<p>Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om. Rasbiologiska institutet lades ner 1959.</p><p>Vilka var de sista svenska forskarna att studera vid Statens institut för rasbiologi?</p><p>Vart tog de vägen? Och vad finns i dag kvar efter rasbiologiska institutet?</p>

Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om. Rasbiologiska institutet lades ner 1959. Vilka var de sista svenska forskarna att studera vid Statens institut för rasbiologi? Vart tog de vägen? Och vad finns i dag kvar efter rasbiologiska institutet?

The purpose of this study was to examine how Swedish media portrayed victims of the tsunami disaster and the tropes and themes that was presented in interviews with victims. Two major Swedish newspapers were used in the study. The newspapers in question were Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and their digital archive has been investigated to achieve this purpose.   To achieve results, a qualitative text analysis was used to read through the papers in search for interviews that would help achieve the studies purpose. The results were analysed with the help of earlier studies done on surrounding subjects as well as a postcolonial theory to establish if there were any postcolonial tendencies in Swedish medias portrayal of the victims. The articles used in this paper were divided into three time periods, December 2004, January 2005 and 1, 5 and 10 years after the calamity to see if the victim narrative changed over the course of time.     Different time periods were used to get a broader perspective of the victim narrative, however one result stood out and that was a theme regarding the usage of children to depict loss and suffering.

This Master thesis focuses on change conditions and change ambitions in Swedish public libraries. I have chosen to focus on three libraries that participated in a much-debated developmental project sponsored by the Swedish Arts Council almost twenty years ago. The aim of the project was to enhance service-quality, increase user-influence over media acquisition and library routines, and to redefine the concept of quality in the library context. I have made comparisons of the conditions and change ambitions between the project period 1991-1994 and present day 2009. To do this I have analyzed the evaluations of the above-mentioned project and the developmental plans that every municipality in Sweden is required to write according the library-law of 2004. I have also taken into account the major changes in information technology, new legislation of relevance to Swedish libraries and restrictions put upon libraries as a consequence of the decline in the public economy. I have related the change ambitions during the two periods studied to the discourse typology developed by Hedemark, Hedman and Sundin (2005). My main finding is that the focus of the libraries during the project time was on an information management discourse. This is also the case in present day but is now supplemented by an information technology discourse. The alleged concept of quality is no longer based of traditional values but on user demands. To some extent and in relation to minority groups and parents of small children one can still see remains of a general education discourse. / Program: Bibliotekarie

Under 1990-talet var “informationssamhället” ett begrepp som flitigt användes av politiker i hela västvärlden. De nordiska länderna var inga undantag. I denna avhandling undersöks och jämförs den svenska och norska politiska debatten om “informationssamhället” under 1990-talet. Debatten präglas av uppfattningen att ny IKT (informations- och kommunikationsteknik) är drivande i ett historiskt epokskifte som implicerar industrisamhällets slut och “informationssamhällets” början. Denna uppfattning analyseras ingående med diskursteoretiska verktyg. Debatten förstås som en diskursiv kamp mellan olika kollektiva aktörer (de politiska partierna i riksdagen resp. Stortinget), en kamp som inte bara handlar om framtiden utan också om samtid och historia. De tongivande inslagen av teknik och utvecklingsdeterminism analyseras och problematiseras både som en politisk strategi och som en arketypiskt modern förståelseform. Ett socialdemokratiskt dilemma infinner sig – hur skall socialdemokratiskt styre legitimeras i en tid där utvecklingen sprungit ifrån industrimodernitetens socialdemokratiska industristat? En tyngspunktsskillnad beträffande betoningen av “hårda” och “mjuka” frågor påvisas i jämförelsen mellan svensk och norsk debatt. Denna skillnad sätts i ett historisk sammanhang som understryker grannländernas delvis olikartade moderniseringsprocesser.

