<p>The purpose of the thesis is to see how Turkish students understand their bilingualism. I have tried to explain bilingualism as a phenomenon and give an insight in national steering documents on the basis of different concepts used by researchers.</p><p>The method consists of qualitative interviews with standardized character. Five upper-secondary school students participated and independently discussed the answers.</p><p>The result from the interviews is the participators view on bilingualism. The answers were varying. I have got the answer of my question through the interviews and researches. The result is also connected to relevant theories.</p>

The purpose of the thesis is to see how Turkish students understand their bilingualism. I have tried to explain bilingualism as a phenomenon and give an insight in national steering documents on the basis of different concepts used by researchers. The method consists of qualitative interviews with standardized character. Five upper-secondary school students participated and independently discussed the answers. The result from the interviews is the participators view on bilingualism. The answers were varying. I have got the answer of my question through the interviews and researches. The result is also connected to relevant theories.

Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen.  Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.

Vi har gjort en litteraturstudie av forskning rörande engelskans påverkan på svenska språket och samhället. Engelskan får en allt starkare position och svenskan förlorar domäner till engelskan. I och med det sker det en påverkan på samhället. Som ett resultat av de påverkade samhällsfaktorerna har en ny språkpolitik kommit till i Sverige, med målsättningen att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Engelskan har även brett ut sig inom utbildningsväsendet, både inom högre utbildning och gymnasie- och grundskola där ämnesundervisningen övergår till att ske på engelska. När ämnesundervisningen sker på engelska istället för svenska förlorar eleverna vissa termer och uttryck på svenska till engelska. Den här domänförlusten kommer de sedan att ta med sig ut i samhället där engelskan då får ta över inom vissa områden. I och med en sådan språklig utveckling riskerar vi att få större klyftor i samhället när språket brister åt båda håll. Vi har sammanställt teorier och forskning av engelskans påverkan på svenska språket. Vi har behandlat domänförluster, ämnesundervisning på engelska och svensk språkpolitik för att avgöra om och på vilket sätt engelskans inflytande påverkar svenskan.

Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen. Forskning har visat att den arabiska man talar hemma skiljer sig från den varianten man skriver på. Elever från arabländerna talar olika dialekter. Detta sätter lärare inför en stor utmaning. Vissa lärare löser problematiken genom att prata elevernas dialekt i klassen. Andra förespråkar att modersmålsundervisningen avskaffas och istället satsa på studiehandledning. / Mother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.

Syftet är att undersöka kunskapskraven i arabiska som modersmål i grundskolan i Sverige. För att uppnå syftet ställs följande tre forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. 2. Hur förhåller sig kunskapskraven till elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska som modersmål i Sverige? 3. I vilka avseenden kan kunskapskraven anses som rimliga respektive orimliga. För att finna svar på dessa frågor har en dokumentstudie använts som undersökningsmetod, där styrdokument för undervisningen av arabiska som Modersmål i Sverige har analyserats mot bakgrund av forskning inom fälten språkinlärning och undervisning. Textanalysen består av en kritisk diskursanalys, utifrån Hyatt (2013), med fokus på dels kontextualisering av styrdokumenten, och dels närläsning. I närläsningen har jag valt att utgå ifrån Tholin (2014) med en narrativ analys.Resultatet av analysen visar att kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 inte tar hänsyn till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. Genomgången av forskningen visar att förutsättningar för att lära sig ett språk som invandrar minoritetsspråk skiljer sig från förutsättningar att lära sig ett majoritetsspråk. För arabiska understryker forskningen betydelsen av att ta hänsyn till sociolingvistiska aspekter. Avseende den andra frågeställningen, om elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska, finns det allmänt utmaningar som hänger samman med diglossin. Av analysen framgår att kunskapskraven behandlar olika dialekter av arabiska i praktiken som om de var ett och samma språk i tal och skrift. Kunskapskraven tar alltså inte hänsyn till diglossin, och att olika dialekter i arabiska kan skilja sig mycket både från varandra och från standardarabiskan. I hemmet lär sig eleverna någon muntlig variant, men varken talad eller skriven standardarabiska. I Sverige tillkommer ytterligare svårigheter, eftersom arabiskan som skriftspråk enbart förekommer i modersmålsundervisningen, och inlärningen av skriftspråket får inte stöd i undervisningen av andra ämnen. Till den tredje frågeställningen, om kunskapskraven kan anses som rimliga eller orimliga, är det övergripande svaret utifrån denna studie att kunskapskraven allmänt sett inte är rimliga i arabiska som modersmål. Av detta drar jag slutsatsen att kunskapskraven måste motsvara förutsättningarna för undervisningen, för annars blir det inte möjligt att uppnå målen.

Engelskans påverkan på svenskan diskuteras ofta och väcker reaktioner hos många. Idag lånar vi in engelska ord och uttryck i större omfattning än någonsin förr. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskars acceptans av nyare anglicismer i svenskan. Undersökningens fokus ligger på konstruktions- och betydelselån snarare än på direkta lånord. Dessutom undersöks svenskars attityder till språksituationen i Sverige idag. Undersökningens material består av 15 anglicismer. Acceptansen av dessa har kontrollerats genom en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att betydelselån accepteras i högre grad än konstruktionslån och att yngre i högre grad accepterar anglicismer än äldre, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultaten visar också att engelskans ställning i Sverige är stark och att informanterna inte ser domänförluster som ett problem. Slutsatsen är att vissa anglicismer i princip är helt accepterade i svenskan idag, att graden av etablering och graden av acceptans av ett uttryck påverkar varandra och att svenskar inte är oroliga för engelskans påverkan på det svenska språket.

