Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden. Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning). Vi har därför valt en annan vinkling i vår analys och undersökt huruvida själva de val som individerna gör kan skilja sig beroende på ursprung. Sverige går mer och mer mot att bli ett mångkulturellt samhälle; år 2010 utgjordes 15 procent av befolkningen av individer som var utrikes födda. Det är därför intressant att se om det kan förekomma skillnader vid val av utbildningar mellan dessa två grupper (utrikes respektive inrikes födda). För att belysa eventuella skillnader utgår vi från två variabler för att få fram intressanta tendenser: inkomstnivåer samt arbetslöshetsnivåer. Som grund för de resultat har vi valt en kvantitativ ansats med regressionsanalyser. Analyserna grundas på sekundärdata med ett urval om 5000 individer, 2500 födda i Sverige och de övriga utomlands. Som läsare måste man ha i åtanke att utrikes födda inte är en homogen grupp, utan det finns stora sociala skillnader bland dessa i denna grupp. Det vi har funnit är att det finns skillnader hur de två grupperna (inrikes/utrikes födda) gör sina val. Det är mycket intressant att resultaten visar att inrikes födda tenderar att vara bättre på att välja utbildningar med högre generella årsinkomster, medan utrikes födda tenderar att välja utbildingar med lägre arbetslöshetsnivåer. På detta sätt skulle individernas invandrarbakgrund fungera som ytterligare en stratifieringsfaktor i valet av utbildning, och påverka individernas beslut gällande utbildningsinriktning.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög. Vidare syftar uppsatsen till att få en bättre förståelse för vilka faktorer som antas påverka benägenheten att bo i etniska enklaver i Stockholms län. Flera tidigare studier visar på länders kulturella likheter och skillnader vilket kan hjälpa till att förklara etniska enklavers olika omfattning. Uppsatsen tar upp tre förklaringar som hjälper till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver. Dessa är socioekonomiska faktorer, individens boendepreferenser och diskriminering. De flesta forskare är överens om de socioekonomiska faktorernas relevans men menar att detta inte kan förklara fenomenet ensamt. Kvantitativ metod har använts och regressionsanalys ligger till grund för resultatet. Datamaterialet är baserat på ett slumpmässigt urval där 7102 individer ingår i analysen. Individers boendepreferenser och diskriminering går inte att mäta utifrån registerdata. Därför har dessa förklaringsmodeller inte ingått i regressionsanalysen utan endast diskuterats som eventuella förklaringar till skillnader i individers benägenhet att bo i etniska enklaver. Resultatet av regressionsanalysen visar att det finns etniska enklaver inom Stockholms län. Det går också att urskilja stora skillnader mellan individer från olika födelseländer vad gäller benägenheten att bo i etniska enklaver. De socioekonomiska faktorerna hjälpte inte till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver i samma utsträckning som antagits, varför diskriminering och den fria viljan antas ha stor betydelse. Dock tycks de tre olika förklaringsmodellerna, socioekonomiska faktorer, boendepreferenser och diskriminering, alla bidra till en ökad förståelse för benägenheten att bo i etniska enklaver.

Syftet med studien är att undersöka hur nio nyanlända mellanstadieelever från sydvästra Asien uppfattar matematikundervisningen i Sverige respektive födelselandet. Insamling av data gjordes i form av intervjuer med kompletterande observationer och materialet analyserades utifrån Cobb och Yackels emergenta perspektiv. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan Sveriges och födelselandets matematikundervisning. Eleverna är till övervägande del mer positivt inställda till Sveriges matematikundervisning än födelselandets. Samtidigt  indikerar resultatet att eleverna känner sig begränsade på grund av sina språkliga brister och rädslan att bli utpekade av sina klasskompisar. Studien är relevant eftersom den belyser ett aktuellt ämne och dessutom intar ett elevperspektiv. Verksamma lärare kan få större kännedom om hur nyanlända elever upplever kontraster mellan födelselandet och Sveriges undervisning, samt vilken inverkan de anser att dessa skillnader har på dem.

