Bakgrunden till denna studie är vårt gemensamma intresse av landsbygden och dess utveckling. Denna studie undersöker vilka faktorer som spelar in när människor väljer att aktivt genomföra en migration från stad till landsbygd. Vår förhoppning har varit att hitta specifika faktorer som kan hjälpa framtida samhällsplanerare att göra landsbygden mer attraktiv. Vi har använt Benson och O'Reillys teori om livstilsmigration, såväl som de migrationsteoretiska begreppen push-pull-teori och downshifting för att analysera resultatet av genomförd enkät och kvalitativa intervjuer. Vi har till stor del fokuserat på ett geografiskt avgränsat område, närmare bestämt östra Värmland. Resultatet av studien visar att svaren till mycket stor del överensstämmer med varandra samt Benson och O’Reillys teori. De stämmer även överens med den tidigare forskning vi använt oss av. Vi har kommit fram till att konceptet downshifting kan innefattas av teorin om livsstilsmigration. De främsta orsakerna till flytt från staden till landsbygden visade sig vara olika pull-faktorer till landet, däribland närhet till naturen, kravlösheten och den upplevda gemenskapen med andra människor i samma område. Även push-faktorer som stressen i staden, mängden människor samlade på en liten yta och ekorrhjulet finns bland de angivna svaren.

Studien presenterar ett förslag på hur ett alternativt seniorboende som riktar sig till personer över 55 i Kalvsvik kan utformas. Studien är inriktad på hur den yttre miljön och exteriören kan utformas på ett lämpligt sätt. Eftersom det råder en bostadsbrist i byn resulterar det i att äldre personer med gårdar i byn endast har möjligheten att flytta in till Växjö när de inte längre har energi att ta hand om sina gårdar. Ett önskemål från byborna har varit att ta fram funktionella lägenheter till äldre personer och med gemensamma utrymmen för att skapa en samhörighet.  Studien baseras på intervjuer med representanter från invånare i Kalvsvik, arkitekter och en landsbygdsutvecklare från Växjö kommun. En komparativ studie har genomförts där fem olika seniorboenden har studerats. Det slutgiltiga resultatet av studien redovisar ett seniorboende som består av två våningar med faluröd träfasad som innehar 16 lägenheter. Det finns även en yttre miljö med stora gemensamhetsytor som är tillgänglighetsanpassade.

Trends have shown an increasing interest of moving out of the city to live near the nature. Since the beginning of the industralization in the 19th century the population have decreased in rural areas. The ongoing pandemic has forced several humans to work from their homes. As humans have been spending more time in their homes new values have been discovered which hasn’t been recognized before. Teleworking is giving humans the opportunity to move further away from their offices, out to the countryside. The Swedish countryside consists in majority of villas which may only suit a certain type of people. To attract a variation of population in rural areas a solution could be building alternative residences. In this study an investigation has been made according to what kind of residences students finds attractive. Results have shown the majority of the students would wish to have open, common areas and live nearby service and nature. Further the students would prefer an assorted residential area containing residences in different colours and shapes. Using the results from the investigation a proposal was designed.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.