Denna studie undersöker hur kulturarbete kommer till uttryck i den mediala debatten under rådande pandemi våren och hösten 2020. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som yttrar sig kring kulturarbete. Under covid-19 krisen har kulturens svåra förutsättningar kommit upp till ytan och exponerat kulturens prekära villkor för såväl den enskilde som för kulturorganisationer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin tredimensionella analysmodell samt Howard Beckers ”Art worlds”. Denna studie har en kvalitativ metodansats och har analyserat dokument för att undersöka hur den romantiska, instrumentella samt den kommersiella diskursen kring kulturarbete yttrar sig. Tidigare forskning visar att den romantiska diskursen kring kulturarbete har ersatts av en kommersiell och instrumentell diskurs. Samtidigt visar resultatet från studien att den romantiska diskursen reproduceras i debatten vilket påverkar uppfattningen om kulturarbete som en lyxvara i en marginaliserad sektor. Studien visar också att prekärt arbete reproduceras genom diskurser, vilket får stora konsekvenser för den enskilda kulturutövaren samt för värdet av kultur och icke mätbara värden i vårt samhälle.

Underbyggd av ett teoretiskt ramverk inom livsloppssociologin undersöker föreliggande studie effekterna av Sense of Control (SoC) och framtidsutsikter på den teoretiska relationen mellan psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsposition (LMP) hos unga studenter på högskolenivån. Materialet består av enkätsvar från totalt 155 studenter, i åldrarna 19-30, boende på olika platser i Sverige. En multipel regressionsanalys genomfördes där välbefinnande, LMP, framtidsutsikter och Sense of Control (SoC) ingick. Tvärtemot hypotesen förmådde LMP inte predicera välbefinnande. SoC, däremot, förmådde måttligt predicera välbefinnande (β = .237). Multivariat analys visade även på ett måttligt samband mellan LMP och SoC (r = 0.226, p = 0.005), samt mellan SoC och framtidsutsikter (r = 0.275, p < .001). / Underpinned by a theoretical framework within life course sociology, this study examines the effects of Sense of Control (SoC) and future expectations on the theoretical relationship between psychological well-being and labour market position (LMP) among young students within the academia. The data consists of survey responses from a total of 155 students, aged 19-30, living in various parts of Sweden. A multiple regression analysis was conducted in which well-being, LMP, future expectations and Sense of Control (SoC) were featured. Contrary to the hypothesis, LMP was unsuccessful at predicting well-being. SoC, on the other hand, was found to modestly predict well-being (β = .237). Multivariate analysis also showed a modest relationship between LMP and SoC (r = 0.226, p = 0.005), as well as between SoC and future expectations (r = 0.275, p < .001).

The berry industry is one of many migration corridors where migrant workers work under precarious forms of employment. The essay’s purpose is to examine different perspectives on the living and working conditions in the Swedish berry picking industry. This will be studied qualitatively, with oral history as the primary research method, by analysing inspection reports and through interviews with six informants. The informants consist of workers from The Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), a berry picker and a berry principal. Previous research on this topic is sparse and few have used historical and sociological perspectives to explain the phenomenon. The Thai berry pickers’ living conditions varies. Some municipalities need to execute inspections far more frequent, for the inspections to become an important mechanism of control which can exert pressure. Kommunal has since 2009 had the right to represent the Thai berry pickers and the working conditions have improved ever since. Through the collective agreement the workers are given the right to minimum-wage in addition to the piece rate. Kommunal plays an important role but are limited as few berry pickers are members of the labour union. The working hours is one area of concern where Kommunal has difficulties to act. The piece rate has given rise to intense work and the berry pickers therefore want to maximize their profits. The berry picking principals, in the competitive industry, varies in terms of seriousness but can change the industry. This responsibility has not always been adopted. / Bärindustrin är en av många migrationskorridorer, där migrantarbetare arbetar under prekära anställningsformer. Uppsatsens syfte är att undersöka ett flertal perspektiv på boende- och arbetsförhållandena inom den kommersiella bärplockningen i Sverige. Detta studeras kvalitativt, med muntlig historia som huvudsaklig undersökningsmetod, genom att analysera opublicerade inspektionsrapporter samt förhållningssätt till företeelsen genom intervjuer med sex relevanta informanter. Informanterna består av anställda på Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), en bärplockare och en bärföretagare. Forskningsläget om den kommersiella bärplockningen är begränsat och få har anlagt historiska och sociologiska perspektiv för att förklara fenomenet. De thailändska bärplockarnas boendeförhållanden varierar. Vissa kommuner behöver utföra mer frekventa inspektioner för att inspektionerna ska kunna utgöra en viktig kontrollmekanism i form av ett påtryckningsmedel.  Sedan 2009 har Kommunal haft organisationsrätt att företräda de thailändska bärplockarna och därefter har arbetsförhållandena förbättrats. Genom kollektivavtalet har alla thailändska bärplockare rätt till lagstadgad grundlön, utöver ackordslönen. Kommunal har ett viktigt ansvar men är begränsade då organiseringsgraden är låg. Arbetstiderna är ett problemområde där Kommunal har svårt att agera. Ackordslönen ger upphov till intensivt arbete och bärplockarna vill därför maximera sina inkomster. Bärföretagen i den konkurrerande branschen varierar i seriöshet men har möjligheter att påverka arbetsförhållandena. Detta medför ett ansvar som inte alltid har antagits.