Studien syftade till att ta reda på vad som kan skilja åt i ungdomarnas framtidstro utifrån deras födelseland. Forskning som handlar om ungdomars framtidsprioriteringar, vad gäller vidare studier, framtida arbete, viljan att bilda familj, flytten hemifrån, vikten av hög status och det psykiska välmåendet visar att förutsättningarna för utlandsfödda ungdomar ofta är sämre än för svenskfödda. I enkäten för den aktuella studien deltog 143 gymnasielever. Enkäten bestod av frågor som hanterade fem olika aspekter av framtidstro. Resultaten visade stöd för att ett tryggt arbete är signifikant viktigare för svenskfödda gymnasieelever än för utlandsfödda och att ett statusfyllt liv inte är lika viktigt för svenskfödda gymnasieelever jämfört med utlandsfödda. De övriga aspekterna i studien saknade signifikant samband. Utfallet kan anses positivt eftersom det antyder en tro på lika möjligheter, snarare än strukturell olikhet, i skola och samhälle.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i ungdomars narkotikakonsumtion utifrån klass, kön och födelseland i Stockholms län. Vidare var syftet att kontrollera huruvida individens framtidsutsikter har en inverkan på konsumtionen. Studiens analyser bygger på sekundärdata från Stockholmsenkäten 2018, vilken är surveyundersökning där respondenterna består av elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms län. Urvalsstorleken inom ramen för denna studie är 11 953 ungdomar. Studien är deduktiv och hypoteserna har formulerats utifrån Pierre Bourdieus tankar kring klass och habitus, Travis Hirschis teori om sociala band samt den tidigare forskningen som presenterats Hypoteserna har sedan testats genom bivariata korstabeller samt multivariata logistiska regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultaten ligger i linje med fyra av fem hypoteser och visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan de oberoende- och de beroende variablerna. Av resultaten kan utläsas att pojkar är mer benägna än flickor att konsumera både cannabis och övrig narkotika. Vad gäller skillnader i konsumtion utifrån klass kan varierande resultat konstateras, beroende av preparat samt övriga variabler. Bland annat kan utläsas att ungdomar vars mamma har eftergymnasial utbildning är mer benägna att konsumera cannabis, jämfört med elever vars mamma har gymnasieutbildning. Det finns inga tydliga skillnader i narkotikakonsumtion mellan svenskfödda och utrikesfödda ungdomar. Slutligen kan konstateras att de ungdomar som angett att deras framtidsutsikter är lika bra eller bättre än andra ungdomar i samma åldrar är mindre benägna att konsumera cannabis.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan svenskfödda respektiveutlandsfödda ungdomars självrapporterade brottslighet, och med hjälp av den tidigare forskningenoch valda teorier förklara skillnaden. Datamaterialet som används kommer från Brottsförebygganderådets skolundersökning om brott från år 2019. Totalt deltog 5826 ungdomar i undersökningen. Ensekundäranalys genomfördes på materialet med hjälp av statistikprogrammet SPSS. De brottstypersom undersöktes var stöldbrott, skadegörelse och våldsbrott. Resultatet i studien visar på att detfinns en skillnad mellan svenskfödda och utlandsföddas självrapporterad brottslighet i denundersökta gruppen. En högre andel svenskfödda ungdomar uppger sig begå brottslighet änutlandsfödda, men när det gäller de som uppger sig begå flest brott är situationen omvänd gällandevåldsbrott samt skadegörelse. Den viktigaste slutsatsen är att det finns en skillnad mellansvenskfödda och utlandsföddas självrapporterad brottslighet. Dock kan det fastställas att skillnadenmellan grupperna är väldigt liten och Cramér´V är lågt, även om den är signifikant. Strain, socialaband och social desorganisation kan vara en möjlig förklaring till ungdomars brottslighet.