<p>Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.

Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer på entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spås få en ljus framtid.   Metod: Författaren har valt att inhämta primärdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus på entreprenörskap. Detta för att få så bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestått av entreprenörer, studenter och en organisation.   TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har använt sig av består främst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel.   Empiri: Respondenterna i studien består av studenterna Paulina Larsson (17år), MilionAbraham (27år) och Daniel Håkansson (25år). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29år) och Lennart Frimodig (43år). Therese Sundberg är respondenten från organisationen Drivhuset.   Resultat: Enligt studien konstaterades att vi är på väg in i en ny era av affärsverksamheter. Mer upplevelse och noggrannare nischning av företagen förväntas. Fler IT-företag spås överta de fysiska butikernas roll i konsumenternas liv samt att vi som människor får nya vanor och förväntningar av de produkter/tjänster vi inhandlar.

Syftet med den här uppsatsen var att genom intervjuer utförda med mjölkbönder i Sverige undersöka deras egna tankar om svensk mjölkindustri och dess framtid. Tre semistrukturerade intervjuer utfördes med fyra bönder från tre olika gårdar. Två av gårdarna låg i Hälsingland och en i Uppland. Två av gårdarna var ekologiska och den tredje hade lagt ned sin verksamhet men var tidigare konventionell. Utöver intervjuerna användes även tidigare forskning inom samma område för att jämföra med vårt resultat. Bönderna i våra intervjuer trodde att den framtida mjölkindustrin inte kommer vara lik den vi har i idag. De trodde att vi går mot en framtid där gårdarna är både färre och större, något som stämmer överens med statistiken över mjölkgårdar och tidigare forskning. Vidare trodde de också att med rätt insatser, främst från politiskt håll, kunde den nuvarande svenska industrin bevaras, men att detta inte var ett troligt utfall i dagens internationella värld. De ansåg att det saknades och länge har saknats ett engagemang inom svensk lantbrukspolitik.

Denna studie undersöker förhållandet mellan unga brottslingars ålder vid den första lagföringenoch deras livsutfall. Genom att använda oss av unika data från The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) kan vi följa individerna upp till 27 års ålder i administrativa register. Detta gör det möjligtför oss att observera kriminellt beteende både för individer över och understraffmyndighetsåldern. Vi finner att personer som begår brott i tidig ålder har en signifikanthögre risk att återfalla i brott jämfört med personer där brottsdebuten sker relativt sent; såledeskan åldern vid brottsdebuten påverka individers framtidsutsikter både direkt och indirekt. / This study examines the correlation between the age of individuals’ first appearance in policerecords and their outcomes in life. By using unique data from The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) we are able to follow individuals up to the age of 27 in administrative registers. Thisenables us to observe criminal behavior for individuals both above and below the age of criminalresponsibility. We find that people engaging in crime in early ages have a significantly higherrisk of relapsing into crime compared to people with a relatively late criminal debut, thus the ageof a criminal debut directly and indirectly may affect the prospects of individuals.

Abstract The purpose of the study was to identify opportunities and challenges with the HR’s use of digital communication. Based on the study’s sub-purpose, we wanted to shed light on potential prospects and present solutions to identified opportunities and challenges. The study’s question was designed to: What opportunities and challenges are there with the HR function’s use of digital communication? To answer the study’s purpose and question, a qualitative study with a inductive research approach was conducted. The conclusion we reached was that it requires the ability and knowledge for the HR to deal with the challenges that comes with the digital development of society and to gain access to the opportunities offered by digital communication. It is only when the challenges are handled correctly and actively worked with, that the HR’s use of digital communication can be successful. By working on the basis of the solutions the study resulted in creates good conditions for the HR to take advantage of the possibilities of digital communication. Keywords: Digital communication, Human Resource, digital tools, communication channels, opportunities, challenges, prospects and solutions.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i ungdomars narkotikakonsumtion utifrån klass, kön och födelseland i Stockholms län. Vidare var syftet att kontrollera huruvida individens framtidsutsikter har en inverkan på konsumtionen. Studiens analyser bygger på sekundärdata från Stockholmsenkäten 2018, vilken är surveyundersökning där respondenterna består av elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms län. Urvalsstorleken inom ramen för denna studie är 11 953 ungdomar. Studien är deduktiv och hypoteserna har formulerats utifrån Pierre Bourdieus tankar kring klass och habitus, Travis Hirschis teori om sociala band samt den tidigare forskningen som presenterats Hypoteserna har sedan testats genom bivariata korstabeller samt multivariata logistiska regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultaten ligger i linje med fyra av fem hypoteser och visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan de oberoende- och de beroende variablerna. Av resultaten kan utläsas att pojkar är mer benägna än flickor att konsumera både cannabis och övrig narkotika. Vad gäller skillnader i konsumtion utifrån klass kan varierande resultat konstateras, beroende av preparat samt övriga variabler. Bland annat kan utläsas att ungdomar vars mamma har eftergymnasial utbildning är mer benägna att konsumera cannabis, jämfört med elever vars mamma har gymnasieutbildning. Det finns inga tydliga skillnader i narkotikakonsumtion mellan svenskfödda och utrikesfödda ungdomar. Slutligen kan konstateras att de ungdomar som angett att deras framtidsutsikter är lika bra eller bättre än andra ungdomar i samma åldrar är mindre benägna att konsumera cannabis.

Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år. De mest centrala resultaten visar att respondenterna i arbetssituationen upplever att de utför samma huvudsysslor som förr, men att de tycker sig vara bättre på att utföra dem nu än när de var yngre. De anser också att de kan utföra arbetssysslorna bättre än vad deras yngre arbetskamrater kan. Detta känner de beror på deras erfarenhet, som är ett centralt schema i deras yrkesmässiga självbild. Ett schema som också bidrar till en god yrkesmässig självkänsla. Men erfarenheten för även med sig högre krav och mindre stöd från arbetsgivare och arbetskamrater. Avsaknaden av stöd gör att de äldre inte känner att de kan bevara sin nuvarande yrkesmässiga förmåga, då de hyser fördomen att man tappar sin yrkesförmåga med ålder. Stereotyphotet som detta innebär inhibiterar deras fortsatta yrkesliv därför att de känner att de måste lämna arbetet innan hotet kan realiseras. Möjligheten till att byta arbete finns inte heller då de känner att de åldersdiskrimineras på arbetsmarknaden och därmed blir det enda alternativet att avsluta yrkeslivet och gå i pension. De upplever också detta förfarande som något självklart och som förväntas av dem, då de hänvisar till en social representation kring korrelationen att nå en ålder kring 65 och att avsluta sitt yrkesliv.

Detta arbete har tagit upp ämnen som rörelsemönster, resvanor samt olika reserutiner och hur de har, eller inte har, förändrats under pandemin och det har även diskuterats huruvida detta potentiellt har inneburit några lättnader i miljöpåverkan från denna sektor. Genom insamlad data som delgivits av kommunen och lokaltrafiken, samt en genomförd enkät, har det visat sig att det har skett omfattande förändringar i rörelsemönstren. Det handlar bland annat om att fordonstrafiken och användningen av kollektivtrafiken minskade kraftigt och andelen cyklister ökade, samt att den genomsnittliga körsträckan per vecka per person nästintill halverades och likaså sågs en påtaglig skillnad i antalet flygresor genomförda under pandemin. Slutligen diskuteras framtiden efter Covid-19 när restriktioner och liknande tagits bort, och även om det är svårt, om inte omöjligt, att sia och diskutera framtiden baserat på data har pandemin troligen haft en mer bestående påverkan hos flera personer än hos andra, där det snarare istället finns en hunger och nästan ingen rädsla alls förknippad med att gå tillbaka till ”gamla vanor”. Vidare studier behövs för att kunna dra några slutsatser om långtidseffekter. / This project addresses subjects such as movement- and travel patterns, routines in travel and traveling behavior, with the aim of investigating and determining whether or not there has been a change in these during the pandemic due to restrictions and also if this may or may not have meant any reliefs in environmental impact. Through collected data given in a collaboration by the local municipality offices and local public transport company, and also by performing a survey, it has been shown that there have been comprehensive changes in peoples movement- and travel patterns and ways of traveling. It includes among other things that the vehicle traffic amount has reduced, and the use of public transport has been considerably reduced followed by an increase in traveling by bike. In total the average travel distance by car per person and week reduced by almost 50 percent and also air travel saw a heavily decrease in use during the pandemic. Lastly the future after the Covid-19-pandemic when restrictions and such are going to be removed where discussed and also issued in the survey. Even if it is hard, almost impossible, to prophesy or predict the future based of collected data it has been shown through the respondent’s answers and motivations in the matter that the pandemic most likely has affected people with a more lasting impact that will partly carry on for some time after the pandemics end. That does not imply on all people, some are very eager and express a hunger to go back to “old routines” and travel more. Further research has to be done to conclude any longtime affects.