Studien syftade till att ta reda på vad som kan skilja åt i ungdomarnas framtidstro utifrån deras födelseland. Forskning som handlar om ungdomars framtidsprioriteringar, vad gäller vidare studier, framtida arbete, viljan att bilda familj, flytten hemifrån, vikten av hög status och det psykiska välmåendet visar att förutsättningarna för utlandsfödda ungdomar ofta är sämre än för svenskfödda. I enkäten för den aktuella studien deltog 143 gymnasielever. Enkäten bestod av frågor som hanterade fem olika aspekter av framtidstro. Resultaten visade stöd för att ett tryggt arbete är signifikant viktigare för svenskfödda gymnasieelever än för utlandsfödda och att ett statusfyllt liv inte är lika viktigt för svenskfödda gymnasieelever jämfört med utlandsfödda. De övriga aspekterna i studien saknade signifikant samband. Utfallet kan anses positivt eftersom det antyder en tro på lika möjligheter, snarare än strukturell olikhet, i skola och samhälle.

Mexican Americans, the largest Hispanic subgroup in the United States, tend to underuse mental health services. Grounded in Andersen's behavioral model of health services use, the purpose of this nonexperimental study was to examine the likelihood of birth country, education, income, and insurance predicting which respondents would report seeking mental health services to treat depression. The Mini International Neuropsychiatric Interview was used to diagnose depression in 203 Mexican Americans whose data was archived from the primary study. This archived data was analyzed within this study. The results of the 2 x 2 chi-square tests of independence indicated a significant association between a person's birth country and the likelihood that a person will seek mental health treatment, with U.S.-born participants more likely to seek mental health treatment than foreign-born participants. There were no significant bivariate associations found between education, income, or insurance and seeking mental health treatment. The full model containing the 4 independent variables was statistically significant per the results of the binary logistic regression analysis. This finding indicates that the model reliably distinguished between respondents who reported seeking and not seeking mental health treatment. The results of the binary logistic regression analysis indicated education was the only independent variable that made a uniquely significant contribution to the model, with participants with 12 years or more of education more likely to seek mental health treatment. The implications for positive social change include the potential to provide communities and health care providers knowledge of the factors that influence whether Mexican Americans with depression access mental health.