Syftet med den här studien är att klargöra och förklara begreppet terroir ur en tvärvetenskaplig synvinkel. En fältstudie genomfördes i Bourgogne där observationer och kvalitativa intervjuer med vinmakare om deras relation till terroir ägde rum. Studien inkluderar en vetenskaplig bakgrund som belyser terroir ur flera synvinklar och även ekonomiska, psykologiska, relationella och sensoriska aspekter som alla kopplas till terroir och belyser begreppets komplexitet. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ dataanalys-metod och resultatet visar att terroir är en komplex, relativistisk term som influerarar många aspekter av livet i regionen, däribland vinodlingen, vinmakningen, ekonomin och de sociala relationerna / The purpose of this study is to clarify and explain the term terroir from an interdisciplinary point of view. A field study was conducted in Burgundy where observations took place as well as qualitative interviews with winemakers about their relation to terroir. The study includes a scientific background that illustrates several different viewpoints on terroir as well as economic, psychological, relational and sensory aspects which are all connected to illuminate the complexity of terroir. The acquired data was analysed through a qualitative data analysis and the results show that terroir is a complex, relativistic term that influences many aspects of life in the region including viticulture, vinification, economics and social relations.

The berry industry is one of many migration corridors where migrant workers work under precarious forms of employment. The essay’s purpose is to examine different perspectives on the living and working conditions in the Swedish berry picking industry. This will be studied qualitatively, with oral history as the primary research method, by analysing inspection reports and through interviews with six informants. The informants consist of workers from The Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), a berry picker and a berry principal. Previous research on this topic is sparse and few have used historical and sociological perspectives to explain the phenomenon. The Thai berry pickers’ living conditions varies. Some municipalities need to execute inspections far more frequent, for the inspections to become an important mechanism of control which can exert pressure. Kommunal has since 2009 had the right to represent the Thai berry pickers and the working conditions have improved ever since. Through the collective agreement the workers are given the right to minimum-wage in addition to the piece rate. Kommunal plays an important role but are limited as few berry pickers are members of the labour union. The working hours is one area of concern where Kommunal has difficulties to act. The piece rate has given rise to intense work and the berry pickers therefore want to maximize their profits. The berry picking principals, in the competitive industry, varies in terms of seriousness but can change the industry. This responsibility has not always been adopted. / Bärindustrin är en av många migrationskorridorer, där migrantarbetare arbetar under prekära anställningsformer. Uppsatsens syfte är att undersöka ett flertal perspektiv på boende- och arbetsförhållandena inom den kommersiella bärplockningen i Sverige. Detta studeras kvalitativt, med muntlig historia som huvudsaklig undersökningsmetod, genom att analysera opublicerade inspektionsrapporter samt förhållningssätt till företeelsen genom intervjuer med sex relevanta informanter. Informanterna består av anställda på Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), en bärplockare och en bärföretagare. Forskningsläget om den kommersiella bärplockningen är begränsat och få har anlagt historiska och sociologiska perspektiv för att förklara fenomenet. De thailändska bärplockarnas boendeförhållanden varierar. Vissa kommuner behöver utföra mer frekventa inspektioner för att inspektionerna ska kunna utgöra en viktig kontrollmekanism i form av ett påtryckningsmedel.  Sedan 2009 har Kommunal haft organisationsrätt att företräda de thailändska bärplockarna och därefter har arbetsförhållandena förbättrats. Genom kollektivavtalet har alla thailändska bärplockare rätt till lagstadgad grundlön, utöver ackordslönen. Kommunal har ett viktigt ansvar men är begränsade då organiseringsgraden är låg. Arbetstiderna är ett problemområde där Kommunal har svårt att agera. Ackordslönen ger upphov till intensivt arbete och bärplockarna vill därför maximera sina inkomster. Bärföretagen i den konkurrerande branschen varierar i seriöshet men har möjligheter att påverka arbetsförhållandena. Detta medför ett ansvar som inte alltid har antagits.