Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i ungdomars narkotikakonsumtion utifrån klass, kön och födelseland i Stockholms län. Vidare var syftet att kontrollera huruvida individens framtidsutsikter har en inverkan på konsumtionen. Studiens analyser bygger på sekundärdata från Stockholmsenkäten 2018, vilken är surveyundersökning där respondenterna består av elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms län. Urvalsstorleken inom ramen för denna studie är 11 953 ungdomar. Studien är deduktiv och hypoteserna har formulerats utifrån Pierre Bourdieus tankar kring klass och habitus, Travis Hirschis teori om sociala band samt den tidigare forskningen som presenterats Hypoteserna har sedan testats genom bivariata korstabeller samt multivariata logistiska regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultaten ligger i linje med fyra av fem hypoteser och visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan de oberoende- och de beroende variablerna. Av resultaten kan utläsas att pojkar är mer benägna än flickor att konsumera både cannabis och övrig narkotika. Vad gäller skillnader i konsumtion utifrån klass kan varierande resultat konstateras, beroende av preparat samt övriga variabler. Bland annat kan utläsas att ungdomar vars mamma har eftergymnasial utbildning är mer benägna att konsumera cannabis, jämfört med elever vars mamma har gymnasieutbildning. Det finns inga tydliga skillnader i narkotikakonsumtion mellan svenskfödda och utrikesfödda ungdomar. Slutligen kan konstateras att de ungdomar som angett att deras framtidsutsikter är lika bra eller bättre än andra ungdomar i samma åldrar är mindre benägna att konsumera cannabis.