Zugl.: Duisburg, Essen, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Basel, Univ., Diss., 2007 / Literaturverz. S. 407 - 439

München, Univ., Diss., 2008.

<p>Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om. Rasbiologiska institutet lades ner 1959.</p><p>Vilka var de sista svenska forskarna att studera vid Statens institut för rasbiologi?</p><p>Vart tog de vägen? Och vad finns i dag kvar efter rasbiologiska institutet?</p>

Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om. Rasbiologiska institutet lades ner 1959. Vilka var de sista svenska forskarna att studera vid Statens institut för rasbiologi? Vart tog de vägen? Och vad finns i dag kvar efter rasbiologiska institutet?

Zugl.: Diss.

Diss. Phil.-Hist. Univ. Basel, 2007. - Ref.: Regina Wecker, Volker Roelcke. / "Die Arbeit wurde im August 2007 von der Philosophischen-Historischen Fakultät der Universität Basel als Dissertation angenommen.". - S. 5. Quellen- und Literatur: S: 407-439.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2008.

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet. / In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.