Bakgrunden till denna studie är vårt gemensamma intresse av landsbygden och dess utveckling. Denna studie undersöker vilka faktorer som spelar in när människor väljer att aktivt genomföra en migration från stad till landsbygd. Vår förhoppning har varit att hitta specifika faktorer som kan hjälpa framtida samhällsplanerare att göra landsbygden mer attraktiv. Vi har använt Benson och O'Reillys teori om livstilsmigration, såväl som de migrationsteoretiska begreppen push-pull-teori och downshifting för att analysera resultatet av genomförd enkät och kvalitativa intervjuer. Vi har till stor del fokuserat på ett geografiskt avgränsat område, närmare bestämt östra Värmland. Resultatet av studien visar att svaren till mycket stor del överensstämmer med varandra samt Benson och O’Reillys teori. De stämmer även överens med den tidigare forskning vi använt oss av. Vi har kommit fram till att konceptet downshifting kan innefattas av teorin om livsstilsmigration. De främsta orsakerna till flytt från staden till landsbygden visade sig vara olika pull-faktorer till landet, däribland närhet till naturen, kravlösheten och den upplevda gemenskapen med andra människor i samma område. Även push-faktorer som stressen i staden, mängden människor samlade på en liten yta och ekorrhjulet finns bland de angivna svaren.

Studiens syfte var att undersöka unga svenskars anledningar samt erfarenhet av migration från Sverige till Barcelona, Spanien, och såvida de kan tänka sig att permanent bosätta sig utomlands. Forskning inom migration finns det gott om, dock saknas kvalitativa studier som fokuserar på svenska ungdomars motiv till utlandsflytten. Studiens teoretiska ramverk bygger på fyra perspektiv; ”Push-pullteorin” som handlar om olika faktorer som har dragit individen till den nya orten samt ifrån ursprungsorten, ”socialt nätverksteorin” som behandlar frågan om huruvida ens kontaktnätverk kan påverka beslut inför en sådan flytt, ”platsanknytningar” som berättar om hur vi känner inför olika platser och hur pass mycket man känner en anknytning till platsen ifråga sett ur olika dimensioner, samt ”identitet” där jag undersöker om informanternas identitetsbygge kan vara en drivkraft i beslutsprocessen. Studiens data består av 8 informanter som har intervjuats i Barcelona. Samtliga informanter är svenska kvinnor och män mellan 21–28 år. Studien visar att anledningen till deras flytt till Barcelona var att de behövde en ny start i livet. De ville hitta sig själv, utvecklas samt få uppleva något mer, något nytt. De förklarar att de flyttade ifrån Sverige för att få kunna vara vem man vill och göra vad man vill utan en massa normer som begränsar ens handlingsutrymme. Push-faktorer dominerade således i beslutsfattandet. Sociala nätverksteorin verkar ha en stor påverkan på deras flytt då alla har flera vänner som har flyttat utomlands. Nästan alla kunde tänka sig att permanent bosätta sig utomlands och det som då skulle vara den främsta orsaken var om de skulle inleda ett förhållande med någon som bor i utlandet. En annan anledning skulle vara jobbet/karriären.

After the second world war it became common for individuals in economically unstable countries to work migrate towards countries with better work opportunities. Common for this type of migration is that the individual only works for a few years before re-emigrating to their home country. In the town of Olofström in southern Sweden of the migrant workers an overwhelming majority instead chose to permanently settle. By examining the worker migration during the 60- and 70s in Olofström through archive studies and interviews with the individuals involved in the worker migration, this study aims to examine the push-pull-factors that were the basis for the individual's decision to permanently settle instead of re-emigrate. The study shows that it was partially a “lucky” coincidence that the surroundings of Olofström was very similar to the migrant workers home areas, but also that the municipality in Olofström was willing to spend enormous resources to develop their school system for the migrant workers' children played a big role. A well-built school system that gave the Finnish children an opportunity to receive a good education in both the foreign language and their mother tongue proved to be a bigger pull-factor than social acceptance was a push-factor.

The berry industry is one of many migration corridors where migrant workers work under precarious forms of employment. The essay’s purpose is to examine different perspectives on the living and working conditions in the Swedish berry picking industry. This will be studied qualitatively, with oral history as the primary research method, by analysing inspection reports and through interviews with six informants. The informants consist of workers from The Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), a berry picker and a berry principal. Previous research on this topic is sparse and few have used historical and sociological perspectives to explain the phenomenon. The Thai berry pickers’ living conditions varies. Some municipalities need to execute inspections far more frequent, for the inspections to become an important mechanism of control which can exert pressure. Kommunal has since 2009 had the right to represent the Thai berry pickers and the working conditions have improved ever since. Through the collective agreement the workers are given the right to minimum-wage in addition to the piece rate. Kommunal plays an important role but are limited as few berry pickers are members of the labour union. The working hours is one area of concern where Kommunal has difficulties to act. The piece rate has given rise to intense work and the berry pickers therefore want to maximize their profits. The berry picking principals, in the competitive industry, varies in terms of seriousness but can change the industry. This responsibility has not always been adopted. / Bärindustrin är en av många migrationskorridorer, där migrantarbetare arbetar under prekära anställningsformer. Uppsatsens syfte är att undersöka ett flertal perspektiv på boende- och arbetsförhållandena inom den kommersiella bärplockningen i Sverige. Detta studeras kvalitativt, med muntlig historia som huvudsaklig undersökningsmetod, genom att analysera opublicerade inspektionsrapporter samt förhållningssätt till företeelsen genom intervjuer med sex relevanta informanter. Informanterna består av anställda på Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), en bärplockare och en bärföretagare. Forskningsläget om den kommersiella bärplockningen är begränsat och få har anlagt historiska och sociologiska perspektiv för att förklara fenomenet. De thailändska bärplockarnas boendeförhållanden varierar. Vissa kommuner behöver utföra mer frekventa inspektioner för att inspektionerna ska kunna utgöra en viktig kontrollmekanism i form av ett påtryckningsmedel.  Sedan 2009 har Kommunal haft organisationsrätt att företräda de thailändska bärplockarna och därefter har arbetsförhållandena förbättrats. Genom kollektivavtalet har alla thailändska bärplockare rätt till lagstadgad grundlön, utöver ackordslönen. Kommunal har ett viktigt ansvar men är begränsade då organiseringsgraden är låg. Arbetstiderna är ett problemområde där Kommunal har svårt att agera. Ackordslönen ger upphov till intensivt arbete och bärplockarna vill därför maximera sina inkomster. Bärföretagen i den konkurrerande branschen varierar i seriöshet men har möjligheter att påverka arbetsförhållandena. Detta medför ett ansvar som inte alltid har antagits.