Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan svenskfödda respektiveutlandsfödda ungdomars självrapporterade brottslighet, och med hjälp av den tidigare forskningenoch valda teorier förklara skillnaden. Datamaterialet som används kommer från Brottsförebygganderådets skolundersökning om brott från år 2019. Totalt deltog 5826 ungdomar i undersökningen. Ensekundäranalys genomfördes på materialet med hjälp av statistikprogrammet SPSS. De brottstypersom undersöktes var stöldbrott, skadegörelse och våldsbrott. Resultatet i studien visar på att detfinns en skillnad mellan svenskfödda och utlandsföddas självrapporterad brottslighet i denundersökta gruppen. En högre andel svenskfödda ungdomar uppger sig begå brottslighet änutlandsfödda, men när det gäller de som uppger sig begå flest brott är situationen omvänd gällandevåldsbrott samt skadegörelse. Den viktigaste slutsatsen är att det finns en skillnad mellansvenskfödda och utlandsföddas självrapporterad brottslighet. Dock kan det fastställas att skillnadenmellan grupperna är väldigt liten och Cramér´V är lågt, även om den är signifikant. Strain, socialaband och social desorganisation kan vara en möjlig förklaring till ungdomars brottslighet.