Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat. Svenskarna som intervjuades sade sig må bra och leva ett gott liv men vardagen kantas av oro för de visum- och bostadslagar som kan sätta käppar i hjulen för de som vill stanna i Thailand. Även om svenskarna tycker mycket bra om thailändare och uppskattar den goda service och de leenden de får så gör språksvårigheter att de är misstänksamma mot dem och hellre tyr sig till andra livsstilsmigranter.

Urbanization has for a long period of time been the dominant movement of migration in industrialized countries and still is to this day. Because of this many rural areas are faced with depopulation and the closure of local amenities. When a rural school in the northern parts of Swedish Gotland was threatened with closure a project was launched where people could come and try out living at Gotland, as a way to attract people to move to the rural areas of Gotland.  This study aims to investigate if such initiatives are a successful way to increase migration to rural areas, by examining the characteristics of the projects participants, what their motives were for moving and staying at Gotland and how they experienced the availability of local amenities. The results show that participants who moved with children had a slight tendency to be higher educated, younger and from bigger cities than those who moved without children. Participants with children tended to move because they wanted a rural, safer and calmer lifestyle for them and their children whereas people without children mainly moved because of job opportunities, mostly in creative professions. The majority of people claimed they stayed because of the kindness and openness of the locals and that they felt at home in Gotland. Most also claimed that having attained the lifestyle change they had been searching for and the proximity to nature were reasons for why they chose to stay. How people experienced the availability of amenities varied greatly amongst the participants and no clear pattern could be seen.

Bakgrunden till denna studie är vårt gemensamma intresse av landsbygden och dess utveckling. Denna studie undersöker vilka faktorer som spelar in när människor väljer att aktivt genomföra en migration från stad till landsbygd. Vår förhoppning har varit att hitta specifika faktorer som kan hjälpa framtida samhällsplanerare att göra landsbygden mer attraktiv. Vi har använt Benson och O'Reillys teori om livstilsmigration, såväl som de migrationsteoretiska begreppen push-pull-teori och downshifting för att analysera resultatet av genomförd enkät och kvalitativa intervjuer. Vi har till stor del fokuserat på ett geografiskt avgränsat område, närmare bestämt östra Värmland. Resultatet av studien visar att svaren till mycket stor del överensstämmer med varandra samt Benson och O’Reillys teori. De stämmer även överens med den tidigare forskning vi använt oss av. Vi har kommit fram till att konceptet downshifting kan innefattas av teorin om livsstilsmigration. De främsta orsakerna till flytt från staden till landsbygden visade sig vara olika pull-faktorer till landet, däribland närhet till naturen, kravlösheten och den upplevda gemenskapen med andra människor i samma område. Även push-faktorer som stressen i staden, mängden människor samlade på en liten yta och ekorrhjulet finns bland de angivna svaren.

The aim of the thesis is to investigate swedish lifestyle migrants living in Barcelona, the reason for the migration and how they affect and experience the ongoing gentrification of the city. The research method was qualitative with interviews. Four swedish lifestyle migrants that have been living in Barcelona for 2 to 14 years were interviewed. The interviews focused on the interviewees migration and lifestyle, housing situation and their experience and perception of Barcelona and its inhabitants.The result showed that the swedish lifestyle migrants moved to Barcelona because they were longing for a new lifestyle, rather than there was a reason they moved to Barcelona specifically. The swedish lifestyle migrants experience the gentrification of Barcelona through social resistance from the locals. With this, the open climate within the international community results in a self-segregation. In the beginning, the swedish lifestyle migrants usually live in the most touristic, central parts of Barcelona. After establishing an everyday life, the swedish lifestyle migrants tend to move to less touristy, but still central areas. By doing so the swedish lifestyle migrants affects the gentrification of the city by contributing to the displacement of the locals and changing the social atmosphere of the area.

