandard har förbättrats genom Kuapa Kokoo. Rättvisemärkts arbete har, enligt bönderna, medfört att de nu får en skälig lön, som betalas ut i tid, för sitt arbete; de har pengar till mat; de har råd att skicka sina barn till skolan; råd att betala för sjukvård, och har numera brunnar med rent vatten. </p><p>Den här socialantropologiska studien behandlar även kritikernas argument mot Rättvisemärkt. Till skillnad från medias positiva bild av Rättvisemärkt har jag i olika sammanhang även kommit i kontakt med kritiskt inställda människor. Det gjorde mig nyfiken på att se vilka argument kritikerna lägger fram, och om de kan utgöra en skälig grund till att ifrågasätta Rättvisemärkts arbete. Deras slutsats är att konsumenten hjälper utvecklingsländernas befolkning mer genom att inte köpa rättvisemärkta varor. </p>

Kakaobönderna tillhör några av de fattigaste människorna i världen. En grupp bönder i Ghana insåg att deras förutsättningar skulle förbättras om de samarbetade. Kuapa Kokoo är resultatet, ett kakaokooperativ som grundades när en grupp odlare beslöt sig för att gå samman för att bättre kunna ta del av vad marknaden har att erbjuda. Rättvisemärkt certifierade Kuapa Kokoo, vilket innebar att kakaobönderna nu var delaktiga i Rättvisemärkts mål om att förbättra deras arbets- och levnadsvillkor. Jag valde att titta närmare på Rättvisemärkt då organisationens verksamhet ofta framställs som något positivt av media. Intervjuer med kakaobönderna tyder på att deras levnadsstandard har förbättrats genom Kuapa Kokoo. Rättvisemärkts arbete har, enligt bönderna, medfört att de nu får en skälig lön, som betalas ut i tid, för sitt arbete; de har pengar till mat; de har råd att skicka sina barn till skolan; råd att betala för sjukvård, och har numera brunnar med rent vatten. Den här socialantropologiska studien behandlar även kritikernas argument mot Rättvisemärkt. Till skillnad från medias positiva bild av Rättvisemärkt har jag i olika sammanhang även kommit i kontakt med kritiskt inställda människor. Det gjorde mig nyfiken på att se vilka argument kritikerna lägger fram, och om de kan utgöra en skälig grund till att ifrågasätta Rättvisemärkts arbete. Deras slutsats är att konsumenten hjälper utvecklingsländernas befolkning mer genom att inte köpa rättvisemärkta varor.