No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: <em>Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek?</em> Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna S<em>timulerat intresse </em>samt <em>Matematik i den fria leken.</em></p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna Stimulerat intresse samt Matematik i den fria leken.

No description available.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet. Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet.

<p>This essay deals with the individual collecting of four individuals with different backgrounds and lives. The essay investigates what, how and why people collect. It provides a stepping-stone in moving closer to understanding one, in human nature, deeply rooted phenomenon - collecting.</p><p>The essay is based on a list of questions made by the Nordic Museum in Stockholm. It also includes in-depth examinations of four person’s passion of collecting, in which four individuals were interviewed: a pig collector, a collector of Mickey Mouse items, a multi-collector of objects from other cultures and one collector of items related to the artist Madonna. All of the collectors were driven by different factors, of which some were rooted far back in their childhood, and for some the urge to collect had increased because of difficulties in adult life.</p><p>The investigation is based on the thesis that the market and the personal emotional feelings are the two main driving factors when it comes to collecting. This study and the people who participated in it, makes it clear that no market is strong enough to overcome the human mind and its will to decide what and how to collect. Although the market to some extent affect, for example by creating the availability or not, it is ultimately the emotional sense that decides how the collection would look like.</p><p>This essay is meant to fill a gap of knowledge in the area of the individual collecting, and provide a better understanding of the driving forces that are deeply embedded in the soul of a collector.</p>

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga. Forskning visar på skolor som är framgångsrika. I skolorna har mål, samarbete och positivt klimat samband med elevernas resultat. I en inkluderad undervisningsmiljö bör dessa faktorer vara tillgodosedda. Studien är en etnografisk studie som pågått genom olika fältstudier i utbildningen till specialpedagog. Syftet med studien är att se hur organisering sker av arbetssättet i en skola som ger uttryck för att utgå från elevers olikheter. Skolan är en högstadiefriskola och arbetar målmedvetet med elevernas olikheter. Analysen i studien har utgått från organisationsteori, socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism, teorier om roller och gruppdynamik, framgångsrika skolor, handlingsteori och pedagogiska synsätt. Resultatet visar att organiseringen av skolans arbetssätt leder till en formell organisering som är uppgiftsorienterad och en informell organisering som är relationsorienterad. I den formella organiseringen finns skolans vision och pedagogiska synsätt som bas till den struktur som innehåller ett tydligt arbetssätt, delaktighet, är flexibelt efter elevers olikheter och har fokus på kunskap. Den formella organiseringen har konkreta verktyg/artefakter som stöd i organiseringen, loggbok och handledande samtal. Den informella organiseringen uttrycker de relationer som den formella organiseringen grundlägger. Elever och lärare möts genom kunskapandet, blir synliggjorda, möts i samspel, respekt, ansvar, krav och empowerment. Den formella och den informella organiseringen leder till att lärare och elever får systemiska roller. Centralt blir samspel och kommunikation mellan alla aktörer. Arbetssättets organisering för att möta elevers olikheter bygger på medveten pedagogik och ansvarstagande från lärare. Lärares handledande samtal med eleven femton minuter varje vecka är centralt på skolan. Elever uttrycker lärares vägledning som betydelsefull. Vägledningen blir komplex då elever uttrycker både ett beroende av lärares vägledning men också att den leder till autonomi. Genom att organisering av arbetssättet utgår från elevers olikheter leder olikheter inte till svårigheter i undervisningen. Skolans fokus ligger på kunskapandet och skolarbetet blir uppgiftsfokuserat. Det leder till att samarbetet mellan lärare och elever blir en relation. Skolans fokus på kunskapandet blir även en norm på skolan. I studien gjordes en kartläggning av den formella och informella organiseringen för att kritiskt granska och förstå hur en verksamhet bäst tillgodoser elevers olikheter i lärandet genom samarbete och positivt klimat.

This essay deals with the individual collecting of four individuals with different backgrounds and lives. The essay investigates what, how and why people collect. It provides a stepping-stone in moving closer to understanding one, in human nature, deeply rooted phenomenon - collecting. The essay is based on a list of questions made by the Nordic Museum in Stockholm. It also includes in-depth examinations of four person’s passion of collecting, in which four individuals were interviewed: a pig collector, a collector of Mickey Mouse items, a multi-collector of objects from other cultures and one collector of items related to the artist Madonna. All of the collectors were driven by different factors, of which some were rooted far back in their childhood, and for some the urge to collect had increased because of difficulties in adult life. The investigation is based on the thesis that the market and the personal emotional feelings are the two main driving factors when it comes to collecting. This study and the people who participated in it, makes it clear that no market is strong enough to overcome the human mind and its will to decide what and how to collect. Although the market to some extent affect, for example by creating the availability or not, it is ultimately the emotional sense that decides how the collection would look like. This essay is meant to fill a gap of knowledge in the area of the individual collecting, and provide a better understanding of the driving forces that are deeply embedded in the soul of a collector.