Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kodväxling sker i Gun-Britt Sundströms roman Maken – en förhållanderoman. Denna lingvistiskt orienterade studie utgår från Poplacks tre stadier: tag-kodväxling, intrasentiell kodväxling och intersentiell kodväxling. Den valda metoden för denna undersökning är närläsningsmetoden, en metod som sätter texten i fokus. I forskningsbakgrunden tar jag upp olika definitioner av ordet kodväxling. Jag presenterar även tidigare forskning kring kodväxling men fokus ligger mest på Poplack och Meyers tidigare studier. Resultaten av analysen visar på att kodväxling sker ofta i Gun-Britt Sundströms roman. Dessutom är det den intrasentiella samt den intersentiella kodväxlingen som dominerar i romanen. Något exempel av tag-kodväxling kunde inte hittas i romanen. Kodväxlingen berör flera språk; norska, danska, äldre nysvenska, tyska, engelska och franska.

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska används i andraspråksundervisningen i det engelska och spanska klassrummet på gymnasiet, samt om vi kunde identifiera några tydliga skillnader och/ eller likheter mellan en skola med respektive utan språkprofilering. Vi har observerat två engelska- och två spanskalektioner i vardera skola och använt oss av en kvantitativ analysmetod. Resultatet visar att svenska används mer frekvent i det spanska klassrummet jämfört med det engelska och för skilda syften. Vi kunde konstatera att lärarna i det spanska klassrummet främst använde sig av svenska med syfte att förklara eller förtydliga vid olika situationer i undervisningen. I det engelska klassrummet användes däremot majoriteten av svenskan i de fall när läraren undvek att översätta enstaka ord till engelska. Slutligen har vi även kunnat identifiera skillnader mellan skolornas spanska klassrum, där det visade sig att svenska förekommer betydligt mer ofta inom alla kategorier i skolan utan språkprofilerig. Däremot kunde vi inte identifiera några tydliga skillnader mellan de olika skolornas engelska klassrum.       Nyckelord: Andraspråksinlärning, svenska, spanska, engelska, utbildning, kodväxling,

Syftet med föreliggande studie var att genom deltagande observationer och informella samtal skapa förståelse för vilka modersmålsstödjande arbetssätt som förskolepersonal kan använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Fokus har legat på hur barn med svenska som andraspråk kan utveckla sitt modersmål i ett land där det svenska språket ses som en norm. Jag har genom observationer forskat i vilka arbetssätt personalen på förskolan använde sig av i sin vardag. För att skapa en djupare förståelse för hur arbetssätten fungerade användes även informella samtal som metod. Det var tre tillsvidareanställda personal som deltog i studien och två vikarier. En av de fastanställa var tvåspråkig. Barngruppen var mångkulturell, och i den gick det 13 barn, varav hälften hade annat modersmål än svenska.   I studien framkom det att personalen på förskolan upplevde bristande kunskaper när det handlade om att stödja barnen i deras modersmål. De kände sig otillräckliga och såg istället sin roll som att utveckla barnens svenska språk, då kunskap i de olika språken främjar varandra. Det framkom även flera indirekta och direkta arbetssätt som personal på förskolan kan arbeta utifrån. Kodväxling är en effektivt metod som tvåspråkig förskolepersonal i min studie använde sig av. Även samverkan med vårdnadshavare visade sig vara ett fördelaktigt, men ibland svårt, arbetssätt. Andra arbetssätt som framkom i resultatet var inkludering av modersmålet i verksamheten, samt att utveckla sina egna språkkunskaper.

The Aim of this study is to examine how newly arrived Somali students use their mother tongue as a method of support for the students to comprehend the Swedish language in a preparation class. The conclusion of my study originates from three key questions:   How do the students use their mother tongue as a method of support in a preparation class? In which situations (with who and when) do they use their mother tongue as a method of support? Which resources do the students use to support them with their mother tongue? To conduct the study I have used the qualitative method called participant observation. This is a technique in which I follow and observe two students in three different times. The study is based on previous research on second language development. The results shows the different ways students use their mother tongue and how all the different aspects prove to be significant in the students language development. The basic knowledge and experience they have from their first language is very helpful for the development of the students second language. The results also shows that the students use various types of code-switching to communicate with each other and how the group support each other through their mother tongue.

<p>Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.</p>

<p>Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken – det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är starkt förknippad med människans identitet och kultur. Tvåspråkiga individer hittar ofta en balans mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv.</p>

<p>The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.</p><p>An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too.</p><p>My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.<strong></strong></p>

No description available.