Denna studie riktar fokus mot det växande intresset för att bosätta sig på landsbygden, en trend som fått alltmer uppmärksamhet i det moderna samhället. För att fördjupa förståelsen för detta fenomen, grundas studien på kvalitativa intervjuer med sex individer som har valt att flytta till landsbygden. Dessa intervjuer syftar till att studera personliga upplevelser och synvinklar från dem som aktivt har deltagit i denna migrationsrörelse. Studien koncentrerar sig på att utforska individers motivationer och upplevelser relaterade till deras beslut att flytta till landsbygden. Detta ger en möjlighet att djupdyka i de personliga drivkrafterna och hur dessa beslut påverkar både individens liv och de samhällen de väljer att bosätta sig i. Syftet med studien är att undersöka de mänskliga aspekterna av denna omvända migrationstrend och att förstå hur dessa val formar individers vardag. Resultaten visar att män valt att migrera till landsbygden på grund av flera olika motiv och anledningar, varav de mest centrala motiven var längtan efter en livsstil som ger bättre livskvalitet, samt strävan efter en kulturell förändring som stärker deras intressen och självbild.

Migration vars bakomliggande drivkrafter härrör till immateriella värden och livskvalitet snarare än ekonomi eller arbete har blivit allt mer uppmärksammat av forskare det senaste decenniet. Fenomenet kallas emellertid livsstilsmigration och förutspås bli allt vanligare till följd av den pågående coronapandemin, inte minst i termer av förändrade samhällsstrukturer, personliga (om)värderingar och digital utveckling. Att det finns starka kopplingar mellan denna form av migration och flytt till landsbygd innebär potentiella möjligheter avfolkade landsbygder. I syfte att attrahera invånare till landsbygdssamhällen har det blivit allt vanligare med inflyttarprojekt på gräsrotsnivå. Ett sådant projekt bedrivs just nu i Kaxås där en fallstudie genomfördes för att undersöka vad som gör platsen attraktiv samt på vilka sätt Projekt Kaxås skapat förutsättningar för inflyttning. Resultatet visar att det finns flera dimensioner i vad som gör Kaxås till en attraktiv plats. De praktiska förutsättningarna gjorde flytten möjlig men det var samtidigt de sociala dimensionerna och känslan för platsen som var avgörande för flyttbeslutet. Studien bidrar med kunskap om platsutveckling på gräsrotsnivå och djupare förståelse för platsens betydelse för den livsstilsmigration som sker inom Sverige och till norra, perifera landsbygdsområden. En slutsats från studien indikerar också att värdskap, som traditionellt förknippats med besöksnäring och turismforskning, också har en plats inom landsbygdsutveckling när det kommer till att attrahera invånare. / <p>2021-06-09</p>

No description available.

The purpose of this study is to examine lifestyle migration as a cultural and everyday practice, with the emphasis being on observing how lifestyle changes from urban to rural are described, practiced and made meaningful by people who have left major Swedish cities behind, in favour of a life on the Gotlandic countryside. The empirical material has been collected through ethnographical methods and is based on observations and qualitative interviews with 13 individuals who all reside on farms and practice animal husbandry. Focus has been placed on the practices, conceptions and other expressions which are related to the informants’ animals and their keeping. The theoretical starting point of this study is phenomenological, where anthropologist Tim Ingold’s ideas of what it means to dwell are central. Also, the term authenticity and the concept of lifestyle migration are important tools to examine the collected material. The result of the study demonstrates that the idea of the rural idyll, in other words, the preconception of the countryside as a calm and harmonious refuge far removed from the stressful life of major cities, plays a large part in the in-migrants lifestyle migration. The informants’ decisions to move to the countryside, as well as their everyday practices once settled in, are characterised by these romanticised notions. The study also shows that the informants’ lives, with animals and their keeping, presents a series of unexpected challenges and difficulties that are not present in the preconception of the rural idyll. In reality, the informants experience more stress and even higher workloads in their rural everyday, than they were exposed to living their previous urban lifestyle. The animals and their care, however, provide a series of positive experiences and the interactions with the animals are seen as authentic and meaningful. The everyday interchanges with the animals become an important part of the informants’ being and wellbeing on the countryside. They are therefore crucial to their lifestyle migration.