Syfte: Syftet med den explorativa studien är att förstå attityder hos föräldrar och deras åsikter om modersmålundervisningen i det italienska språket i Sverige, i det fall det studeras, men också när möjligheten att låta sina barn studera det och undersöka skälen till detta val. Teori: Forskning visar att modersmålet har stor betydelse för barnets språk, identitet och personlighet. Ett välutvecklat språk ger goda förutsättningar för att lära sig ett andra språk och andra ämnen. Metod: För att uppnå uppsatasen syfte har en kvalitativ och preliminär forskningsmetod användes, med ett litet urval av data där 10 föräldrar intervjuades individuellt. Alla intervjuade har barn i svensk skola och har, eller kommer att ha, rätt till modersmålutbildning på ett annat modersmål än det nationella. Resultat: Resultaten visar på stora skillnader mellan en grupp föräldrar som anser det mycket viktigt att behålla och studera modersmålet och andra som inte anser det viktigt. Detta av olika anledningar som kommer att presenteras i den sista delen, resultat och slutsatser. / Obiettivo: L’obiettivo dello studio esplorativo è quello di capire gli atteggiamenti dei genitori e le loro opinioni sull’insegnamento della madrelingua italiana in Svezia, nel caso in cui viene studiata, ma anche in quelli in cui si rinuncia alla possibilità di farla studiare ai propri figli, sondando i motivi di questa scelta. Teoria: La ricerca mostra che la madrelingua è di grande importanza per lo sviluppo linguistico, dell’identità e della personalità del bambino. Una madrelingua ben sviluppata offre buone condizioni per l’apprendimento di una seconda lingua edi altre materie. Metodo: Per raggiungere l’obiettivo è stato utilizzato un metodo di ricerca qualitativo e preliminare, con un campione ristretto di dati in cui sono stati intervistati individualmente 10 genitori. Tutti gli intervistati hanno figli nella- scuola svedese e hanno, oppure avranno, il diritto di accesso all'istruzione nella madrelingua diversa da quella nazionale. Risultati: I risultati mostrano grandi differenze tra un gruppo di genitori che ritengono sia molto importante mantenere e studiare la madrelingua e altri che lo trovano poco o non importante. Questo per motivi diversi che verranno presentati nell’ultima parte, risultati e conclusioni.

The recently established National Assembly for Wales (with the vision of a “truly bilingual Wales”) and bilingual schools are but two major sites in which bilingualism is reconstituting and repackaging Welsh. By close examination of the discourse(s) of language policy texts, the public discourse of one bilingual secondary school and the discussions of four focus groups composed of pupils from the same school, this study identifies three types of discourse which are particularly salient in contemporary Wales: a globalising discourse, a nationalist discourse and an ecology-of-language discourse. By collating the data from focus group discussions, language use questionnaires and language diaries, this study also identifies three categories of bilinguals based on their reported language use: Welsh-dominant bilinguals, English-dominant bilinguals and ‘floaters’ (balanced bilinguals). These three categories correlate with how individuals discursively construct Welsh and bilingualism. However, the medium of the focus group discussions (English or mixed-medium Welsh) correlates more closely with the category that is dominant in each focus group. With performativity theory as a framework, bilingualism is to be seen as a dynamic phenomenon, which is constantly being performatively (re)constituted through the situated practices of bilinguals. In short, this study examines how bilingualism in Wales is being performed, i.e. both how it is discursively constructed by various players in various sites, and how it is formed through everyday bilingual practices, not least those of young people in bilingual education. / Den nyetablerade rådsförsamlingen National Assembly for Wales (med en vision om ett ”verkligt tvåspråkigt Wales”) och tvåspråkiga skolor utgör två av de viktiga arenor där tvåspråkighet omstöper och ompaketerar walesiskan. Genom en närmare granskning av diskursen i språkpolitiska texter, den diskurs som används av en tvåspråkig skola i sina kontakter med allmänheten samt de diskussioner som förs i fyra fokusgrupper med elever från samma skola identifierar den här studien tre diskurstyper som är särskilt framträdande i dagens Wales: en globaliseringsdiskurs, en nationell diskurs och en språkekologisk diskurs. Genom att sammanställa data från diskussioner i fokusgrupper, enkäter om språkanvändning samt språkdagböcker identifierar studien också tre kategorier av tvåspråkiga elever utifrån deras angivna språkanvändning: tvåspråkiga med walesiska som starkare språk, tvåspråkiga med engelska som starkare språk samt ”floaters” (balanserat tvåspråkiga). De här tre kategorierna överensstämmer med hur individerna diskursivt konstruerar walesiska och tvåspråkighet. Det språk som talas i fokusgrupperna (engelska eller walesiska med engelska inskott) korrelerar däremot med den kategori som dominerar i varje fokusgrupp. Med performativitetsteori som utgångspunkt framstår således tvåspråkighet som en dynamisk företeelse, som ständigt (om)skapas genom de tvåspråkigas situerade praktiker. I korthet visar den här studien hur tvåspråkighet i Wales görs, det vill säga både hur den diskursivt konstrueras av olika aktörer på olika arenor och hur den formas av vardagliga tvåspråkiga praktiker, inte minst bland unga i tvåspråkig utbildning.